Såg du regnbågen igår? Och varför glömmer vi så ofta att färg och ljus samverkar?

Först renoverar man och målar om sina rum och sen väljer man vanligtvis belysning när kulörerna redan är på plats. Det är ett misstag som många gör. Varför ska man då tänka på ljuset redan från början? Igår när jag såg den fina regnbågen tänkte jag på intressanta detaljer om både färg och ljus som jag bland annat har lärt mig på Konstfack.

När vi inreder och målar om samverkar färg och ljus. Det lärde jag mig på en kurs på Konstfack av universitetslektorn Ulf Klarén. Något vi ofta glömmer är, att det blir inte visuellt ljusare i rummet om vi målar i vitt eller i ljusa pasteller. Det är andra faktorer som avgör hur ljust rummet upplevs.

För ett antal år sedan blev jag kontaktad av en bostadsrättsförening som själva valt kulörer och låtit måla om sina trapphus utan djupare kunskaper om färg och ljus. De hade valt två varianter av väggkulörer; ljust gröna väggar respektive ljust beige-gula väggar. ”Om man väljer riktigt ljusa väggfärger kan det nog inte bli fel”, tror jag de tänkte.

Problemet var den ljusfattiga miljön och sparsmakade lysrörsbelysningen som medverkade till att det knappt gick att urskilja vilka trapphus som var ljusgröna och vilka som var beiga. I trapphusen fanns plafonder i taken med ljuskällor som gav ett varmt gulrött sken. Den varma färgen skapade ett fenomen som i färgbranschen är välkänt som ”metameri”. Det betyder att vissa kulörer ändrar karaktär beroende på ljus. Båda väggkulörerna blev grötiga och aningen bruna i nyansen, en effekt som inte var önskvärd.

Nu har ett par av forskarna i branschen kommit ut med en ny bok om färg och ljus. Det är Karin Fridell Anter och Ulf Klarén. Se en kort film om deras nya bok och forskning här. Boken heter: ”Färg & ljus för människan – i rummet”.

Jag längtar tills jag har boken i min hand. Det bästa är när man kan förklara för en potentiell kund att jag både har den praktiska erfarenheten och kan styrka det jag vet med forskning från andra aktörer.

Färg är ljus. Foto: Pernilla Ström

Färgsättning av hotell i Gamla Stan

Driver du eller arbetar du på ett hotell där det finns en del ”bortglömda” hotellrum eller utrymmen? Här och där ser man hotellrum där belysningen inte är riktigt okej, det kanske är lysrör i taket eller att möbleringen är alltför sliten eller fel. 

Då kan jag hjälpa till. Jag förvandlar små, tråkiga hotellrum till fräscha och fina rum. Har du en begränsad budget kan jag ofta trolla med den. Kontakta mig gärna för ett första diskussion och för att få lite mer info. om hur jag jobbar. 

För ett antal år sedan fick jag färgsätta en del interiört till det charmiga hotellet Sven Vintappare i Gamla Stan i Stockholm. Hotellet är mycket omtyckt av besökare och det sägs att det ligger på 6:e plats i Stockholm när det gäller kundrecensioner. Roligt!

Hotell Sven Vintappare i Gamla Stan i Stockholm. Viss invändig färgsättning av Pernilla Ström. Foto: Pernilla Ström.

Varmt välkommen!

Folkuniversitetet besöker Svenskt Tenn

En nyhet i kusen jag leder på Folkuniversitetet, som heter Inredningsarkitektur – Rum, form, färg, är bland annat studiebesöket på Svenskt Tenn. Företaget har till största delen produkter och möbler i egen design.

Svenskt Tenn är en mycket välrenommerad inredningsbutik, ateljé och tesalong på Strandvägen i Stockholm med ett gott syfte. Företaget grundades 1924 av Estrid Ericsson men är idag ägt av en stiftelse och allt överskott från försäljningen går till forskning, utbildning och kultur i Sverige. 

Folkuniversitetet driver studiecirklar och presenterar forskning och jag själv är stolt över att kunna bidra med kunskap om inredning och arkitektur genom företag som vill verka för folkbildningen och föra vårt kulturarv vidare.

I mina kurser strävar jag efter att förmedla kunskap med kvalitet och eftertanke. Vi reflekterar över hållbarhet i förhållande till design. Vad gör till exempel en möbel till en designklassiker? Det och mycket mer kommer du att få veta på kursen och under studiebesöket. Mer info. om kursen hittar du här.

Interiörbild från Svenskt Tenn. Foto: Pernilla Ström

Mer information om kursen i Inredningsarkitektur hittar du här: https://www.folkuniversitetet.se/Kurser–Utbildningar/Konsthantverk/Design-och-inredning/Inredning/Stockholm/inredningsarkitektur—rum-form-farg/

Centralbadet och jugendstilen

Centralbadet i Stockholm har sin entré genom en sirlig smidesgrind från Drottninggatan i Stockholm. Huset och badanläggningen är i jugendstil, vilket syns på de böljande formerna, de stora men småspröjsade fönstren och växtmotiven i fasaden. Byggnaden ritades mellan 1902 och 1904 av arkitekten och entreprenören Wilhelm Klemming. Det sägs att det användes en byggteknik med armerad betong som var helt ny för tiden.

Den vackra parken utanför badet speglar interiören på flera sätt. Även utanför byggnaden finns det vatten i form av en damm och växterna på utsidan återfinns i ornamentiken på insidan. Klemming sägs ha ritat om trädgården som från början gestaltades av Johan Hårleman, trädgårdsarkitekt och far till slottsarkitekten Carl Hårleman som bodde i byggnaden intill parken, den s k Hårlemanska malmgården.

Centralbadet. Foto: Pernilla Ström
Centralbadet. Foto: Pernilla Ström

Dekorationsmålad text

Har du också märkt att dekorationsmålade texter och skyltar börjar bli populärt igen? Det finns ett intresse för äldre stilar, tapeter, möbler och inredning och med det följer dekorationsmåleri. I offentliga och publika miljöer kan det se väldigt trist ut med stela och stereotypa skyltar. Men på Ekebyhovs slott blir jag glad varje gång när jag ser det fina dekorationsmåleriet.

På 1990- och 2000-talet arbetade jag själv som dekorationsmålare och därför uppskattar jag också ett fint hantverk när jag ser det. Hoppas vi snart kommer att se fler handmålade skyltar i publika miljöer.

Foto: Pernilla Ström. Inspirationsbild från Ekebyhovs slott. Konstnär okänd.

Observatoriet och 1700-talets arkitektur

Många har säkert som jag själv gått förbi den vackra byggnaden på kullen i Observatorielunden och varit nyfiken på användningsområdet, historien och arkitekten bakom och inte minst stilen. Observatoriet kom till som en plats för mätningar och astronomiska observationer, har ett tag varit museum, men har nyligen öppnats igen som ett nytt naturvetenskapligt centrum. Stilen på byggnaden är symmetrisk med tydliga geometriska former och för tankarna till renässansen och klassisk symmetri.

Byggnaden uppfördes av mellan 1747 och 1753 av Kungliga vetenskapsakademien. Arkitekt var Carl Hårleman som var delaktig arkitekt av flera viktiga byggnader och slott i bland annat Stockholm och han var också riksdagsledamot, trädgårdsarkitekt och överintendent. Han studerade arkitektur i Frankrike och i Italien och förmodligen blev han djupt imponerad och inspirerad av arkitekturen där, vars stildrag han delvis tog med sig hem till Sverige. Visst kan man se de klassicistiska dragen i Observatoriet. Den nuvarande kupolen tillkom dock senare – 1977. År 1756 började man med meteorologiska och astronomiska observationer i observatoriet.

Foto: Pernilla Ström

Palatsarkitektur i 20-tals klassicism och konst med antika motiv

Tändstickspalatset i Stockholm ritades av Ivar Tengbom och stod färdigt 1928. Exteriören är ståndsmässig och elegant med en elegant hästsko-formad innergård, en cour d’honneur. Med detta menas en helt eller delvis kringbyggd innergård.

På innergården finns Carl Milles fontän Diana. För att komma in på gården så passerar man en pampig smidesgrind och möts av marmorplattor och kolonner. Diana-skulpturen är placerad i centrum. Hon är jaktens och de vilda djurens gudinna enligt den romerska mytologin och på gården finns också två bronsskulpturer av vildsvin och hjort. De klassiska dragen i arkitekturstilen passar väl ihop med med konsten från grekisk och romersk mytologi.

Byggnaden beställdes av finansmannen Ivar Kreuger och är idag ett exklusivt kontorshotell.

Foto: Pernilla Ström

Hållbar färgsättning

Om du ansvarar för underhållet av en fastighet och det är dags för ommålning och att skapa en fin färgsättning, så kanske jag kan komma med några ord på vägen om hållbarhet och därmed lönsamhet, miljöhänsyn och socialt ansvarstagande.

Det är alltid lönsamt att underhålla en fastighet väl. Ett trevligt trapphus med en fin färgsättning och ett snyggt måleri ökar värdet på fastigheten och välbefinnandet för de som bor eller vistas där. Att vårda ytskikt och material gör att fastighetens skick håller längre och värdet bibehålls eller höjs. Det leder också till en känsla av stolhet och glädje vilket i sin tur leder till aktsamhet om lokalerna. Det är därmed en positiv spiral på många sätt.

Det är också av vikt att tänka hållbart i stil- och kulörval. Om en äldre fastighet ska få en ny invändig färgsättning kan det vara fint att titta på stilhistorien och vilka kulörer och stilar som traditionellt har hört ihop med den specifika arkitekturen. Men det finns fler faktorer som är viktiga: kan färg- och ljussättningen göras ännu bättre än det man gjorde förr? Väderstreck, ljusförhållanden, befintliga material och en mängd faktorer samverkar och bör tas hänsyn till för att en färgsättning ska bli riktigt bra. Kanske har vissa förutsättningar ändrats. Möjligheterna till fin och kostnadseffektiv belysning har till exempel blivit bättre. Då bör man ta hänsyn till det.

Jag är Diplomerad färgsättare, Inredningsarkitekt och arkitekturhistoriker med kunskaper även inom restaurering och har lång erfarenhet av att färgsätta trapphus i olika stilar. Varmt välkommen att kontakta mig för ett första möte och en offert!

Inspirationsbild från Grand Hotell i Stockholm. Foto: Pernilla Ström

Färgval på Nationalmuseum

Tidigare i år var jag och besökte nyrenoverade Nationalmuseum. Mycket fint har kommit fram i renoveringen som fönster, iordningsställda lokaler (som tidigare var förråd och verkstäder) och nya hissar. Men glädjande är att flera av de vackra, färgstarka väggkulörerna som fanns även före renoveringen har fått vara kvar. 

Foto: Pernilla Ström

Foto: Pernilla Ström