Palatsarkitektur i 20-tals klassicism och konst med antika motiv

Tändstickspalatset i Stockholm ritades av Ivar Tengbom och stod färdigt 1928. Exteriören är ståndsmässig och elegant med en elegant hästsko-formad innergård, en cour d’honneur. Med detta menas en helt eller delvis kringbyggd innergård.

På innergården finns Carl Milles fontän Diana. För att komma in på gården så passerar man en pampig smidesgrind och möts av marmorplattor och kolonner. Diana-skulpturen är placerad i centrum. Hon är jaktens och de vilda djurens gudinna enligt den romerska mytologin och på gården finns också två bronsskulpturer av vildsvin och hjort. De klassiska dragen i arkitekturstilen passar väl ihop med med konsten från grekisk och romersk mytologi.

Byggnaden beställdes av finansmannen Ivar Kreuger och är idag ett exklusivt kontorshotell.

Foto: Pernilla Ström
Annonser

Färgsättning av 1950-tals trapphus

Hur bör man färgsätta ett trapphus i funktionalistisk stil? Det finns nog många svar på den frågan. Det kan vara klokt att följa husets karaktär och titta på vilka tidstypiska färger och eventuellt mönster som fanns förr. Men det är inte en upprepning eller pastisch som kanske passar bäst om man ska renovera och måla om, dels för att det är inte snyggt att få det att verka som om det är originalutförande när det inte är det och dels för att varje tid har sitt formspråk och sina ideal när det gäller färger, ljus med mera. Men ett hänsynstagande till vad som passar till stil, material, ljusförhållanden är ju alltid bra.

När jag själv färgsatte trapphus i Grimsta utanför Stockholm för några år sedan, så valde jag ljusa men dämpade pastellfärger och en fondvägg med geometriskt mönster. Kulörerna och mönstret är min egen design och ingen upprepning av något 50-tals ideal. Dock är det ljusa och lugna färger och en mönsterkomposition som är relativt diskret, vilket jag själv tror på i ett bostadshus där det passerar många olika personer.

Färgsättning och dekor samt foto: Pernilla Ström

Färgsättning och dekor samt foto: Pernilla Ström

Färgsättning och dekor samt foto: Pernilla Ström

Blå-grönt trapphus i jugendstil i Blå Tornet i Stockholm

Det sägs att Strindberg kallade byggnaden på Drottninggatan 85, där han levde under en tid, för Blå tornet. Tornet och fasaden är i gul puts, men har ett tak i grön kopparplåt.

Trapphuset däremot är ovanligt färgsatt i flera nyanser av grönt, har delvis blå väggar och gulddetaljer. Det kan hända att det i huvudsak upplevs som blått. Oavsett vilket så är färgsättningen ovanlig och vacker, men belysningen är svag och på alltför få ställen, vilket gör att trapphuset upplevs mörkt.

Fastigheten ritades av Hagström & Ekman och uppfördes 1906–1907. Här finns flera drag av jugendstil; fasaden avslutas mot tak i böljande former, fönstren är småspröjsade i övre del och blomsterornament finns som sparsam dekor i fasaden. I trapphuset finns en hel del av originalinredningen, i form av snickerier, stuck och glasmåleri, kvar.

Lägg märke till hissens vackra former i järnsmide och färgsättningen i guld samt det ovala blyinfattade fönstret ovan lägenhetsdörren. Det här trapphuset är speciellt på många sätt och bör bevaras, men min förhoppning är att man ändå ser över belysningen framöver.

Fotograf: Pernilla Ström
Fotograf: Pernilla Ström

1700-talets färgsättning

Under 1700-talet blev det alltmer gula fasader i Stockholm. Även gulrosa och stenliknande gråbruna eller grågröna kulörer förekom. Putsade stenhus kunde få antika stildrag som pilastrar och frontoner. Lister och pilastrar färgades ibland vita och det sägs vara för att härma vit marmor som var populärt i italiensk och fransk arkitektur och tidigare i antikens Grekland och Rom.

Klassicismen som arkitekturstil har stildrag från den grekiska och romerska klassiska arkitekturen. Stilen präglas av klarhet, symmetri och harmoni. Klassicistiska stildrag fanns även under den italienska renässansen. I Sverige hämtades det inspiration till slott och adelsmiljöer från 1700-talets klassicism i Frankrike.

Spökslottet, eller Schefflerska huset, stod klart 1702. Det ligger på Drottninggatan på Norrmalm i Stockholm och är egentligen en herrgårdsbyggnad, men med en plan inspirerad från 1600-talets adelspalats. Stenhuset har en plan med förgård och flyglar fogade till en huvudbyggnad. Det höga järnstaketet ger ett pampigt intryck till fastigheten. Exteriören har klassicistiska stildrag.

Spökslottet i Stockholm.
Spökslottet. Foto: Pernilla Ström
Spökslottet, sett från Spökparken. Foto: Pernilla Ström

Det är värt att ta hjälp av en färgsättare som kan tillföra det lilla extra

Varför ska man anlita en professionell färgsättare istället för att färgsätta själv? Ett svar är att färgsättning är en vetenskap, det krävs kunskap för att veta hur det lilla färgprovet skiljer sig från upplevelsen av en hel vägg. Kunskap är en av nycklarna till ett lyckat resultat.

Konstnärlig känsla är en annan avgörande faktor. Vår styrka är att kombinera kulörer med detaljer och övriga materialval på ett riktigt fint sätt. Vi föreslår en unik färgsättning med accenter som som gör det där lilla extra för helhetskänslan. Varmt välkommen att höra av dig om du funderar på att ta in en offert på färgsättning! Då kan vi berätta mer om vad vi erbjuder.

Färgsättning och foto av Pernilla Ström.

Hållbar färgsättning

Om du ansvarar för underhållet av en fastighet och det är dags för ommålning och att skapa en fin färgsättning, så kanske jag kan komma med några ord på vägen om hållbarhet och därmed lönsamhet, miljöhänsyn och socialt ansvarstagande.

Det är alltid lönsamt att underhålla en fastighet väl. Ett trevligt trapphus med en fin färgsättning och ett snyggt måleri ökar värdet på fastigheten och välbefinnandet för de som bor eller vistas där. Att vårda ytskikt och material gör att fastighetens skick håller längre och värdet bibehålls eller höjs. Det leder också till en känsla av stolhet och glädje vilket i sin tur leder till aktsamhet om lokalerna. Det är därmed en positiv spiral på många sätt.

Det är också av vikt att tänka hållbart i stil- och kulörval. Om en äldre fastighet ska få en ny invändig färgsättning kan det vara fint att titta på stilhistorien och vilka kulörer och stilar som traditionellt har hört ihop med den specifika arkitekturen. Men det finns fler faktorer som är viktiga: kan färg- och ljussättningen göras ännu bättre än det man gjorde förr? Väderstreck, ljusförhållanden, befintliga material och en mängd faktorer samverkar och bör tas hänsyn till för att en färgsättning ska bli riktigt bra. Kanske har vissa förutsättningar ändrats. Möjligheterna till fin och kostnadseffektiv belysning har till exempel blivit bättre. Då bör man ta hänsyn till det.

Jag är Diplomerad färgsättare, Inredningsarkitekt och arkitekturhistoriker med kunskaper även inom restaurering och har lång erfarenhet av att färgsätta trapphus i olika stilar. Varmt välkommen att kontakta mig för ett första möte och en offert!

Inspirationsbild från Grand Hotell i Stockholm. Foto: Pernilla Ström

Funktionalism 1930-50

Flerbostadshus i funktionalistisk stil har fasader i puts eller tegel och är ofta målade i ljusa kulörer som vitt eller ljusgult. När det gäller villaarkitekturen så förekommer också träfasader och även här är vitt, ljusgult och grått vanligt och ibland även gröna nyanser. Fönstersnickerier är ofta vita men mörkare kulörer av till exempel grönt förekommer.

Övriga stildrag är flacka tak och balkonger i korrugerad plåt. Fönster är vanligen i en- två eller treluft. Funkisvillor kan ha långa fönsterband eller fönster över hörn. Stora solaltaner och dörrar i förnissat trä hör till stilen.

För övrigt står funktionalismen för ljus, luft och rymd och husen är anpassade till väderstrecken. Stilen fick sitt genomslag på Stockholmsutställningen 1930.

Foto: Pernilla Ström
Hus i funktionalistisk stil i ljusa pastellfärger.
Foto: Pernilla Ström