1910-talets Nationalromantik

En sagoinspirerad stil som kallas Nationalromantik avlöste Jugendstilen från början av 1900-talet. Det var en ansträngt klimat innan första världskriget som ledde till att nationella inhemska traditioner och stildrag blev populära. I Sverige kan man se dekorationsmåleri i trapphusen föreställande fornnordiska gudar men också småmönstrad riklig dekor i exempelvis tak. Vikingatiden och medeltiden var inspirationskällor.

Fasaderna är ofta i tunga och slutna och byggda i tegel, men återfinns också i puts. Fönstren är småspröjsade. Djurmotiv syns i stenfriser och portarna som ofta är i ek är ibland av lite mindre modell, men ger ett tungt intryck. Ibland syns ett bågformat fönster placerat ovan porten. Portarna har kanske ett utskuret romb-format mönster i relief.

Stilen inne i trapphusen är träådrade eller mörkbetsade dörrar och snickerier även om vanlig täckmålning också förekom. Ekdörrar finns också. Golven är vanligtvis i kolmårdsmarmor, men kan också vara i kalksten. Mässingsdetaljer förekommer och trädetaljer finns i till exempel handledare. Hissdörrarna är i smidesjärn. Ibland finns dekorationsmålade blomrankor, troll, riddare och sagofigurer. Väggar kan vara målade i stucco lustro, en vanlig marmoreringsmetod medan taken istället är målade i kalkfärg och en teknik som kallas al secco. Det finns ofta vacker belysning i de Nationalromantiska husen och dekor runt om takarmaturen.

I inredningen dominerade också den romantiska visionen. Mörkt trä, rustika stilar och allmogeinspirerat. Stadshusstolen ritades av Carl Malmsten och med den vann han tävlingen 1915 om möbler till Stockholms stadshus. Han var då okänd som möbelformgivare men fick en stark start på karriären.

Vill du ha hjälp med att färgsätta ett trapphus i denna stil, välkommen att kontakta mig för en första diskussion om vad jag kan göra för er. Jag hjälper er gärna!

Nationalromantiken i Lärkstaden

Nationalromantikens flerbostadshus med stora tegelfasader har ett elegant om än bastant och tungt uttryck. Taken är branta och burspråken är kantiga. Portarna är vanligen mörka och tunga. Fönstren är småspröjsade och ofta vitmålade och socklarna är i sten. Balkongerna vilar på naturstenskonsoler. Det sägs att det var vikingatiden och medeltiden som inspirerade till framförallt interiörerna. Ibland ser vi också putsade hus i nationalromantisk stil.

Nationalromantiken varade ungefär mellan 1910-1920 och kom efter Jugendstilen. Det blev en ny stil som inspirerades av äldre inhemsk bebyggelse. Man ville att materialen skulle vara äkta och synliga. Förebilder finns också från Tyskland, Danmark och England. Men de flesta europeiska länder utformade en egen nationalromantisk stil. 

I Stockholms kan man se bebyggelse i nationalromantisk stil i Lärkstaden på Östermalm.

Foto: Pernilla Ström

Är kanske rosa, rödbrunt och grått dina nya favoritkulörer? En hel del inspiration från dagens trender går att hitta i 1880-talets arkitektur.

Brunt och rosa, ljusa och mörka färger i samma komposition ser vi i fasader från sent 1800-tal, men även i inredning idag. Kulörerna återfanns då både på fasader och i inredning som i tapeter och tunga draperier. Det är spännande att det som var populärt på 1880-talet även är omtyckt i dag. Kulörerna syns i flera nyanser och svämmar över i möbelbutikerna nu.

Behöver din fastighet och trapphus renoveras? Då kan jag hjälpa till med ett färgsättningsförslag. Många fastighetsägare vill diskutera tidstypiska kvalitéer inför en renovering och det är alltid klokt att behandla arkitektur varsamt och med eftertanke. Varmt välkommen!

K45 Stockholm högskolas första egna byggnad

Nyligen höll jag en föreläsning på Folkuniversitetet om K45 – Stockholms högskolas första egna byggnad på Kungstensgatan 45. Byggnaden ritades av arkitekt Victor Bodin och huset stod klart 1909. Det finns mycket intressant att säga om byggnaden och inte minst om den invändiga utformningen.

Högst upp i huset fick från början konsthistoriska institutionen husera i ljusa och fina lokaler med läcker, genom tänkt dagsljusdesign. Med det menar jag bland annat fina takfönster som även kallas lanterniner och entresolplan som släpper ned ljus till våningen nedanför.

I mitten högst upp i byggnaden finns det en inglasad kupol och på var sida om denna i det symmetriska huset finns det inbyggda ljusschakt. Dagsljuset från lanterninerna i taket fortsätter genom det övre entresolplanet ned till våningen under som hade ett glastak som i sin tur spred ljuset vidare ned i byggnaden. I dag har glaset bytts ut, men delvis finns effekten kvar i ena delen av fastigheten.

På den översta våningen hade konsthistoriska institutionen ett 118 kvm långt tavelgalleri att använda. Idag finns bland annat arkitektursalen högst upp i byggnaden där jag själv leder studiecirklar. Här kan man verkligen njuta av både ljuset och den vackra arkitekturen. En härlig byggnad att både arbeta och studera i. Varmt välkommen att delta i en studiecirkel i arkitektur. Mer info. finns här.

K45 – fasad sedd från Spökparken. Foto: Pernilla Ström
Våning 6 i K45, Folkuniversitetets byggnad. Foto: Pernilla Ström

Dagsljusdesign. Glastaket som sprider ljus till våningen nedanför. Foto: Pernilla Ström

1700-talets färgsättning

Under 1700-talet blev det alltmer gula fasader i Stockholm. Även gulrosa och stenliknande gråbruna eller grågröna kulörer förekom. Putsade stenhus kunde få antika stildrag som pilastrar och frontoner. Lister och pilastrar färgades ibland vita och det sägs vara för att härma vit marmor som var populärt i italiensk och fransk arkitektur och tidigare i antikens Grekland och Rom.

Klassicismen som arkitekturstil har stildrag från den grekiska och romerska klassiska arkitekturen. Stilen präglas av klarhet, symmetri och harmoni. Klassicistiska stildrag fanns även under den italienska renässansen. I Sverige hämtades det inspiration till slott och adelsmiljöer från 1700-talets klassicism i Frankrike.

Spökslottet, eller Schefflerska huset, stod klart 1702. Det ligger på Drottninggatan på Norrmalm i Stockholm och är egentligen en herrgårdsbyggnad, men med en plan inspirerad från 1600-talets adelspalats. Stenhuset har en plan med förgård och flyglar fogade till en huvudbyggnad. Det höga järnstaketet ger ett pampigt intryck till fastigheten. Exteriören har klassicistiska stildrag.

Spökslottet i Stockholm.
Spökslottet. Foto: Pernilla Ström
Spökslottet, sett från Spökparken. Foto: Pernilla Ström

Funktionalism 1930-50

Flerbostadshus i funktionalistisk stil har fasader i puts eller tegel och är ofta målade i ljusa kulörer som vitt eller ljusgult. När det gäller villaarkitekturen så förekommer också träfasader och även här är vitt, ljusgult och grått vanligt och ibland även gröna nyanser. Fönstersnickerier är ofta vita men mörkare kulörer av till exempel grönt förekommer.

Övriga stildrag är flacka tak och balkonger i korrugerad plåt. Fönster är vanligen i en- två eller treluft. Funkisvillor kan ha långa fönsterband eller fönster över hörn. Stora solaltaner och dörrar i förnissat trä hör till stilen.

För övrigt står funktionalismen för ljus, luft och rymd och husen är anpassade till väderstrecken. Stilen fick sitt genomslag på Stockholmsutställningen 1930.

Foto: Pernilla Ström
Hus i funktionalistisk stil i ljusa pastellfärger.
Foto: Pernilla Ström