Centralbadet och jugendstilen

Centralbadet i Stockholm har sin entré genom en sirlig smidesgrind från Drottninggatan i Stockholm. Huset och badanläggningen är i jugendstil, vilket syns på de böljande formerna, de stora men småspröjsade fönstren och växtmotiven i fasaden. Byggnaden ritades mellan 1902 och 1904 av arkitekten och entreprenören Wilhelm Klemming. Det sägs att det användes en byggteknik med armerad betong som var helt ny för tiden.

Den vackra parken utanför badet speglar interiören på flera sätt. Även utanför byggnaden finns det vatten i form av en damm och växterna på utsidan återfinns i ornamentiken på insidan. Klemming sägs ha ritat om trädgården som från början gestaltades av Johan Hårleman, trädgårdsarkitekt och far till slottsarkitekten Carl Hårleman som bodde i byggnaden intill parken, den s k Hårlemanska malmgården.

Källor:

https://sv.wikipedia.org/wiki/Centralbadet

https://centralbadet.se/

Centralbadet. Foto: Pernilla Ström
Centralbadet. Foto: Pernilla Ström
Annonser

Dekorationsmålad text

Har du också märkt att dekorationsmålade texter och skyltar börjar bli populärt igen? Det finns ett intresse för äldre stilar, tapeter, möbler och inredning och med det följer dekorationsmåleri. I offentliga och publika miljöer kan det se väldigt trist ut med stela och stereotypa skyltar. Men på Ekebyhovs slott blir jag glad varje gång när jag ser det fina dekorationsmåleriet.

På 1990- och 2000-talet arbetade jag själv som dekorationsmålare och därför uppskattar jag också ett fint hantverk när jag ser det. Hoppas vi snart kommer att se fler handmålade skyltar i publika miljöer.

Foto: Pernilla Ström. Inspirationsbild från Ekebyhovs slott. Konstnär okänd.

Observatoriet och 1700-talets arkitektur

Många har säkert som jag själv gått förbi den vackra byggnaden på kullen i Observatorielunden och varit nyfiken på användningsområdet, historien och arkitekten bakom och inte minst stilen. Observatoriet kom till som en plats för mätningar och astronomiska observationer, har ett tag varit museum, men har nyligen öppnats igen som ett nytt naturvetenskapligt centrum. Stilen på byggnaden är symmetrisk med tydliga geometriska former och för tankarna till renässansen och klassisk symmetri.

Byggnaden uppfördes av mellan 1747 och 1753 av Kungliga vetenskapsakademien. Arkitekt var Carl Hårleman som var delaktig arkitekt av flera viktiga byggnader och slott i bland annat Stockholm och han var också riksdagsledamot, trädgårdsarkitekt och överintendent. Han studerade arkitektur i Frankrike och i Italien och förmodligen blev han djupt imponerad och inspirerad av arkitekturen där, vars stildrag han delvis tog med sig hem till Sverige. Visst kan man se de klassicistiska dragen i Observatoriet. Den nuvarande kupolen tillkom dock senare – 1977. År 1756 började man med meteorologiska och astronomiska observationer i observatoriet.

Foto: Pernilla Ström

Palatsarkitektur i 20-tals klassicism och konst med antika motiv

Tändstickspalatset i Stockholm ritades av Ivar Tengbom och stod färdigt 1928. Exteriören är ståndsmässig och elegant med en elegant hästsko-formad innergård, en cour d’honneur. Med detta menas en helt eller delvis kringbyggd innergård.

På innergården finns Carl Milles fontän Diana. För att komma in på gården så passerar man en pampig smidesgrind och möts av marmorplattor och kolonner. Diana-skulpturen är placerad i centrum. Hon är jaktens och de vilda djurens gudinna enligt den romerska mytologin och på gården finns också två bronsskulpturer av vildsvin och hjort. De klassiska dragen i arkitekturstilen passar väl ihop med med konsten från grekisk och romersk mytologi.

Byggnaden beställdes av finansmannen Ivar Kreuger och är idag ett exklusivt kontorshotell.

Foto: Pernilla Ström

Färgsättning av 1950-tals trapphus

Hur bör man färgsätta ett trapphus i funktionalistisk stil? Det finns nog många svar på den frågan. Det kan vara klokt att följa husets karaktär och titta på vilka tidstypiska färger och eventuellt mönster som fanns förr. Men det är inte en upprepning eller pastisch som kanske passar bäst om man ska renovera och måla om, dels för att det är inte snyggt att få det att verka som om det är originalutförande när det inte är det och dels för att varje tid har sitt formspråk och sina ideal när det gäller färger, ljus med mera. Men ett hänsynstagande till vad som passar till stil, material, ljusförhållanden är ju alltid bra.

När jag själv färgsatte trapphus i Grimsta utanför Stockholm för några år sedan, så valde jag ljusa men dämpade pastellfärger och en fondvägg med geometriskt mönster. Kulörerna och mönstret är min egen design och ingen upprepning av något 50-tals ideal. Dock är det ljusa och lugna färger och en mönsterkomposition som är relativt diskret, vilket jag själv tror på i ett bostadshus där det passerar många olika personer.

Färgsättning och dekor samt foto: Pernilla Ström

Färgsättning och dekor samt foto: Pernilla Ström

Färgsättning och dekor samt foto: Pernilla Ström

Blå-grönt trapphus i jugendstil i Blå Tornet i Stockholm

Det sägs att Strindberg kallade byggnaden på Drottninggatan 85, där han levde under en tid, för Blå tornet. Tornet och fasaden är i gul puts, men har ett tak i grön kopparplåt.

Trapphuset däremot är ovanligt färgsatt i flera nyanser av grönt, har delvis blå väggar och gulddetaljer. Det kan hända att det i huvudsak upplevs som blått. Oavsett vilket så är färgsättningen ovanlig och vacker, men belysningen är svag och på alltför få ställen, vilket gör att trapphuset upplevs mörkt.

Fastigheten ritades av Hagström & Ekman och uppfördes 1906–1907. Här finns flera drag av jugendstil; fasaden avslutas mot tak i böljande former, fönstren är småspröjsade i övre del och blomsterornament finns som sparsam dekor i fasaden. I trapphuset finns en hel del av originalinredningen, i form av snickerier, stuck och glasmåleri, kvar.

Lägg märke till hissens vackra former i järnsmide och färgsättningen i guld samt det ovala blyinfattade fönstret ovan lägenhetsdörren. Det här trapphuset är speciellt på många sätt och bör bevaras, men min förhoppning är att man ändå ser över belysningen framöver.

Fotograf: Pernilla Ström
Fotograf: Pernilla Ström

1700-talets färgsättning

Under 1700-talet blev det alltmer gula fasader i Stockholm. Även gulrosa och stenliknande gråbruna eller grågröna kulörer förekom. Putsade stenhus kunde få antika stildrag som pilastrar och frontoner. Lister och pilastrar färgades ibland vita och det sägs vara för att härma vit marmor som var populärt i italiensk och fransk arkitektur och tidigare i antikens Grekland och Rom.

Klassicismen som arkitekturstil har stildrag från den grekiska och romerska klassiska arkitekturen. Stilen präglas av klarhet, symmetri och harmoni. Klassicistiska stildrag fanns även under den italienska renässansen. I Sverige hämtades det inspiration till slott och adelsmiljöer från 1700-talets klassicism i Frankrike.

Spökslottet, eller Schefflerska huset, stod klart 1702. Det ligger på Drottninggatan på Norrmalm i Stockholm och är egentligen en herrgårdsbyggnad, men med en plan inspirerad från 1600-talets adelspalats. Stenhuset har en plan med förgård och flyglar fogade till en huvudbyggnad. Det höga järnstaketet ger ett pampigt intryck till fastigheten. Exteriören har klassicistiska stildrag.

Spökslottet i Stockholm.
Spökslottet. Foto: Pernilla Ström
Spökslottet, sett från Spökparken. Foto: Pernilla Ström