Centralbadet och jugendstilen

Centralbadet i Stockholm har sin entré genom en sirlig smidesgrind från Drottninggatan i Stockholm. Huset och badanläggningen är i jugendstil, vilket syns på de böljande formerna, de stora men småspröjsade fönstren och växtmotiven i fasaden. Byggnaden ritades mellan 1902 och 1904 av arkitekten och entreprenören Wilhelm Klemming. Det sägs att det användes en byggteknik med armerad betong som var helt ny för tiden.

Den vackra parken utanför badet speglar interiören på flera sätt. Även utanför byggnaden finns det vatten i form av en damm och växterna på utsidan återfinns i ornamentiken på insidan. Klemming sägs ha ritat om trädgården som från början gestaltades av Johan Hårleman, trädgårdsarkitekt och far till slottsarkitekten Carl Hårleman som bodde i byggnaden intill parken, den s k Hårlemanska malmgården.

Centralbadet. Foto: Pernilla Ström
Centralbadet. Foto: Pernilla Ström

Blå-grönt trapphus i jugendstil i Blå Tornet i Stockholm

Det sägs att Strindberg kallade byggnaden på Drottninggatan 85, där han levde under en tid, för Blå tornet. Tornet och fasaden är i gul puts, men har ett tak i grön kopparplåt.

Trapphuset däremot är ovanligt färgsatt i flera nyanser av grönt, har delvis blå väggar och gulddetaljer. Det kan hända att det i huvudsak upplevs som blått. Oavsett vilket så är färgsättningen ovanlig och vacker, men belysningen är svag och på alltför få ställen, vilket gör att trapphuset upplevs mörkt.

Fastigheten ritades av Hagström & Ekman och uppfördes 1906–1907. Här finns flera drag av jugendstil; fasaden avslutas mot tak i böljande former, fönstren är småspröjsade i övre del och blomsterornament finns som sparsam dekor i fasaden. I trapphuset finns en hel del av originalinredningen, i form av snickerier, stuck och glasmåleri, kvar.

Lägg märke till hissens vackra former i järnsmide och färgsättningen i guld samt det ovala blyinfattade fönstret ovan lägenhetsdörren. Det här trapphuset är speciellt på många sätt och bör bevaras, men min förhoppning är att man ändå ser över belysningen framöver.

Fotograf: Pernilla Ström
Fotograf: Pernilla Ström

Jugendarkitektur i Stockholm

Omkring 1900 uppkom Jugendstilen i Sverige. I Europa kallades stilen också Art Noveau som betyder den nya konsten. Det blev en ny stil, helt annorlunda än det sena 1800-talets stilideal som byggde på tidigare klassiska ideal. Den nya stilen fick en organisk mjukhet och växtmotiv blev vanliga. Växtmotiven kan synas runt portar och i balkongräcken.

Fasaderna har ofta välvda burspråk och slät- eller spritputs. Putsen är ibland sparsamt dekorerad. Jugendfasadernas kulörer är vitgrå, svagt rosa eller svagt gula med fönster i mörkgrönt, engelskt rött, ockragult eller brunt. Jugendfönster finns i olika uppsättningar men karaktäristiskt är småspröjsade övre fönsterlufter. Portar har ofta speglar och glaspartier. Valvbågar över fönster och portar har ibland en fri form som är helt ny i stilen.
Foto: Pernilla Ström
Foto: Pernilla Ström