20-tals klassicism och Konserthuset i Stockholm

Förra veckan studerade vi arkitekturstilar i flerbostadshus på arkitekturkursen jag leder. Idag knyter vi hop stilhistoria med samhällsplanering och ett intressant studiebesök på Tengbom arkitektkontor. Tengbom är ett av de äldsta och största arkitektkontoren i Norden och Ivar Tengbom startade bolaget 1906 tillsammans med Ernst Torulf.

Några kända byggnader som ritats av Tengbom är  Handelshögskolan, Tändstickspalatset, Högalidskyrkan, Citypalatset och Konserthuset i Stockholm. Vissa av byggnaderna är i 20-tals klassicism, en stil som har referenser tillbaka till Antiken med kolonner, frontoner med mera. Konserthuset har en ljusblå vacker fasadfärg som sällan syns i Stockholm.

De klassiska idealen återupprepas som sagt återigen i arkitekturen under tidsperioden och på bilden ser vi kolonner med korintiska kapitäl. (Bladmönster i överstycket på pelarna). Den samtida dekorativa stilen i möbler och inredning kallas Art Déco eller Swedish Grace som är väldigt populär idag.

Hur kan vi tillsammans lyfta fram och synliggöra duktiga svenska inredningsarkitekter?

I Sverige finns en hel rad duktiga inredningsarkitekter och jag vill med kurserna jag leder i Inredningsarkitektur och Möbel- och stilhistoria på Folkuniversitetet uppmana alla till att lyfta blicken och se kompetensen som finns därute, inom yrket och i vårt land.

Det finns flera yrkeskategorier som numera får uppdragen att inreda större projekt på företag och i offentlig miljö istället för att man anlitar utbildade inredningsarkitekter. Varför gör man så? Det kan hända att det inte blir vare sig så bra, hållbart, miljömässigt eller ekonomiskt som man har tänkt sig.

Att låta utbildat folk projektera och inreda som de är utbildade för, gör förmodligen att det blir snyggare, men framförallt mer hållbart, funktionellt och ekonomiskt. Kvalitet håller ofta väl över tid och bra design blir klassiker.

Många känner nog till Bruno Mathsson, Mats Theselius och Yngve Ekström. Men vad vet Du om våra duktiga kvinnliga, svenska möbelformgivare? Är du bekant med Ania Pauser, Mia Cullin eller Rebecca Petrini? Om inte så föreslår jag ett besök på Möbeldesignmuseum.

Mitt förslag är att vi alla funderar över vad vi kan göra för att värna om svensk design, för att lyfta kvinnliga formgivare, för att gynna en bransch av utbildat folk som lagt mycket tid på utveckling och forskning. Till att börja med kan vi prata om det. Välkommen till någon av mina kurser om du vill lära dig mer om svensk design tillsammans med likasinnade.

Stol formgiven av Rebecca Petrini. Foto: Pernilla Ström
Stol formgiven av Mia Cullin. Foto: Pernilla Ström
Skåp av Ania Pauser. Foto: Pernilla Ström

Inredningsarkitekturkursen och studiebesök på Svenskt Tenn

Nu är bokningen öppen för vårens inredningsarkitekturkurs jag leder på Folkuniversitetet. Mycket är nytt på kursen, dels är det numera en kvällskurs som kommer att gå onsdagkvällar kl. 18-21 och dels så är det en del nyheter i innehållet.

På kursen lär du dig rita fackteckning för hand och om du har extra tid mellan tillfällena så kan du även lära dig att rita digitalt. Du kommer att få använda ett enklare ritprogram som är kostnadsfritt för de digitala ritningarna eller ett mer avancerat program som branschen använder. Det är fritt att välja det som passar dig och hur mycket tid du har att lägga på övningar.

En annan nyhet för vårens kurs är studiebesöket på Svenskt Tenn. Vi kommer att besöka deras inredningsateljé och få en rundvisning i lokalerna med lite historia från ett spännande kulturarv. Här bokar du kursen: https://www.folkuniversitetet.se/Kurser–Utbildningar/Konsthantverk/Design-och-inredning/Inredning/Stockholm/inredningsarkitektur—rum-form-farg/

Vill du veta mer om Svenskt Tenn så kan man läsa bland annat detta på deras hemsida. ”På Svenskt Tenn är mönsterrikedom nyckelordet, och blommig textil står i fokus. Den österrikiske arkitekten och formgivaren Josef Frank efterlämnade över 160 textila mönster enbart till Svenskt Tenn, varav många, som trycktes för första gången redan på hans tid, är i produktion än idag”.

”Josef Frank inspirerades ofta av naturen, och många av hans textila mönster är således uppbyggda av färgstarka blommor och blad. Det är en mönsterkonst som är unik i sitt slag, och textilierna skildrar ofta en personlig blandning av välkända blommor och favoriter från blomsterrabatten, kombinerade med bilder, frukter och klätterrankor tagna direkt ur fantasin. Josef Franks textilier har genom åren kommit att bli världsberömda, och idag syns textilierna i många designintresserades hem”.

Källa: https://www.svenskttenn.se/sv/

Interiörbild från Svenskt Tenn. Foto: Pernilla Ström
Interiörbild från Svenskt Tenn. Foto: Pernilla Ström

Folkuniversitetet besöker Svenskt Tenn

En nyhet i kusen jag leder på Folkuniversitetet, som heter Inredningsarkitektur – Rum, form, färg, är bland annat studiebesöket på Svenskt Tenn. Företaget har till största delen produkter och möbler i egen design.

Svenskt Tenn är en mycket välrenommerad inredningsbutik, ateljé och tesalong på Strandvägen i Stockholm med ett gott syfte. Företaget grundades 1924 av Estrid Ericsson men är idag ägt av en stiftelse och allt överskott från försäljningen går till forskning, utbildning och kultur i Sverige. 

Folkuniversitetet driver studiecirklar och presenterar forskning och jag själv är stolt över att kunna bidra med kunskap om inredning och arkitektur genom företag som vill verka för folkbildningen och föra vårt kulturarv vidare.

I mina kurser strävar jag efter att förmedla kunskap med kvalitet och eftertanke. Vi reflekterar över hållbarhet i förhållande till design. Vad gör till exempel en möbel till en designklassiker? Det och mycket mer kommer du att få veta på kursen och under studiebesöket. Mer info. om kursen hittar du här.

Interiörbild från Svenskt Tenn. Foto: Pernilla Ström

Mer information om kursen i Inredningsarkitektur hittar du här: https://www.folkuniversitetet.se/Kurser–Utbildningar/Konsthantverk/Design-och-inredning/Inredning/Stockholm/inredningsarkitektur—rum-form-farg/

1700-talets färgsättning

Under 1700-talet blev det alltmer gula fasader i Stockholm. Även gulrosa och stenliknande gråbruna eller grågröna kulörer förekom. Putsade stenhus kunde få antika stildrag som pilastrar och frontoner. Lister och pilastrar färgades ibland vita och det sägs vara för att härma vit marmor som var populärt i italiensk och fransk arkitektur och tidigare i antikens Grekland och Rom.

Klassicismen som arkitekturstil har stildrag från den grekiska och romerska klassiska arkitekturen. Stilen präglas av klarhet, symmetri och harmoni. Klassicistiska stildrag fanns även under den italienska renässansen. I Sverige hämtades det inspiration till slott och adelsmiljöer från 1700-talets klassicism i Frankrike.

Spökslottet, eller Schefflerska huset, stod klart 1702. Det ligger på Drottninggatan på Norrmalm i Stockholm och är egentligen en herrgårdsbyggnad, men med en plan inspirerad från 1600-talets adelspalats. Stenhuset har en plan med förgård och flyglar fogade till en huvudbyggnad. Det höga järnstaketet ger ett pampigt intryck till fastigheten. Exteriören har klassicistiska stildrag.

Spökslottet i Stockholm.
Spökslottet. Foto: Pernilla Ström
Spökslottet, sett från Spökparken. Foto: Pernilla Ström

Jugendarkitektur i Stockholm

Omkring 1900 uppkom Jugendstilen i Sverige. I Europa kallades stilen också Art Noveau som betyder den nya konsten. Det blev en ny stil, helt annorlunda än det sena 1800-talets stilideal som byggde på tidigare klassiska ideal. Den nya stilen fick en organisk mjukhet och växtmotiv blev vanliga. Växtmotiven kan synas runt portar och i balkongräcken.

Fasaderna har ofta välvda burspråk och slät- eller spritputs. Putsen är ibland sparsamt dekorerad. Jugendfasadernas kulörer är vitgrå, svagt rosa eller svagt gula med fönster i mörkgrönt, engelskt rött, ockragult eller brunt. Jugendfönster finns i olika uppsättningar men karaktäristiskt är småspröjsade övre fönsterlufter. Portar har ofta speglar och glaspartier. Valvbågar över fönster och portar har ibland en fri form som är helt ny i stilen.
Foto: Pernilla Ström
Foto: Pernilla Ström