Exteriör färgsättning – Colour Design Blog

Platsens själ och betydelse för arkitekturen

Publicerad den 11 september, 2026 av PS

Läge, läge, läge brukar man säga om någon vill ha ett råd om vad som är viktigast när man ska köpa ett hus. Platsens betydelse är verkligen viktig ur många aspekter. Men vad menas egentligen med platsens själ?

Under 1910-talet var det krig i Europa och livsmedelsbrist. Då blev villatomter väldigt eftertraktade eftersom de kunde användas till odling. Det var en tid då man också tillskrev naturen fantastiska, nästan magiska egenskaper. Den vilda, vackra naturen kunde ge ett sunt liv och dessutom generera mat. Det är såklart universella värden.

I villastäderna följde gatunätet terrängen och topografin. Det blev vindlande gator som underordnade sig vegetationen. De stora nationalromantiska villorna placerades vanligen en bit in på tomterna. Platsens betydelse för arkitekturen är avgörande. På latin kallas detta genius loci som betyder platsens ande eller platsens själ.

Platsens geografiska förutsättningar som topografi och terräng, väderstreck, klimat och husets orientering på tomten är med och påverkar platsens själ. De fysiska förutsättningarna påverkar fönsterplacering och skuggor bland annat. Vilka material som finns att tillgå på platsen är också viktigt. Då kan det kan handla om stensorter, trä med mera och det är också en hållbarhetsfråga.

Hur stämningen och atmosfären är på en plats, det är viktigt för det som kallas genius loci. I de områden där de nationalromantiska villorna finns, där finns också en kulturell identitet som speglar normer, värderingar och livsstil. Osynliga och synliga värden formar platsens själ tillsammans.

Det behövs kunskap om arkitektur för att kunna renovera och bygga om på ett bra sätt. På Arkitekturlinjen på Folkuniversitetet diskuterar vi arkitekturstilar och det tidstypiska, men vi talar också om platsen själ, kulturell identitet och levnadsvanor.

Den 6 oktober startar en ny omgång av Arkitekturlinjen. Anmälan är öppen för bokning. Varmt välkommen om detta känns som något för dig. Mer information här.

Stildrag, kulörer och detaljer hos villor i Jugendstilen 1900-1910.

Publicerad den 6 augusti, 2026 av PS

Omkring sekelskiftet 1900 uppstod en ny stil som kallades jugendstilen i Sverige och Tyskland. Stilen har också andra namn och benämns Art Noveau i delar av Europa. Det var en ny stil med vackra, speciella stildrag som bland annat innebar svängda former inspirerade av växter och natur.

Jugendvillorna i Stockholm uppfördes i flera villaförorter. I Djursholm och i Saltsjöbaden är villorna lätta att hitta om man är nyfiken på att se mer.

Stilen presenterades på Stockholmsutställningen 1897 och vissa stildrag kan kopplas till barocken som är pampig och symmetrisk. En känd arkitekt är Ferdinand Boberg.

Planformen hos villorna är kvadratisk eller rektangulär. Frontespis är vanligt. Det är den byggnadsdel man ser i mitten av huset som skjuter upp genom takfoten.

Stildrag:

Putsad fasad. Svängda former är enklare att åstadkomma i puts än trä, därför är ofta jugendvillorna putsade. Symmetrin är tillbaka.
Träfasad finns också, lite oftare på de något mindre villorna. Då kunde det vara stående eller liggande panel.
Taken är branta. Man ser sadeltak och mansardtak och ibland valmat mansardtak.
De stora fönstren har en småspröjsad övre del. De vackra fönstren är starkt stildrag för jugendstilen.
Ytterdörrarna har en spröjsad glasning.
Verandor och burspråk är vanligt.

Färgsättningen:

De putsade husen kan ha en cremevit, beige, gulvit eller ockragul fasad.
Trähusen är ofta faluröda. Men ljusare kulörer som till exempel gult förekommer också.
Snickerier, lister och foder är vita.
Fönstersnickerier är av tradition mörkröda, mörkgröna, ockragula, vita eller bruna.
Taken är ofta i rött lertegel. Falsad stålplåt finns också.

Sammanfattningsvis kan man hålla sig inom en färgskala som är cremevit, beige, gulvit, ockra gul, grå, dämpad grågrön eller faluröd på fasaden om man vill hålla sig inom det tidstypiska.

Vill du ha hjälp med att ta fram ett par jämförande exempel för just din fasad, hör av dig, så hjälper jag gärna till!

Om du tycker att det här är intressant, så kan jag tipsa om att vi studerar och diskuterar villaarkitekturen från 1890 fram till idag på Arkitekturlinjen på Folkuniversitetet Stockholm. Den 26 augusti har vi en kostnadsfri infoträff. Boka din plats här.

Tidstypiska kulörer, byggnadsdetaljer och stildrag hos villor från 1890-talet.

Publicerad den 3 augusti, 20263 augusti, 2026 av PS

1890-talet är blandstilarnas decennium, men det fanns en intention om att använda äkta material och ta ett kliv bort ifrån den klassicerande, symmetriska arkitekturen. Därför finns det oregelbundna planformer och olika höjder av varierande tak. Ett sätt att redovisa äkthet var att låta detaljer som framhäver konstruktionen synas.

Två villaförorter man brukar hänvisa till som de första utanför Stockholm är Djursholm och Saltsjöbaden. Här finns många villor från den perioden.

Kännetecken för stilen är bland annat:

Sockel i sten, ofta rätt hög, för att villorna byggdes ibland på kuperad mark.
Spontad träpanel; stående enkelspont, liggande spontad stockpanel, liggande dubbelfasad spont.
En kombination av liggande och stående panel är vanligt för stilen.
Taken skulle gärna vara branta och ha intressanta och spännande detaljer som träutsmyckningar, tinnar och torn. Drakhuvuden eller detaljer i fornnordisk stil kan finnas med.

Om färgsättningen:

Färgsättningen skulle vara rik på kontraster. Man målade med linoljefärg.
En ljus och en mörk nyans av samma eller liknande kulör var vanligt.
Panelen är ljusast, foder mörkare och fönsterbågar målades vanligtvis mörkast.
Man målade listerna som visar konstruktionen, omfattningar och vindskivor mörkare.
Gula fasader med bruna listverk vara vanliga.
Grå och gröna kombinationer var också populära.
Taken som är i järnplåt målades i svart, grått, grönt eller rött.

Hoppas det här var lite inspiration till dig som har ett hus i den här stilen. Hör av dig om du vill veta mer. Välkommen!

Att välja rätt vit kulör på fasaden – hur ska man tänka?

Publicerad den 24 maj, 202622 juni, 2026 av PS

I Sverige tycker vi om vita hus. Ja vi tycker om röda hus också och en hel del andra kulörer, men vitt är fortfarande populärt. Det går inte att komma ifrån. En vit fasad kan upplevas somrig och fräsch eller modern och cool. En vit fasadkulör kan vara traditionell och fungera i vårt svenska kulturarv också. Så hur ska man tänka?

Att välja en fasadkulör handlar om sammanhanget. Det större perspektivet som hela området, de närliggande husen, arkitekturstilen på ditt hus, vilka kulörer du vill ha på övriga detaljer och såklart egna preferenser. Vitt är inte bara vitt. Det finns många olika vita kulörer och om du har ett funkishus kan det vara en annan vit som passar bra till skillnad från ett sekelskifteshus. Det finns många mjuka vita kulörer som kan vara mer smickrande än alltför bländvita färger. Men det är fler faktorer än så.

Så här kan man tänka inledningsvis:

Börja med att ta reda på om det finns en detaljplan som talar om vilka färgval som är godkända i ditt område.
Analysera området. Hur ser intilliggande hus ut? Hur ser den övriga omgivningen ut? Är det mycket grönska? Hur är väderstrecken och hur är huset placerat på tomten?
Vilken arkitekturstil har ditt hus? Vilka material finns på huset? Hur ser sockel, tak, vindskivor, fönster och detaljer ut?
Provmåla gärna på en stor skiva som du kan flytta till olika fasader och iaktta hur fasadkulören ter sig olika tider på dygnet och i olika väderstreck. Sen kommer fasadkulören också upplevas olika vid olika årstider.

Vill du ha hjälp att diskutera olika möjliga kulörval? Hör av dig, jag hjälper dig gärna.

Exteriör färgsättning och villaarkitektur

Publicerad den 16 april, 2026 av PS

Ska du måla om huset i sommar? Är du nöjd med färgsättningen? Om inte, fundera då gärna på följande:

Omgivningen. Hur ser husen ut runt omkring. Finns det regler i ditt område hur man får färgsätta sitt hus. Att färga om sitt hus kan kräva bygglov.
Är huset kulturhistoriskt värdefullt krävs vanligtvis bygglov. Ligger huset inom detaljplanerat område och du vill ändra färgsättningen på ett betydande sätt? Då behövs det antagligen bygglov också.
Om du ska göra en mycket liten ändring krävs det vanligtvis inget lov. Målar du om i samma kulör behövs inget lov.

Fundera också på vad som passar till omgivningen, arkitekturstilen och husets historia.
Ta reda på vilken färgtyp huset är målat med tidigare.
Sätt dig in i vilket underarbete som krävs och vilka målerifirmor som har kompetensen.
Slutligen, ta gärna hjälp av en färgsättare som vet hur fasadkulörer ändrar karaktär med årstider, det starka dagsljuset och väderstreck.
Vi färgsättare vet också att det sker en kulörtonförskjutning från det lilla provet till en fasad. Hör av dig så berättar jag mer.

Det finns ännu mer att tänka på, men det här är en bra början. Lycka till.

Nedan ett par färgsättningar och teckningar jag har gjort. När jag färgsätter hus brukar jag teckna upp fasaderna och färglägga. Då kan man se sammanhanget mellan kulörer på huset. Men kom ihåg att det behövs fortfarande kunskap för att få rätt upplevelse i verkligheten.

Varmt välkommen om du har frågor eller funderingar.

1920-tals klassicismen och Hötorget i stockholm

Publicerad den 4 januari, 20264 januari, 2026 av PS

Igår promenerade jag i Stockholm vid Hötorget och kunde såklart inte låta bli att fota det vackra huset som tidigare var ett varuhus, PUB, men som nu har blivit ett hotell och heter Haymarket by Scandic.

Byggnaden har ritats i omgångar av flera arkitekter. Cyrillus Joahnsson ritade den vackra fasaden mot Kungsgatan. Den stod färdig 1916, i alla fall om man ska lita på inskriptionen på gavelfasaden. Se de två nedersta bilderna i bildkollaget.

Den större och dominerande delen av huset idag, med fasad mot Hötorget-Gamla Brogatan, ritades och uppfördes 1924-25. Arkitekter var E Bernhard och H Ahlberg. Byggherre var Paul U Bergström som också ägde varuhuset PUB.

Den senare delen av fasaden mot Hötorget uppfördes under den tidsperiod vi brukar kalla för 1920-tals klassicismen. Stilen kallas även för Swedish Grace och har hämtat sin inspiration delvis från Antiken. 20-tals klassicismen är dock enklare och mer avskalad än tidigare perioder som inspirerats av klassicism.

Symmetri, pilastrar och fönster med sex rutor är kännetecken för stilen. Rödbrunt, brunrosa och en jordnära rosa ton hör till klassicismens färger. Det ljust gröna ärgade koppartaket är så vackert ihop med fasadfärgen. Metaller som mässing förhöjer stilen ytterligare.

I Arkitekturkursen som ges av Folkuniversitetet Stockholm föreläser jag om arkitektur i staden.

Färgsättning av fasad

Publicerad den 30 november, 2025 av PS

Funktionalismen är den arkitekturstil som fick sitt startskott i och med Stockholmsutställningen 1930. Stilen kom med nya idéer om levnadsvanor och social utjämning – att många skulle kunna bo bra. Men det handlade också om hälsa. Funktionalismens ideal är ljus, luft och rymd.

Byggnadsarkitekturen var en reaktion mot den täta stenstaden. Friliggande lamellhus byggdes i tre-fyra våningar. Lägenheterna är genomgående och har vanligtvis fönster åt två eller flera håll. Dekorativ utsmyckning blev sällsynt eller uteslöts helt. Funktionen är prioriterad före form.

Husen kallas smalhus, tjockhus och punkthus. Vitt, ljusgrått och ljusgult är förmodligen de vanligaste kulörerna. Men ibland är fönsterbågar och detaljer som balkonger i en mörkare kulör som till exempel grönt.

I Stockholm finns fasader som är i brutet vitt, ljusgult, aprikos, ljusrosa och svagt grönt. Det är eleganta och ljusa kulörer som passar med det nordiska ljuset. Ska du måla om eller renovera ett hus i funktionalistisk stil? Vore det intressant att höra en föreläsning med exempel på vackra färgsättningar? Välkommen att höra av dig i så fall!

Färgsättning av skola & förskola

Publicerad den 22 oktober, 2025 av PS

När jag var åtta år började jag i en ny skola i stan. Det var en pampig skola i U-form, med rött tegel och ett klocktorn på taket. Den skolan tilltalade mig. Olika skolors arkitektur invändigt och utvändigt har alltid haft stor betydelse för mig. Ibland bra och ibland dåligt. Färgsättning och material, formspråk, akustik och belysning spelar roll.

Ibland har jag fått gå i en skola som varit vacker. Det har gjort mig stolt. En byggnad kan ge människor värdighet och en känsla av att vara sedda. Vi är viktiga. Arkitektur kan skapa mening och lycka.

Många år senare fick jag ett uppdrag att färgsätta en skola och en förskola till Sundbyberg Stad. Resultatet syns på bilden nedan. Min tanke var att mjuka toner av gult och grönt skulle passa. Om jag hade fått hjälpa till att färgsätta interiören också så skulle det förmodligen ha blivit mjuka, naturliga kulörer. Kanske med inspiration av hösten. Vilka kulörer tycker du passar i en skola?

Här kommer några punkter som är viktiga att tänka på inför renovering och underhåll av skolor och förskolor:

*Trevlig färgsättning – ger välbefinnande, trivsel och stolthet.

*Luft. Bra ventilation och ev. luftrening inomhus.

*Ljus. Dagsljus och bra, varierad belysning.

*Akustik. Ljudmiljön kan ofta förbättras på många sätt.

*Materialen – får gärna vackra och hållbara.

*Rörelse. Vilken möjlighet till rörelse och lek finns för både ute och inne-aktiviteter?

Vilka punkter anser du är viktigast? Vill du lägga till några?

Varmt välkommen att höra av dig om du vill ha hjälp med färg, ljus eller inredningsförslag!

Färgsättning av trapphus i Jugendstil

Publicerad den 15 oktober, 2025 av PS

I Lärkstaden i Stockholm finns en vacker stadsvilla i Jugendstil. Den ritades av P O Hallman som också står bakom stadsplanen för området. I Lärkan ville Hallman skapa en villastad med hus i två till tre våningar. Till varje hus skulle det finnas en liten trädgård. P O Hallmans egen villa, Sånglärkan 6, uppfördes 1909 under den period som vi kallar Jugendstilen (Art Noveau) och den ligger i hörnet Baldersgatan/Vallhallavägen. Byggnaden är blåmärkt av Stadsmuseet för att den anses ha synnerligen högt kulturhistoriskt värde.

Huset är ett stiligt exempel på Jugend-arkitekturen. Det är det cremevita huset med brunröda fönster och detaljer på bilden nedan. I området finns också många fastigheter i Nationalromantisk stil. Ett område som är värt ett besök.

Bor du i en Bostadsrättsförening och kanske i ett hus i Jugendstil? Står ni inför en renovering av trapphuset? Då kan ni anlita mig för en timmes information om bland annat följande:

Vad man bör tänka på inför renovering & restaurering av trapphuset.
Hur trapphuset kan passa ihop med arkitekturstilen i övrigt.
Punkter att ta med när man tar in pris på måleriet.
Vad är kvalitet och hållbart över tid.
Hur påverkar färgsättningen husets värde.
Trygghet och ergonomiska värden som kan stärkas genom färg/ljus/form.
Ytterligare information om den arkitekturstil det gäller för er del.

Varmt välkommen att kontakta mig för mer information!

© Bildkollage av Pernilla Ström ID Design.

Sjuvillorna i Saltsjöbaden och exempel på eleganta färgsättningar i 1890-taletets villaarkitektur.

Publicerad den 8 september, 2025 av PS

Sjuvillorna kallas en serie exklusiva, fantasifulla villor från sent 1800-tal i Saltsjöbaden. Villorna är numera bara sex till antalet för en av dem revs enligt uppgift 1965. De vackra husen ritades av arkitekt Erik Lundroth.

Villorna uppfördes 1896-1897 och är i 1890-tals stil, men har alla olika utseende. De är trähus med fina detaljer och lövsågeri – ett annat ord för tunna, fina utsågade detaljer – så kallad snickarglädje. De ritades som åretruntbostäder för välbeställda familjer och hade 7-8 rum.

Lägg märke till de vackra färgsättningarna på bilderna nedan. Den ena villan i mjukt gult med listverk i beige och fönsterbågar i rött. Den andra villan mycket ljust grön, med mörkare gröna listverk och fönsterbågar i rött. Båda mycket elegant färgsatta.

Färgsättningarna under 1890-talet är ofta kontrastrika, det är vanligt med en ljus och en mörk nyans av samma kulör. Tidstypiska drag är falsat och målat plåttak, takdekorationer i figursågat trä, avdelande listverk, frontespis – en gaveluppbyggnad av mittpartiet genom takfot, fasad med liggande enkelfasspont, sockel av huggen natursten med mera.

Om du tycker att det är intressant med villaarkitektur från 1890-talet och framåt kan jag tipsa om Arkitekturlinjen på Folkuniversitetet. Det är en deltidsutbildning på 20%. Där är jag Pernilla Ström huvudlärare, men jag har flera duktiga medarbetare som föreläser också.