Stilhistoria – Sida 3 – Colour Design Blog

Om 1920-tals klassicismens villaarkitektur. Fönster, dörrar och detaljer är som smycken och värda de finaste kulörerna.

Publicerad den 16 september, 202416 september, 2024 av PS

1920-tals klassicismen är en av våra mest omtyckta arkitekturstilar genom tiderna. Den är symmetrisk och enkel men med fina och lågmälda detaljer.

Fönstren har i regel sex rutor och en mittpost, men det är vanligt att fönstren skiljer sig åt på bottenvåning och ovanvåning när det gäller höjd. Bredden brukar vara densamma. På ovanvåningen är det ofta en spröjs per fönsterbåge och fyra rutor totalt. Lunettfönstret, det lilla charmiga fönstret som liknar en apelsinklyfta, är vanligt för stilen och ger husen en extra utsmyckning.

När det gäller trähus har fönstren ofta en dekorativ omfattning i klassisk stil. På de putsade husen saknas omfattning, men där kan det ibland och istället finnas fönsterluckor. Ett klassiskt stildrag är hörnpilastrar, en pelarliknande relief i putsen målad i avvikande kulör. På trävillorna är pilastrarna mer dekorativt utformade med kapitäl, ett överstycke, med inspiration från Antiken.

Fasaderna målades traditionellt i milda kulörer som brutet vitt , ljusgult eller ljust grått. Men fönsterbågar och spröjs har ofta en mörkare kulör även om vitt också förekommer. Grönt, grått, ockragult är kulörer som passar riktigt bra på fönsterbågar i 1920-tals klassicismens villaarkitektur.

Här är två inspirerande färgsättningar med vackert färgsatta fasader och fönster i en mörkare kulör. Det är färgsättningen på fönstren som ger husen dess speciella och stiliga utseende. Vita fönster hade inte varit samma sak här. En slutsats kan då vara: en ljus fasadfärg kräver ofta en mörk kulör på fönster, för att skapa en fin kontrastverkan.

Foto: Pernilla Ström. Ett vackert målat hus med ockragula fönsterbågar.

Foto: Pernilla Ström. Ett vackert målat hus med mörkare grå eller grågröna fönsterbågar.

Vad berättar rummen i 1700-talets slottsarkitektur? Om färgsättning, konst och inredningens underliggande betydelser i Gustav III paviljong.

Publicerad den 28 juli, 2024 av PS

Vilka kulörer kommer först upp om du tänker på byggnader från 1700-talet? Kanske gult och grått? Ett exempel på riktigt vacker slottsarkitektur är Gustav III:s paviljong i Haga. Arkitekten Olof Tempelman ritade paviljongen 1787 med instruktioner från Gustav den III som hade besökt utgrävningarna av Pompeji och Herculaneum. Exteriören är väldigt stilig i klassisk stil inspirerad av antiken, men insidan är ännu mer intressant. Louis Masreliez, en av de mest framstående konstnärerna och inredningsarkitekterna på 1700-talet har skapat inredningen. Den kallas Pompejansk och hämtar som sagt sin inspiration från Pompeji, men även antikens Grekland och Rom. Vi brukar även tala om arkitekturstilen som klassicistisk och inredningen som gustaviansk. Här finns kolonner, valvbågar och symmetri och invändigt stiliga möblemang och väggmålningar med motiv av antikens gudar.

En av de mest intressanta konstvetenskapliga kurserna jag läst på Stockholms Universitet var ”Det skapande rummet” med Thérèse von Lampe. Den handlade bland annat om väggmålningarna i Gustav III:s paviljong. Rummets betydelse var för Gustav III oerhört viktig, men också bilden av honom själv. Arkitekturen och rummen berättar om hans ambitioner, hans kreativitet och kunskap och hans skaparlust. Rummen skulle vara estetiskt tilltalande men också ha en underliggande mening. Ingenting är lämnat åt slumpen. Här finns både politiska och kulturella betydelser. Rummen skulle dessutom spegla funktionen och markera graden av viktighet.

Louis Masreliez skapar poetiska väggmålningar som berättar om antikens gudar och deras egenskaper. Detta skulle kunna ses som ”bara konst”, men har naturligtvis en djupare mening. Man skulle kunna likna gudarnas egenskaper vid människornas och som von Lampe skriver: ”Apollo är givetvis ämnad att föra tanken till Gustav III och, ännu mer specifikt, till kungen som byggmästare i både yttre och inre mening”. Här finns också flera hjältemotiv, som kan vara tänkta att kunna associeras till kungen. För gästerna är berättelserna i form av väggmålningar ett givet samtalsämne som visar vem som kan historia.

Vad betyder inredningen för oss idag? Hur medvetna är dagens inredningsarkitekter, konstnärer och slottsarkitekter om att skapa betydelser som kan tolkas av eftervärlden? Det är spännande att se på arkitektur och inredning som konst som berättar en historia om vår tid.

Källor:

Thérèse von Lampe: Det skapande rummet, Stockholm 2004.

https://www.kungligaslotten.se/vara-besoksmal/gustav-iiis-paviljong/paviljongens-salar.html

Foto: Pernilla Ström. Gustav III paviljong på Haga.

Foto: Pernilla Ström. Bokomslag till Thérèse von Lampes avhandling ”Det skapande rummet”.

Kulörer som återfinns i den vackra Schweizerstilen 1850-1880

Publicerad den 22 juni, 202424 juni, 2024 av PS

Schweizerstilen är en arkitekturstil med riklig snickarglädje och lövsågade sirliga detaljer. Stilen uppfördes ungefär mellan 1850-1880. Fasaden är artikulerad och här skapas en effekt mellan ljus och skugga. Husen är symmetriska med stora tak och markerade takutsprång. Verandor och listverk är framträdande. Taken är tunna och plåtklädda om de inte är omlagda under senare år. De fina fönster- och dörromfattningarna är som smycken och den panelklädda fasaden är avdelad med lister som ger en uppfattning om konstruktionen.

Enligt Stockholms läns museum blev färgsättningen friare än tidigare och kulörerna liknade träets naturliga färger. Brunt, grönt, grått, gult och beige i olika nyanser var vanligt. Fönsterbågarna är mörka i engelskt rött, brunt eller grönt. Taken är svarta, röda eller gröna liknande ärgad koppar. Ofta var det flera kulörer på en och samma byggnad.

Färgsättningen på Schweizervillorna var ofta murrig och om vi ska dyka in i de gula färgerna på husen är de ibland i ockragult, mörkgult eller gulbrunt. Men de gula Schweizervillorna finns i varierande gula kulörtoner. De kan gå aningen mot citrongult eller senapsgult och ibland vara ljusare gula, eller ha en gulbrun ton med lite rött i. Fasaden och listverket kan vara i två olika mörka gula kulörer. Villa Eolsund på Djurgården i Stockholm är ett exempel som man kan se här.

En annan gul villa, som dock inte är murrig, i Schweizerstil är Gustavslund i Nacka från 1889. Färgsättningen med gul fasad och vita lövsågade snickerier skulle kunna ses som diskret om det inte vore för det gröna på fönsterfoder och listverk som ramar in byggnaden. Elegant om du frågar mig. Det finns också Schweizervillor som har ett ljusare utseende. Ljusare gult och vanilj, brutet gul-vitt ses ibland. Se till exempel Villa Fridhem här.

Jag har provmålat en hel rad kulörer som passar i stilperioden. Bilderna nedan är dels en inspirationsbild av en Schweizervilla i mörk ockragult och dels en bild på mina målade prover i mörk ockra och beige. De lite kraftigare huskulörerna gör sig så bra mot klorofyllgrönt, men även mot rött. Mina personliga favoritkulörer för denna stil är dock lite ljusare nyanser av gult och grönt.

Foto: Pernilla Ström. Inspirationsbild, mörkare gul villa i Schweizerstil.

Foto: Pernilla Ström. Provmålning av diverse kulörer som passar till Schweizerstilen.

Kromoxidgrönt är en fin accentkulör på hus och passar speciellt bra på fasader från sent 1800-tal

Publicerad den 16 juni, 2024 av PS

Ett vackert grönt pigment som används till att blanda gröna kulörer är kromoxidgrönt. Pigmentet blev alltmer vanligt under andra halvan av 1800-talet, men har använts flitigt och framställts industriellt sedan 1860-talet. Har du ett 1800-tals hus och letar efter den rätta gröna kulören till detaljer så kika på kulörer i den kromoxidgröna skalan. Det kan vara den accentkulör du söker.

Kromoxidgrönt är hållbart, vilket gör pigmentet lämpligt för utomhusbruk. Det har god täckförmåga och är ljusbeständigt, vilket är bra för vi vill inte ha kulörer som snabbt blir solblekta. Det kromoxidgröna pigmentet kan ge en dämpad eller relativt kulört och kraftig grön färg.

Kromoxidgrönt lyser verkligen upp och är riktigt vackert mot svagt gula, rosa och aprikos-beiga fasader.

Varför målar vi? Om fasadmåleri i stadsmiljö och Karl Johan-stil.

Publicerad den 27 maj, 2024 av PS

Tidigare i år fick jag hjälpa till med att färgsätta ett hus i Stockholms innerstad. Fastigheten är från 1860-talet och i Karl Johan-stil. Fasaden är putsad som de flesta hus är i Stockholm. Den har en inramning och överstycke ovan fönster i koppar. Även stuprör och listverk är i koppar vilket ger fina men lågmälda detaljer. Fönstren har troligen haft spröjs tidigare.

Karl Johan-stilen kännetecknas av förenklade klassicistiska stildrag, en symmetrisk putsad fasad och som utsmyckning horisontella lister en bit under tak och ovan fönsterraden på första våningen. Färgsättningen på fasader från tiden var ljust gult, ljust rosa eller ljusgrått. Fönsterbågarna målades mörkare i brunt, rött eller grönt.

Men varför målar vi egentligen? Det primära skälet är att skydda huset från väder och vind och slitage. Färgen blir som husets ”kläder” och skyddar underliggande material. Om man låter ytor få sprickor och skador så kan fukt tränga in och på sikt förstöra byggnaden. Vi behöver vara rädda om husets värde.

Ett annat skäl är att det är lättare att ta hand om väl underhållna, hela och rena målade ytor. Nu kanske vi inte rengör fasader i stan, men om vi tar bort pollen och luftföroreningar så håller sig en husfasad fräsch så mycket längre. Det kan man tänka på när det gäller villor och småhus, men även fönsterbågarna i flerbostadshusen.

Slutligen så är det också av estetiska skäl. Vi vill ju gärna omge oss med vackra kulörer som passar fint ihop. Det är hela gatubilden som är viktig, inte bara ett av husen.

Bilden föreställer ett förslag till färgsättning av en fasad. Av Pernilla Ström.

Färgsättning av 1800-talshuset med snickarglädje

Publicerad den 15 maj, 202415 maj, 2024 av PS

Jag har nöjet att arbeta med färgsättningen av några underbara äldre hus från förr-förra seklet just nu. Det jag gör är att jag skissar, dokumenterar och målar. Efter två, tre färgsatta målningar börjar idéerna formas. När jag vet vad jag tycker passar in i sammanhanget, letar jag såklart efter inspiration också.

Det finns minst två huvudspår när det gäller färgsättning för 1800-tals husen. Antingen de lite murriga och dämpade kulörerna som ibland återfinns på hus inom Schweizerstilen eller de ljusa, pastelliga kulörerna som också finns på hus från tiden om vi nu tänker på andra halvan av 1800-talet. Särskilt i stan ser vi en hel del svagt gula, beiga och rosa fasader från tiden.

När det gäller villaarkitekturen och flotta 1800-tals hus med snickarglädje så tycker jag att ljusgult med lätt dragning åt det citrongula är så vackert. Jag hittade en fantastisk bild fotad av Jan Hejra. Det sägs att det är i detta hus som Pippi Långstrump spelades in.

Vad ska man då tänka på om man ska färgsätta om sitt hus? Mitt tips är att fundera över omgivningen. Finns det andra tongivande hus i närheten? Vilka material finns att ta hänsyn till? När du valt med omsorg, då kan du provmåla. Men tänk då på att alla förutsättningar ska finnas med. Alla kulörer som ska finnas på fasaden bör jämföras ihop med befintliga material. Slutligen bör man ta i beaktande att en fasadkulör kommer att se olika ut i olika väderstreck, under dygnets olika timmar och dessutom under olika årstider.

Lycka till!

Välkommen 2024! Nu startar snart en ny termin med Diplomerad färgsättare.

Publicerad den 14 januari, 202414 januari, 2024 av PS

Så härligt med ett nytt år. Det ska bli roligt att starta upp en ny termin med utbildningen Diplomerad färgsättare. Terminen startar den 16 februari. Varmt välkomna alla nya deltagare.

Mitt ledord för året är harmoni. Det ska vara kul att utbilda sig och att jobba. Tillsammans skapar vi våra bästa erfarenheter.

En av kursdeltagarna skrev en fin rekommendation efter utbildningen, den låter så här:

”Pernilla har varit min lärare på utbildningen Diplomerad färgsättare vid Folkuniversitetet i Stockholm och jag vill starkt rekommendera henne och utbildningen för alla som har intresset i ämnet och vill arbeta med kulörer. Pernilla har djup teoretisk och praktisk kunskap och erfarenhet inom färg- och ljussättning, inredningsarkitektur och stilhistoria. Dessutom är hon en fantastiskt pedagog som inspirerar sina studenter och är lyhörd till deras önskemål. Tack vare henne och utbildningen tog jag steget att mitt i livet byta yrkesbana. Stort tack, Pernilla!” – Aleksandra, tidigare elev på Diplomerad färgsättare, 2022.

Se filmen om utbildningen här.

Läs mer om utbildningen på Folkuniversitetet här.

Bild: Folkuniversitetet Stockholm.

God Jul & Gott Nytt År önskar ID Design med ett trapphus i funkisstil på Norr Mälarstrand.

Publicerad den 21 december, 2023 av PS

Tusen tack till bostadsrättsföreningen på Norr Mälarstrand som jag fick hjälpa med färg- och ljussättning. I trapphuset fanns befintliga konstverk som sparades och färgsättningen behövde synkas för att passa till dessa, men även till befintliga material, till belysningen och till stilen. Det blev en färgsättning som anpassades till funktionalismens ideal, som är avskalat, rymligt, ljust och luftigt.

Ljussättningen, med val av lampor och fördelningen av dessa är också ny. Armaturerna på rad följer axialiteten i trapphusentrén och bildar en tydlig ”väg” framåt tillsammans med den röda mattan. Den nya belysningen löser tillgänglighetsbehov genom att göra det tydligare och nu är det också modern LED-belysning i trapphuset, vilket gör det mer energisnålt.

Jag vill önska alla en riktigt God Jul & Gott Nytt År med förhoppning om nya trevliga samarbeten och fina kontakter. Vi blickar framåt mot 2024.

Trapphusentrén i nationalromantisk stil som inspirerar. Mörkgrönt och mönstrat är så 2023 också.

Publicerad den 19 oktober, 2023 av PS

Igår gick jag förbi ett trapphus i nationalromantisk stil – en stilperiod som varade ungefär mellan 1910-1919. En stil som var mycket omtyckt bara ett drygt decennium innan funktionalismen slog igenom med ett ideal som var väldigt långt ifrån det överdekorerade och krusidulliga.

Det nationalromantiska trapphuset är så vackert med rikliga mönster och dova färger. Även om jag själv uppskattar stilen, så skulle jag inte vilja att den återupprepades. Varför då? Jo, för att vi människor måste förnya oss är det enkla svaret, men vi vill inte heller härma något som var populärt tidigare. Självklart kan vi göra nytolkningar.

Bor du i en fastighet med ett trapphus från denna epok som behöver målas och färgsättas om? Kanske finns det inga tidstypiska färger eller målningar kvar. Då kan jag hjälpa er med en ny färgsättning som passar husets stil och karaktär och som känns harmonisk och rätt för vår tid. Hör av er så kan vi diskutera möjligheter.

2023 är ett år då vi ser att mörka fasader och mörkare inredningar liksom tapetmönster blir mer och mer populära. Blickar vi tillbaka på historien eller är det en ny tid? Vilken stilperiod anser du att vi är i idag? Är du en traditionalist eller modernist?

Trapphuset på Engelbrektsgatan som gick från trist till elegant.

Publicerad den 29 juni, 2023 av PS

För några år sedan färgsatte jag två trapphus på Engelbrektsgatan i Stockholm. Häromdagen gick jag förbi och kikade in. Det ser väldigt fint ut fortfarande. Innan jag fick färgsättningsuppdraget såg trapphuset enkelt och glåmigt ut, sådär som trapphus gör utan någon speciell finess. Det var ljusa målade väggar utan detaljer eller dekor.

Det många inte vet om min yrkesbana är att jag själv har varit dekorationsmålare och jobbat med marmorering och ådring. Därför vet jag hur man utför arbetet, vilka marmorsorter och träslag som passar på olika ytor, hur de på ett fint sätt kan kombineras och jag ser skillnad på ett skickligt utfört arbete eller en mindre bra marmorerings-målning.

När bostadsrättsföreningen ville ha marmorering visste jag hur jag skulle föreskriva detta och var det lämpade sig bäst att marmorera i trapphuset utan att det skulle bli för mycket. Det blev en enkel vit marmor på väggarna och fokus på detaljerna. Jag föreslog imitationsmålad svart S:t Anna-marmorering på socklar och grå kalksten på pilastrar.

Spelet mellan matta och blanka ytor ger ett exklusivt intryck och trapphuset blev väldigt elegant om jag får säga det själv. Bor du i en bostadsrättsförening där ni behöver en ommålning? Varmt välkommen att anlita mig för ett färgsättningsförslag och/eller ett ljussättningsförslag till ert trapphus!