Guldockra är en av våra vackraste kulörer till äldre fastigheter.

Guldockra är ett vanligt pigment som använts till invändig och utvändig färgsättning och målning sen urminnes tider. Det är ett jordpigment som ger en rad gula kulörer som varierar i ljushet, kulörthet och mörkhet. Det är ett pigment och en kulör som gör sig bra i många sammanhang, inte minst i äldre fastigheter.

Ockra är en hel familj av gula toner. Guldockra är lite rödare och ljusockra är något ljusare. Mörkockra är mer gulbrun i sin karaktär. Är man ute efter en ockragul kulör, så skulle jag titta på NCS-nummer som har ändelserna Y10R-Y30R. Det betyder att det är 10-30 % rött i den gula färgen.

Under 1700-talet var ockragult vanligt i Sverige både till fasader och invändigt. När man till exempel imitationsmålade ljusare träslag som ek, som var vanligt förr, men som även görs än idag, då är gult grunden. Gula hus är vanligt i Sverige, både putsade och med träfasad. Till fönster och dörrar har man vanligtvis en mörkare och kulörtare variant av ockra.

På 1800-talet var ockra populärt för herrgårdar och trähus. Då talar man om herrgårdsgult. Bra herrgårdsgula kulörer är NCS S2020-Y20R eller S1020-Y20R. Men kom i håg att sammanhanget spelar roll. Det är fler kulörer på en fasad. Om du ska måla om ett hus med gul fasad, kom-i-håg att det lilla färgprovet ska upplevas lite smutsigt för att det ska bli en bra ton på ett helt hus.

Här kommer några inspirationsbilder från Thorvaldsens museum i Köpenhamn. De vackra ockragula väggarna ger en fantastisk fin inramning till miljön. I slottsmiljö eller på museum passar mer färgstarka eller kulörta ockragula toner.

© Foto Pernilla Ström. Interiör Thorvaldsens museum.
© Foto Pernilla Ström. Interiör Thorvaldsens museum.

Tidstypiska kulörer, byggnadsdetaljer och stildrag hos villor från 1890-talet.

1890-talet är blandstilarnas decennium, men det fanns en intention om att använda äkta material och ta ett kliv bort ifrån den klassicerande, symmetriska arkitekturen. Därför finns det oregelbundna planformer och olika höjder av varierande tak. Ett sätt att redovisa äkthet var att låta detaljer som framhäver konstruktionen synas.

Två villaförorter man brukar hänvisa till som de första utanför Stockholm är Djursholm och Saltsjöbaden. Här finns många villor från den perioden.

Kännetecken för stilen är bland annat:

  • Sockel i sten, ofta rätt hög, för att villorna byggdes ibland på kuperad mark.
  • Spontad träpanel; stående enkelspont, liggande spontad stockpanel, liggande dubbelfasad spont.
  • En kombination av liggande och stående panel är vanligt för stilen.
  • Taken skulle gärna vara branta och ha intressanta och spännande detaljer som träutsmyckningar, tinnar och torn. Drakhuvuden eller detaljer i fornnordisk stil kan finnas med.

Om färgsättningen:

  • Färgsättningen skulle vara rik på kontraster. Man målade med linoljefärg.
  • En ljus och en mörk nyans av samma eller liknande kulör var vanligt.
  • Panelen är ljusast, foder mörkare och fönsterbågar målades vanligtvis mörkast.
  • Man målade listerna som visar konstruktionen, omfattningar och vindskivor mörkare.
  • Gula fasader med bruna listverk vara vanliga.
  • Grå och gröna kombinationer var också populära.
  • Taken som är i järnplåt målades i svart, grått, grönt eller rött.

Hoppas det här var lite inspiration till dig som har ett hus i den här stilen. Hör av dig om du vill veta mer. Välkommen!

© Foto: P. Ström

Exteriör färgsättning och villaarkitektur

Ska du måla om huset i sommar? Är du nöjd med färgsättningen? Om inte, fundera då gärna på följande:

  • Omgivningen. Hur ser husen ut runt omkring. Finns det regler i ditt område hur man får färgsätta sitt hus. Att färga om sitt hus kan kräva bygglov.
  • Är huset kulturhistoriskt värdefullt krävs vanligtvis bygglov. Ligger huset inom detaljplanerat område och du vill ändra färgsättningen på ett betydande sätt? Då behövs det antagligen bygglov också.
  • Om du ska göra en mycket liten ändring krävs det vanligtvis inget lov. Målar du om i samma kulör behövs inget lov.
  • Fundera också på vad som passar till omgivningen, arkitekturstilen och husets historia.
  • Ta reda på vilken färgtyp huset är målat med tidigare.
  • Sätt dig in i vilket underarbete som krävs och vilka målerifirmor som har kompetensen.
  • Slutligen, ta gärna hjälp av en färgsättare som vet hur fasadkulörer ändrar karaktär med årstider, det starka dagsljuset och väderstreck.
  • Vi färgsättare vet också att det sker en kulörtonförskjutning från det lilla provet till en fasad. Hör av dig så berättar jag mer.

Det finns ännu mer att tänka på, men det här är en bra början. Lycka till.

Nedan ett par färgsättningar och teckningar jag har gjort. När jag färgsätter hus brukar jag teckna upp fasaderna och färglägga. Då kan man se sammanhanget mellan kulörer på huset. Men kom ihåg att det behövs fortfarande kunskap för att få rätt upplevelse i verkligheten.

Varmt välkommen om du har frågor eller funderingar.

© Copyright Pernilla Ström.