Ett vackert grönt pigment som används till att blanda gröna kulörer är kromoxidgrönt. Pigmentet blev alltmer vanligt under andra halvan av 1800-talet, men har använts flitigt och framställts industriellt sedan 1860-talet. Har du ett 1800-tals hus och letar efter den rätta gröna kulören till detaljer så kika på kulörer i den kromoxidgröna skalan. Det kan vara den accentkulör du söker.
Kromoxidgrönt är hållbart, vilket gör pigmentet lämpligt för utomhusbruk. Det har god täckförmåga och är ljusbeständigt, vilket är bra för vi vill inte ha kulörer som snabbt blir solblekta. Det kromoxidgröna pigmentet kan ge en dämpad eller relativt kulört och kraftig grön färg.
Kromoxidgrönt lyser verkligen upp och är riktigt vackert mot svagt gula, rosa och aprikos-beiga fasader.
Tidigare i år fick jag hjälpa till med att färgsätta ett hus i Stockholms innerstad. Fastigheten är från 1860-talet och i Karl Johan-stil. Fasaden är putsad som de flesta hus är i Stockholm. Den har en inramning och överstycke ovan fönster i koppar. Även stuprör och listverk är i koppar vilket ger fina men lågmälda detaljer. Fönstren har troligen haft spröjs tidigare.
Karl Johan-stilen kännetecknas av förenklade klassicistiska stildrag, en symmetrisk putsad fasad och som utsmyckning horisontella lister en bit under tak och ovan fönsterraden på första våningen. Färgsättningen på fasader från tiden var ljust gult, ljust rosa eller ljusgrått. Fönsterbågarna målades mörkare i brunt, rött eller grönt.
Men varför målar vi egentligen? Det primära skälet är att skydda huset från väder och vind och slitage. Färgen blir som husets ”kläder” och skyddar underliggande material. Om man låter ytor få sprickor och skador så kan fukt tränga in och på sikt förstöra byggnaden. Vi behöver vara rädda om husets värde.
Ett annat skäl är att det är lättare att ta hand om väl underhållna, hela och rena målade ytor. Nu kanske vi inte rengör fasader i stan, men om vi tar bort pollen och luftföroreningar så håller sig en husfasad fräsch så mycket längre. Det kan man tänka på när det gäller villor och småhus, men även fönsterbågarna i flerbostadshusen.
Slutligen så är det också av estetiska skäl. Vi vill ju gärna omge oss med vackra kulörer som passar fint ihop. Det är hela gatubilden som är viktig, inte bara ett av husen.
Bilden föreställer ett förslag till färgsättning av en fasad. Av Pernilla Ström.
Jag har nöjet att arbeta med färgsättningen av några underbara äldre hus från förr-förra seklet just nu. Det jag gör är att jag skissar, dokumenterar och målar. Efter två, tre färgsatta målningar börjar idéerna formas. När jag vet vad jag tycker passar in i sammanhanget, letar jag såklart efter inspiration också.
Det finns minst två huvudspår när det gäller färgsättning för 1800-tals husen. Antingen de lite murriga och dämpade kulörerna som ibland återfinns på hus inom Schweizerstilen eller de ljusa, pastelliga kulörerna som också finns på hus från tiden om vi nu tänker på andra halvan av 1800-talet. Särskilt i stan ser vi en hel del svagt gula, beiga och rosa fasader från tiden.
När det gäller villaarkitekturen och flotta 1800-tals hus med snickarglädje så tycker jag att ljusgult med lätt dragning åt det citrongula är så vackert. Jag hittade en fantastisk bild fotad av Jan Hejra. Det sägs att det är i detta hus som Pippi Långstrump spelades in.
Vad ska man då tänka på om man ska färgsätta om sitt hus? Mitt tips är att fundera över omgivningen. Finns det andra tongivande hus i närheten? Vilka material finns att ta hänsyn till? När du valt med omsorg, då kan du provmåla. Men tänk då på att alla förutsättningar ska finnas med. Alla kulörer som ska finnas på fasaden bör jämföras ihop med befintliga material. Slutligen bör man ta i beaktande att en fasadkulör kommer att se olika ut i olika väderstreck, under dygnets olika timmar och dessutom under olika årstider.
Så härligt med ett nytt år. Det ska bli roligt att starta upp en ny termin med utbildningen Diplomerad färgsättare. Terminen startar den 16 februari. Varmt välkomna alla nya deltagare.
Mitt ledord för året är harmoni. Det ska vara kul att utbilda sig och att jobba. Tillsammans skapar vi våra bästa erfarenheter.
En av kursdeltagarna skrev en fin rekommendation efter utbildningen, den låter så här:
”Pernilla har varit min lärare på utbildningen Diplomerad färgsättare vid Folkuniversitetet i Stockholm och jag vill starkt rekommendera henne och utbildningen för alla som har intresset i ämnet och vill arbeta med kulörer. Pernilla har djup teoretisk och praktisk kunskap och erfarenhet inom färg- och ljussättning, inredningsarkitektur och stilhistoria. Dessutom är hon en fantastiskt pedagog som inspirerar sina studenter och är lyhörd till deras önskemål. Tack vare henne och utbildningen tog jag steget att mitt i livet byta yrkesbana. Stort tack, Pernilla!” – Aleksandra, tidigare elev på Diplomerad färgsättare, 2022.
Tusen tack till bostadsrättsföreningen på Norr Mälarstrand som jag fick hjälpa med färg- och ljussättning. I trapphuset fanns befintliga konstverk som sparades och färgsättningen behövde synkas för att passa till dessa, men även till befintliga material, till belysningen och till stilen. Det blev en färgsättning som anpassades till funktionalismens ideal, som är avskalat, rymligt, ljust och luftigt.
Ljussättningen, med val av lampor och fördelningen av dessa är också ny. Armaturerna på rad följer axialiteten i trapphusentrén och bildar en tydlig ”väg” framåt tillsammans med den röda mattan. Den nya belysningen löser tillgänglighetsbehov genom att göra det tydligare och nu är det också modern LED-belysning i trapphuset, vilket gör det mer energisnålt.
Jag vill önska alla en riktigt God Jul & Gott Nytt År med förhoppning om nya trevliga samarbeten och fina kontakter. Vi blickar framåt mot 2024.
Igår gick jag förbi ett trapphus i nationalromantisk stil – en stilperiod som varade ungefär mellan 1910-1919. En stil som var mycket omtyckt bara ett drygt decennium innan funktionalismen slog igenom med ett ideal som var väldigt långt ifrån det överdekorerade och krusidulliga.
Det nationalromantiska trapphuset är så vackert med rikliga mönster och dova färger. Även om jag själv uppskattar stilen, så skulle jag inte vilja att den återupprepades. Varför då? Jo, för att vi människor måste förnya oss är det enkla svaret, men vi vill inte heller härma något som var populärt tidigare. Självklart kan vi göra nytolkningar.
Bor du i en fastighet med ett trapphus från denna epok som behöver målas och färgsättas om? Kanske finns det inga tidstypiska färger eller målningar kvar. Då kan jag hjälpa er med en ny färgsättning som passar husets stil och karaktär och som känns harmonisk och rätt för vår tid. Hör av er så kan vi diskutera möjligheter.
2023 är ett år då vi ser att mörka fasader och mörkare inredningar liksom tapetmönster blir mer och mer populära. Blickar vi tillbaka på historien eller är det en ny tid? Vilken stilperiod anser du att vi är i idag? Är du en traditionalist eller modernist?
För några år sedan färgsatte jag två trapphus på Engelbrektsgatan i Stockholm. Häromdagen gick jag förbi och kikade in. Det ser väldigt fint ut fortfarande. Innan jag fick färgsättningsuppdraget såg trapphuset enkelt och glåmigt ut, sådär som trapphus gör utan någon speciell finess. Det var ljusa målade väggar utan detaljer eller dekor.
Det många inte vet om min yrkesbana är att jag själv har varit dekorationsmålare och jobbat med marmorering och ådring. Därför vet jag hur man utför arbetet, vilka marmorsorter och träslag som passar på olika ytor, hur de på ett fint sätt kan kombineras och jag ser skillnad på ett skickligt utfört arbete eller en mindre bra marmorerings-målning.
När bostadsrättsföreningen ville ha marmorering visste jag hur jag skulle föreskriva detta och var det lämpade sig bäst att marmorera i trapphuset utan att det skulle bli för mycket. Det blev en enkel vit marmor på väggarna och fokus på detaljerna. Jag föreslog imitationsmålad svart S:t Anna-marmorering på socklar och grå kalksten på pilastrar.
Spelet mellan matta och blanka ytor ger ett exklusivt intryck och trapphuset blev väldigt elegant om jag får säga det själv. Bor du i en bostadsrättsförening där ni behöver en ommålning? Varmt välkommen att anlita mig för ett färgsättningsförslag och/eller ett ljussättningsförslag till ert trapphus!
Foton och kollage av Pernilla Ström som gjort färgsättningen till Engelbrektsgatan 14 i Stockholm.
Ibland kan man se lite lägre flerbostadshus i nationalromantisk stil. Ni som känner mig eller har läst den här bloggen ett tag, vet att jag älskar stilen och kan knappt gå förbi ett hus utan att fota det. Idag såg jag ett lägre putsat hus i Nationalromantik med fina detaljer. De här lägre stadshusen kan ha tre våningar och en inredd vind. De är anpassade efter gatorna i mindre stadsbebyggelse.
Just det här huset har en vacker färgsättning i en ljus dämpad gulbeige kulör, nästan lite grönaktig, vilket står sig fantastiskt bra mot den mörkröda porten och mörkare gula fönstersnickerier. De svarta smidesdetaljerna är pricken över i och ger önskvärda kontraster. En färgsättning att lägga på minnet – så vacker. Den tar jag med mig att inspireras av, kanske till en färgsättning av ett trapphus.
Några kännetecken för den nationalromantiska stilen är en asymmetrisk fasaduppbyggnad, burspråk i olika kantiga former som börjar en eller två våningar upp på fasaden och detaljer i plåt eller smide. På bilden syns en karnap – ett mindre utskjutande burspråk med fönster, ett eget tak och konsoler undertill. Förebilden för karnaper är medeltida byggnader med skyttegluggar. Skyttegluggarna fanns i försvarssyfte och byggnadsstilen är sluten i sin karaktär.
Ankarslutar syns också ofta i fasaderna från tiden och även i denna byggnad. Syftet är att hålla samman tegelmuren under putsen med ankarjärn. Dessa har både en funktionell och en dekorativ funktion. Fönstren är tvåluftsfönster med åtta rutor indelade med spröjs i varje fönsterluft.
Portalen är asymmetriskt placerad på fasaden och själva porten är något indragen från fasadlivet och förhållandevis liten, precis som portar i stilen brukar vara. Det är tunga, massiva trädörrar, troligen i målad ek, med små infällda fönster. Det ovala fönstret med spröjs ovan porten kallas för oxöga. Förebilden till portarna från tiden kommer från 1600-talets Vasaslott. Här finns också tidstypiska utomhusarmaturer i form av hängande lyktor i smide och glas.
Huset har en frontespis, en gaveluppbyggnad som skjuter upp ovanför takfoten. Maskaronerna, de ”roliga” ansiktena under karnapen eller burspråket, är huggna stenfigurer som ofta hör ihop utan att vara identiska.
Om du också inspireras av stilen, berätta gärna vad du gillar!
Faktakällor är Så byggdes staden och Tidstypiskt. Arkitekturdetaljer i flerbostadshus från 1880-1990 av Cecilia Björk och Laila Reppen. Böckerna används i min undervisning på Arkitekturkursen och Arkitekturlinjen där jag, Pernilla Ström, är huvudlärare. Utbildningarna ges av Folkuniversitetet.
Det finns många fantastiska hus i staden. Jag tänker på Stockholm, men det gäller förstås alla städer, mer eller mindre. Vackra hus står sida vid sida, ibland med fantastiska portar, fönster, detaljer…ja listan kan göras lång över allt det underbara och konstfulla.
Som färgsättare kikar jag ibland in genom portens glas för att se hur trapphuset ser ut och ofta blir jag besviken. Varför är trapphusen inte omsorgsfullt iordninggjorda? Ibland ser jag glasfiberväv målad i en inte alltför attraktiv kulör. Ofta ser jag undermålig belysning. Det är skumt och dåligt upplyst.
Nu finns ju möjligheten att spara stora summor på att byta ut belysningen till energisnål LED. Detta bör planeras för. Samtidigt rekommenderar jag bostadsrättsföreningar och fastighetsägare att anlita en professionell färgsättare. Färg och ljus i kombination kan göra magi. Se till att det händer. Det gynnar alla.
Jag kommer gärna förbi och visar min portfolio över färgsatta trapphus. Eftersom jag har färgsatt många hundratals trapphus har jag säkert något i er arkitekturstil som kan utgöra ett diskussionsunderlag. Om inte, tar jag gärna fram ett förslag. Varmt välkommen att höra av dig.
I mitt arbete som färgsättare funderar jag ofta över vad som är vackert. Svaret på den frågan kan vara både självklar och komplex. Det finns ett mycket stort värde i det vackra. Har man byggt eller färgsatt vackert, så betyder det att någon bryr sig. Det ligger empati och värdighet i det.
Hur hittar man inspirationskällor till det vackra? Naturen är ju till exempel oerhört vacker.
För att hitta några av de estetiska värden som finns i naturen och plocka in dem i en färgsättning bör vi inte vara så rädda för färg och kontraster. I naturen har det mesta en gulton och stora kontraster finns i skuggspel. Sen har vi ljuset som alltid samverkar med kulörer på olika sätt. Ju bättre belysning eller starkare dagsljus ju lättare är det att använda starkare kulörer.
I Sverige har vi årstider som är solfattiga och därför använder vi traditionellt mildare och lugnare kulörer. Men inte alltid. Falu rödfärg ligger till exempel nära den svarthet och kulörthet vi ser i grönskan. Hur hittar vi då inspiration till de mörka färgerna? Mörka, dämpade kulörer finns i skuggorna och passar ofta in i våra färgpaletter både interiört och exteriört.
Som färgsättare vill jag gärna diskutera hållbara, långsiktiga mål i färg- och ljussättning med dig som beställare.
I deltidsutbildningen Diplomerad färgsättare diskuterar vi färg i relation till olika omgivande faktorer som ljus, rumslighet, material, volym, storlek och en mängd olika perspektiv. Exteriör färgsättning och lämpliga kulörkombinationer liksom färg som material och olika måleritekniker tas också upp.
Vill du veta mer om färg och ljus, villaarkitektur eller inredning? Jag undervisar i dessa ämnen och det finns både kvällskurser och deltidsutbildningar på dagtid på Folkuniversitetet. Hör av dig om du vill veta mer. Välkommen!