Söndagsinspiration – putsad nationalromantisk fasad i stadens ytterkant.

Ibland kan man se lite lägre flerbostadshus i nationalromantisk stil. Ni som känner mig eller har läst den här bloggen ett tag, vet att jag älskar stilen och kan knappt gå förbi ett hus utan att fota det. Idag såg jag ett lägre putsat hus i Nationalromantik med fina detaljer. De här lägre stadshusen kan ha tre våningar och en inredd vind. De är anpassade efter gatorna i mindre stadsbebyggelse.

Just det här huset har en vacker färgsättning i en ljus dämpad gulbeige kulör, nästan lite grönaktig, vilket står sig fantastiskt bra mot den mörkröda porten och mörkare gula fönstersnickerier. De svarta smidesdetaljerna är pricken över i och ger önskvärda kontraster. En färgsättning att lägga på minnet – så vacker. Den tar jag med mig att inspireras av, kanske till en färgsättning av ett trapphus.

Några kännetecken för den nationalromantiska stilen är en asymmetrisk fasaduppbyggnad, burspråk i olika kantiga former som börjar en eller två våningar upp på fasaden och detaljer i plåt eller smide. På bilden syns en karnap – ett mindre utskjutande burspråk med fönster, ett eget tak och konsoler undertill. Förebilden för karnaper är medeltida byggnader med skyttegluggar. Skyttegluggarna fanns i försvarssyfte och byggnadsstilen är sluten i sin karaktär.

Ankarslutar syns också ofta i fasaderna från tiden och även i denna byggnad. Syftet är att hålla samman tegelmuren under putsen med ankarjärn. Dessa har både en funktionell och en dekorativ funktion. Fönstren är tvåluftsfönster med åtta rutor indelade med spröjs i varje fönsterluft.

Portalen är asymmetriskt placerad på fasaden och själva porten är något indragen från fasadlivet och förhållandevis liten, precis som portar i stilen brukar vara. Det är tunga, massiva trädörrar, troligen i målad ek, med små infällda fönster. Det ovala fönstret med spröjs ovan porten kallas för oxöga. Förebilden till portarna från tiden kommer från 1600-talets Vasaslott. Här finns också tidstypiska utomhusarmaturer i form av hängande lyktor i smide och glas.

Huset har en frontespis, en gaveluppbyggnad som skjuter upp ovanför takfoten. Maskaronerna, de ”roliga” ansiktena under karnapen eller burspråket, är huggna stenfigurer som ofta hör ihop utan att vara identiska.

Om du också inspireras av stilen, berätta gärna vad du gillar!

Faktakällor är Så byggdes staden och Tidstypiskt. Arkitekturdetaljer i flerbostadshus från 1880-1990 av Cecilia Björk och Laila Reppen. Böckerna används i min undervisning på Arkitekturkursen och Arkitekturlinjen där jag, Pernilla Ström, är huvudlärare. Utbildningarna ges av Folkuniversitetet.

Foto: Pernilla Ström
Foto: Pernilla Ström
Foto: Pernilla Ström

Innanför portarna finns en magisk värld? Eller kanske inte.

Det finns många fantastiska hus i staden. Jag tänker på Stockholm, men det gäller förstås alla städer, mer eller mindre. Vackra hus står sida vid sida, ibland med fantastiska portar, fönster, detaljer…ja listan kan göras lång över allt det underbara och konstfulla.

Som färgsättare kikar jag ibland in genom portens glas för att se hur trapphuset ser ut och ofta blir jag besviken. Varför är trapphusen inte omsorgsfullt iordninggjorda? Ibland ser jag glasfiberväv målad i en inte alltför attraktiv kulör. Ofta ser jag undermålig belysning. Det är skumt och dåligt upplyst.

Nu finns ju möjligheten att spara stora summor på att byta ut belysningen till energisnål LED. Detta bör planeras för. Samtidigt rekommenderar jag bostadsrättsföreningar och fastighetsägare att anlita en professionell färgsättare. Färg och ljus i kombination kan göra magi. Se till att det händer. Det gynnar alla.

Jag kommer gärna förbi och visar min portfolio över färgsatta trapphus. Eftersom jag har färgsatt många hundratals trapphus har jag säkert något i er arkitekturstil som kan utgöra ett diskussionsunderlag. Om inte, tar jag gärna fram ett förslag. Varmt välkommen att höra av dig.

Foto: Pernilla Ström

Naturen som förebild. Ljuset, färgen och scenografin.

I mitt arbete som färgsättare funderar jag ofta över vad som är vackert. Svaret på den frågan kan vara både självklar och komplex. Det finns ett mycket stort värde i det vackra. Har man byggt eller färgsatt vackert, så betyder det att någon bryr sig. Det ligger empati och värdighet i det.

Hur hittar man inspirationskällor till det vackra? Naturen är ju till exempel oerhört vacker.

För att hitta några av de estetiska värden som finns i naturen och plocka in dem i en färgsättning bör vi inte vara så rädda för färg och kontraster. I naturen har det mesta en gulton och stora kontraster finns i skuggspel. Sen har vi ljuset som alltid samverkar med kulörer på olika sätt. Ju bättre belysning eller starkare dagsljus ju lättare är det att använda starkare kulörer.

I Sverige har vi årstider som är solfattiga och därför använder vi traditionellt mildare och lugnare kulörer. Men inte alltid. Falu rödfärg ligger till exempel nära den svarthet och kulörthet vi ser i grönskan. Hur hittar vi då inspiration till de mörka färgerna? Mörka, dämpade kulörer finns i skuggorna och passar ofta in i våra färgpaletter både interiört och exteriört.

Som färgsättare vill jag gärna diskutera hållbara, långsiktiga mål i färg- och ljussättning med dig som beställare.

I deltidsutbildningen Diplomerad färgsättare diskuterar vi färg i relation till olika omgivande faktorer som ljus, rumslighet, material, volym, storlek och en mängd olika perspektiv. Exteriör färgsättning och lämpliga kulörkombinationer liksom färg som material och olika måleritekniker tas också upp.

Vill du veta mer om färg och ljus, villaarkitektur eller inredning? Jag undervisar i dessa ämnen och det finns både kvällskurser och deltidsutbildningar på dagtid på Folkuniversitetet. Hör av dig om du vill veta mer. Välkommen!

Foto: Pernilla Ström

Trapphus i Nationalromantisk stil

Efter Jugend-periodens slut i Sverige kommer en ny stil omkring 1910 som kallas nationalromantik. Det sägs att stilen kom från att man blickade tillbaka på historien och de inhemska idealen. Anledningen var det spända omvärldsläget inför första världskriget.

Idag har vi återigen tyvärr spänningar i världen och det historiska, gammalmodiga känns tryggt. Men det är också väldigt vackert.

De stiliga nationalromantiska byggnaderna fick vanligen fasader i tegel eller puts med kantiga burspråk, små portar och små-spröjsade fönster. Stiligt och pampigt på ett sätt men samtidigt slutet och med associationer till fästningar och borgar.

De charmiga och vackra trapphusen har ofta underbara färger och motiv med referenser till sagor och berättelser. En romantisk historiesyn fanns och i trapphusen kan man se sagomotiv med fornnordiska gudar och djurmotiv ihop med färgfält och stiliserade blommor. Traditionellt, om vi ser till olika tidsepoker, så har vi inte så mycket blått i trapphusen, men det här är en stil där blått som kulör finns med.

Bor du i en bostadsrättsförening som behöver renovera trapphuset? Jag har färgsatt åtskilliga trapphus under åren med hänsyn till de flesta stilar. Välkommen att kontakta mig för en diskussion eller rådgivning.

Foto: Pernilla Ström

Lita på ditt eget öga – allt som man tycker om är vackert tillsammans

Citatet ovan kommer från Estrid Ericsson som grundande Svenskt Tenn, den vackra butiken på Strandvägen i Stockholm. Det är en svindlande tanke. Själv väger jag samman mönster, färger och material med försiktighet. Men, jag måste erkänna att jag älskar djärvheten i de fantastiska mönster och kulörkompositioner som skapades genom samarbetet mellan Estrid Ericsson och Josef Frank.

I veckan som gick fick vi besöka inredningsateljén på Svenskt Tenn och lyssna på en intressant föreläsning av Thommy Bindefeldt. Vi fick ta del av företagets historia, men också höra om mönsterkompositioner och teknik, till exempel hur Josef Frank skapade mönsterrapporter för screentryck med sex färger som genom ett smart drag blev till tio färdiga tryckfärger.

Bilden nedan visar Folkuniversitetets klass i inredningsarkitektur på studiebesök hos Svenskt Tenn. Foto: P. Ström.

Dekorationsmåleri och mönsterdesign

Hur ska man egentligen färgsätta ett funkis-trapphus? Det finns olika sätt, förutsättningar och ofta skilda önskemål från boende. Vad beslutet än landar i så ska trapphus och entréer tilltala många. Därför brukar det ofta bli lugna färger och sparsamt med dekor när det gäller arkitekturen mellan 1930-1950.

Form follows function är välkänt uttryck som använts i relation till funktionalistisk arkitektur och design som beskriver att funktion kommer först och form, dekor, utsmyckning kommer lägre i hierarkin.

Om man ändå vill välja något mönster? Geometriska mönster passar stilen och ljusa kulörer stämmer med tidsperioden stilideal. Det är en möjlig väg att gå.

När jag läste en kurs i Internationell restaureringshistoria på KTH togs det upp att vid restaureringar bör man inte föreslå ändringar som är alltför lika ett originalutförande. Eftervärlden ska kunna skilja på vad som är från tidsperioden och vad som är ändrat, restaurerat och omgjort. Det tycker jag är en bra tanke även vid färgsättning och motivval i trapphus.

Färgsättning i adventstid i estrid ericssons anda

I onsdags var vi med kursen i inredningsarkitektur på studiebesök hos Svenskt Tenn. Denna gång fick vi även besöka inredningsateljén och kika in i Estrid Ericssons kontor som finns kvar med alla detaljer från förr. Hon var ju Svenskt Tenns grundare och hade ett speciellt öga för färg och form. Personligen älskar jag kontor och kreativa rum, så detta var väldigt roligt att få se, hur saker var organiserade och mycket mer.

Nu är det snart advent och julen närmar sig vilket syns i butiken som inspirerar med ett färg- och mönstercrescendo. Josef Frank har formgivit många av de tapet- och tygmönster som finns i butiken och Estrid och Frank hade ett mycket gott samarbete.

Inredningsfilosofin som råder kallas accidentism. Allt som finns i en inredning ska se ut som det hamnat där av en händelse och inte genom noggrann planering. Det är kanske är något att inspireras av om du ska duka bordet fint eller göra någon annan speciell inredning till jul. Se det som ett konstverk som får bli något i stunden.

Kurserna jag leder i inredning, arkitektur, färgsättning med mera finns hos Folkuniversitetet och nu går det att boka vårterminens kurser här. Fotografier av Pernilla Ström.

Hur påverkar färger oss och vad har kulörerna för egenskaper?

Det är både roligt och relevant att fundera över kulörer i vår omgivning och särskilt viktigt såklart om man ska arbeta med färgsättning i olika miljöer. Våra arbetsplatser har stor betydelse för välmåendet och det har också boendemiljöer, skolor och överallt där vi vistas. Kulörer påverkar hälsa och välbefinnande.

Vi kanske inte tänker på det så ofta, vilka kulörer vi har omkring oss, utan vi läser av vår omgivning undermedvetet. Det är automatiserat i vårt system att se vissa kulörer som varningsfärger, andra som harmoniska och lugnande och så vidare. Enskilda kulörers betydelser har de flesta av oss talat om många gånger i till exempel skolan. Då sa vi ”blått är flott och grönt är skönt”.

Men grönt är inte bara skönt. Den gröna kulörens huvudegenskap är en sak, men den har också en biegenskap. Färgen kan ha en underton som gör att den drar mot blått eller gult och den kan ha en nyans som bestäms av mängden svart eller vitt. En gulgrön kulör betyder något annat än en blågrön kulör. Att öva upp sitt färgseende så att du kan se vilka kulörer som har vilka biegenskaper eller undertoner är roligt och viktigt för att kunna matcha ihop olika nyanser, skapa harmonier eller snygga kontraster. Det är en väldigt användbar kunskap inom en rad områden.

På Folkuniversitetet Stockholm ges en ny diplomutbildning i vår. Då kan du under tretton fredagar utbilda dig till Diplomerad färgsättare. Teori och praktik varvas och det blir en hel del kreativa uppgifter och även riktiga case. När vi jobbar praktiskt med att lösa en uppgift så lär vi oss så mycket bättre än att bara förstå fenomen i teorin. Därför tycker vi att det är viktigt att ses och jobba ”hands on” med kulörer i skolan. Utbildningen ges inte på distans.

Jag ser verkligen fram emot att vara kursledare för den nya utbildningen och med mig har jag experter på ljus och belysning, forskare inom färg och färgsättning såväl som rutinerat yrkesfolk inom måleri- och färgbranschen. Vill du veta mer, så ligger utbildningen uppe för bokning nu. Läs mer här.

Nationalromantiken i Lärkstaden

Nationalromantikens flerbostadshus med stora tegelfasader har ett elegant om än bastant och tungt uttryck. Taken är branta och burspråken är kantiga. Portarna är vanligen mörka och tunga. Fönstren är småspröjsade och ofta vitmålade och socklarna är i sten. Balkongerna vilar på naturstenskonsoler. Det sägs att det var vikingatiden och medeltiden som inspirerade till framförallt interiörerna. Ibland ser vi också putsade hus i nationalromantisk stil.

Nationalromantiken varade ungefär mellan 1910-1920 och kom efter Jugendstilen. Det blev en ny stil som inspirerades av äldre inhemsk bebyggelse. Man ville att materialen skulle vara äkta och synliga. Förebilder finns också från Tyskland, Danmark och England. Men de flesta europeiska länder utformade en egen nationalromantisk stil. 

I Stockholms kan man se bebyggelse i nationalromantisk stil i Lärkstaden på Östermalm.

Foto: Pernilla Ström

20-tals klassicism och Konserthuset i Stockholm

Förra veckan studerade vi arkitekturstilar i flerbostadshus på arkitekturkursen jag leder. Idag knyter vi hop stilhistoria med samhällsplanering och ett intressant studiebesök på Tengbom arkitektkontor. Tengbom är ett av de äldsta och största arkitektkontoren i Norden och Ivar Tengbom startade bolaget 1906 tillsammans med Ernst Torulf.

Några kända byggnader som ritats av Tengbom är  Handelshögskolan, Tändstickspalatset, Högalidskyrkan, Citypalatset och Konserthuset i Stockholm. Vissa av byggnaderna är i 20-tals klassicism, en stil som har referenser tillbaka till Antiken med kolonner, frontoner med mera. Konserthuset har en ljusblå vacker fasadfärg som sällan syns i Stockholm.

De klassiska idealen återupprepas som sagt återigen i arkitekturen under tidsperioden och på bilden ser vi kolonner med korintiska kapitäl. (Bladmönster i överstycket på pelarna). Den samtida dekorativa stilen i möbler och inredning kallas Art Déco eller Swedish Grace som är väldigt populär idag.