20-tals klassicism och Konserthuset i Stockholm

Förra veckan studerade vi arkitekturstilar i flerbostadshus på arkitekturkursen jag leder. Idag knyter vi hop stilhistoria med samhällsplanering och ett intressant studiebesök på Tengbom arkitektkontor. Tengbom är ett av de äldsta och största arkitektkontoren i Norden och Ivar Tengbom startade bolaget 1906 tillsammans med Ernst Torulf.

Några kända byggnader som ritats av Tengbom är  Handelshögskolan, Tändstickspalatset, Högalidskyrkan, Citypalatset och Konserthuset i Stockholm. Vissa av byggnaderna är i 20-tals klassicism, en stil som har referenser tillbaka till Antiken med kolonner, frontoner med mera. Konserthuset har en ljusblå vacker fasadfärg som sällan syns i Stockholm.

De klassiska idealen återupprepas som sagt återigen i arkitekturen under tidsperioden och på bilden ser vi kolonner med korintiska kapitäl. (Bladmönster i överstycket på pelarna). Den samtida dekorativa stilen i möbler och inredning kallas Art Déco eller Swedish Grace som är väldigt populär idag.

Är kanske rosa, rödbrunt och grått dina nya favoritkulörer? En hel del inspiration från dagens trender går att hitta i 1880-talets arkitektur.

Brunt och rosa, ljusa och mörka färger i samma komposition ser vi i fasader från sent 1800-tal, men även i inredning idag. Kulörerna återfanns då både på fasader och i inredning som i tapeter och tunga draperier. Det är spännande att det som var populärt på 1880-talet även är omtyckt i dag. Kulörerna syns i flera nyanser och svämmar över i möbelbutikerna nu.

Behöver din fastighet och trapphus renoveras? Då kan jag hjälpa till med ett färgsättningsförslag. Många fastighetsägare vill diskutera tidstypiska kvalitéer inför en renovering och det är alltid klokt att behandla arkitektur varsamt och med eftertanke. Varmt välkommen!

Inredningsarkitekturkursen och studiebesök på Svenskt Tenn

Nu är bokningen öppen för vårens inredningsarkitekturkurs jag leder på Folkuniversitetet. Mycket är nytt på kursen, dels är det numera en kvällskurs som kommer att gå onsdagkvällar kl. 18-21 och dels så är det en del nyheter i innehållet.

På kursen lär du dig rita fackteckning för hand och om du har extra tid mellan tillfällena så kan du även lära dig att rita digitalt. Du kommer att få använda ett enklare ritprogram som är kostnadsfritt för de digitala ritningarna eller ett mer avancerat program som branschen använder. Det är fritt att välja det som passar dig och hur mycket tid du har att lägga på övningar.

En annan nyhet för vårens kurs är studiebesöket på Svenskt Tenn. Vi kommer att besöka deras inredningsateljé och få en rundvisning i lokalerna med lite historia från ett spännande kulturarv. Här bokar du kursen: https://www.folkuniversitetet.se/Kurser–Utbildningar/Konsthantverk/Design-och-inredning/Inredning/Stockholm/inredningsarkitektur—rum-form-farg/

Vill du veta mer om Svenskt Tenn så kan man läsa bland annat detta på deras hemsida. ”På Svenskt Tenn är mönsterrikedom nyckelordet, och blommig textil står i fokus. Den österrikiske arkitekten och formgivaren Josef Frank efterlämnade över 160 textila mönster enbart till Svenskt Tenn, varav många, som trycktes för första gången redan på hans tid, är i produktion än idag”.

”Josef Frank inspirerades ofta av naturen, och många av hans textila mönster är således uppbyggda av färgstarka blommor och blad. Det är en mönsterkonst som är unik i sitt slag, och textilierna skildrar ofta en personlig blandning av välkända blommor och favoriter från blomsterrabatten, kombinerade med bilder, frukter och klätterrankor tagna direkt ur fantasin. Josef Franks textilier har genom åren kommit att bli världsberömda, och idag syns textilierna i många designintresserades hem”.

Källa: https://www.svenskttenn.se/sv/

Interiörbild från Svenskt Tenn. Foto: Pernilla Ström
Interiörbild från Svenskt Tenn. Foto: Pernilla Ström

Folkuniversitetet besöker Svenskt Tenn

En nyhet i kusen jag leder på Folkuniversitetet, som heter Inredningsarkitektur – Rum, form, färg, är bland annat studiebesöket på Svenskt Tenn. Företaget har till största delen produkter och möbler i egen design.

Svenskt Tenn är en mycket välrenommerad inredningsbutik, ateljé och tesalong på Strandvägen i Stockholm med ett gott syfte. Företaget grundades 1924 av Estrid Ericsson men är idag ägt av en stiftelse och allt överskott från försäljningen går till forskning, utbildning och kultur i Sverige. 

Folkuniversitetet driver studiecirklar och presenterar forskning och jag själv är stolt över att kunna bidra med kunskap om inredning och arkitektur genom företag som vill verka för folkbildningen och föra vårt kulturarv vidare.

I mina kurser strävar jag efter att förmedla kunskap med kvalitet och eftertanke. Vi reflekterar över hållbarhet i förhållande till design. Vad gör till exempel en möbel till en designklassiker? Det och mycket mer kommer du att få veta på kursen och under studiebesöket. Mer info. om kursen hittar du här.

Interiörbild från Svenskt Tenn. Foto: Pernilla Ström

Mer information om kursen i Inredningsarkitektur hittar du här: https://www.folkuniversitetet.se/Kurser–Utbildningar/Konsthantverk/Design-och-inredning/Inredning/Stockholm/inredningsarkitektur—rum-form-farg/

K45 Stockholm högskolas första egna byggnad

Nyligen höll jag en föreläsning på Folkuniversitetet om K45 – Stockholms högskolas första egna byggnad på Kungstensgatan 45. Byggnaden ritades av arkitekt Victor Bodin och huset stod klart 1909. Det finns mycket intressant att säga om byggnaden och inte minst om den invändiga utformningen.

Högst upp i huset fick från början konsthistoriska institutionen husera i ljusa och fina lokaler med läcker, genom tänkt dagsljusdesign. Med det menar jag bland annat fina takfönster som även kallas lanterniner och entresolplan som släpper ned ljus till våningen nedanför.

I mitten högst upp i byggnaden finns det en inglasad kupol och på var sida om denna i det symmetriska huset finns det inbyggda ljusschakt. Dagsljuset från lanterninerna i taket fortsätter genom det övre entresolplanet ned till våningen under som hade ett glastak som i sin tur spred ljuset vidare ned i byggnaden. I dag har glaset bytts ut, men delvis finns effekten kvar i ena delen av fastigheten.

På den översta våningen hade konsthistoriska institutionen ett 118 kvm långt tavelgalleri att använda. Idag finns bland annat arkitektursalen högst upp i byggnaden där jag själv leder studiecirklar. Här kan man verkligen njuta av både ljuset och den vackra arkitekturen. En härlig byggnad att både arbeta och studera i. Varmt välkommen att delta i en studiecirkel i arkitektur. Mer info. finns här.

K45 – fasad sedd från Spökparken. Foto: Pernilla Ström
Våning 6 i K45, Folkuniversitetets byggnad. Foto: Pernilla Ström

Dagsljusdesign. Glastaket som sprider ljus till våningen nedanför. Foto: Pernilla Ström

Centralbadet och jugendstilen

Centralbadet i Stockholm har sin entré genom en sirlig smidesgrind från Drottninggatan i Stockholm. Huset och badanläggningen är i jugendstil, vilket syns på de böljande formerna, de stora men småspröjsade fönstren och växtmotiven i fasaden. Byggnaden ritades mellan 1902 och 1904 av arkitekten och entreprenören Wilhelm Klemming. Det sägs att det användes en byggteknik med armerad betong som var helt ny för tiden.

Den vackra parken utanför badet speglar interiören på flera sätt. Även utanför byggnaden finns det vatten i form av en damm och växterna på utsidan återfinns i ornamentiken på insidan. Klemming sägs ha ritat om trädgården som från början gestaltades av Johan Hårleman, trädgårdsarkitekt och far till slottsarkitekten Carl Hårleman som bodde i byggnaden intill parken, den s k Hårlemanska malmgården.

Centralbadet. Foto: Pernilla Ström
Centralbadet. Foto: Pernilla Ström

Observatoriet och 1700-talets arkitektur

Många har säkert som jag själv gått förbi den vackra byggnaden på kullen i Observatorielunden och varit nyfiken på användningsområdet, historien och arkitekten bakom och inte minst stilen. Observatoriet kom till som en plats för mätningar och astronomiska observationer, har ett tag varit museum, men har nyligen öppnats igen som ett nytt naturvetenskapligt centrum. Stilen på byggnaden är symmetrisk med tydliga geometriska former och för tankarna till renässansen och klassisk symmetri.

Byggnaden uppfördes av mellan 1747 och 1753 av Kungliga vetenskapsakademien. Arkitekt var Carl Hårleman som var delaktig arkitekt av flera viktiga byggnader och slott i bland annat Stockholm och han var också riksdagsledamot, trädgårdsarkitekt och överintendent. Han studerade arkitektur i Frankrike och i Italien och förmodligen blev han djupt imponerad och inspirerad av arkitekturen där, vars stildrag han delvis tog med sig hem till Sverige. Visst kan man se de klassicistiska dragen i Observatoriet. Den nuvarande kupolen tillkom dock senare – 1977. År 1756 började man med meteorologiska och astronomiska observationer i observatoriet.

Foto: Pernilla Ström

Palatsarkitektur i 20-tals klassicism och konst med antika motiv

Tändstickspalatset i Stockholm ritades av Ivar Tengbom och stod färdigt 1928. Exteriören är ståndsmässig och elegant med en elegant hästsko-formad innergård, en cour d’honneur. Med detta menas en helt eller delvis kringbyggd innergård.

På innergården finns Carl Milles fontän Diana. För att komma in på gården så passerar man en pampig smidesgrind och möts av marmorplattor och kolonner. Diana-skulpturen är placerad i centrum. Hon är jaktens och de vilda djurens gudinna enligt den romerska mytologin och på gården finns också två bronsskulpturer av vildsvin och hjort. De klassiska dragen i arkitekturstilen passar väl ihop med med konsten från grekisk och romersk mytologi.

Byggnaden beställdes av finansmannen Ivar Kreuger och är idag ett exklusivt kontorshotell.

Foto: Pernilla Ström

Blå-grönt trapphus i jugendstil i Blå Tornet i Stockholm

Det sägs att Strindberg kallade byggnaden på Drottninggatan 85, där han levde under en tid, för Blå tornet. Tornet och fasaden är i gul puts, men har ett tak i grön kopparplåt.

Trapphuset däremot är ovanligt färgsatt i flera nyanser av grönt, har delvis blå väggar och gulddetaljer. Det kan hända att det i huvudsak upplevs som blått. Oavsett vilket så är färgsättningen ovanlig och vacker, men belysningen är svag och på alltför få ställen, vilket gör att trapphuset upplevs mörkt.

Fastigheten ritades av Hagström & Ekman och uppfördes 1906–1907. Här finns flera drag av jugendstil; fasaden avslutas mot tak i böljande former, fönstren är småspröjsade i övre del och blomsterornament finns som sparsam dekor i fasaden. I trapphuset finns en hel del av originalinredningen, i form av snickerier, stuck och glasmåleri, kvar.

Lägg märke till hissens vackra former i järnsmide och färgsättningen i guld samt det ovala blyinfattade fönstret ovan lägenhetsdörren. Det här trapphuset är speciellt på många sätt och bör bevaras, men min förhoppning är att man ändå ser över belysningen framöver.

Fotograf: Pernilla Ström
Fotograf: Pernilla Ström

1700-talets färgsättning

Under 1700-talet blev det alltmer gula fasader i Stockholm. Även gulrosa och stenliknande gråbruna eller grågröna kulörer förekom. Putsade stenhus kunde få antika stildrag som pilastrar och frontoner. Lister och pilastrar färgades ibland vita och det sägs vara för att härma vit marmor som var populärt i italiensk och fransk arkitektur och tidigare i antikens Grekland och Rom.

Klassicismen som arkitekturstil har stildrag från den grekiska och romerska klassiska arkitekturen. Stilen präglas av klarhet, symmetri och harmoni. Klassicistiska stildrag fanns även under den italienska renässansen. I Sverige hämtades det inspiration till slott och adelsmiljöer från 1700-talets klassicism i Frankrike.

Spökslottet, eller Schefflerska huset, stod klart 1702. Det ligger på Drottninggatan på Norrmalm i Stockholm och är egentligen en herrgårdsbyggnad, men med en plan inspirerad från 1600-talets adelspalats. Stenhuset har en plan med förgård och flyglar fogade till en huvudbyggnad. Det höga järnstaketet ger ett pampigt intryck till fastigheten. Exteriören har klassicistiska stildrag.

Spökslottet i Stockholm.
Spökslottet. Foto: Pernilla Ström
Spökslottet, sett från Spökparken. Foto: Pernilla Ström