Måste trapphus vara diskreta? Ja och nej om du frågar mig. De ska helst inte vara tråkiga och helst inte för extroverta heller. Trapphus ska tilltala många och hålla över tid.
Det här fastigheten i funktionalistisk stil är uppförd under sent 1950-tal. Jag fick färgsätta en serie av trapphus i området och ritade samma design fast i olika färgställningar. Den här varianten med dämpat grålila och violblå inslag är min egen favorit.
För att mönstret eller kulörerna inte skulle bli för mycket finns det geometriska motivet bara på fondväggen. Men blockindelningen följer med upp i trapphuset. De stora ytorna har en mer diskret blockindelning.
Tack för förtroendet till Svenska Bostäder för att jag fick färgsätta trapphusen i Grimsta.
Ibland kan man se lite lägre flerbostadshus i nationalromantisk stil. Ni som känner mig eller har läst den här bloggen ett tag, vet att jag älskar stilen och kan knappt gå förbi ett hus utan att fota det. Idag såg jag ett lägre putsat hus i Nationalromantik med fina detaljer. De här lägre stadshusen kan ha tre våningar och en inredd vind. De är anpassade efter gatorna i mindre stadsbebyggelse.
Just det här huset har en vacker färgsättning i en ljus dämpad gulbeige kulör, nästan lite grönaktig, vilket står sig fantastiskt bra mot den mörkröda porten och mörkare gula fönstersnickerier. De svarta smidesdetaljerna är pricken över i och ger önskvärda kontraster. En färgsättning att lägga på minnet – så vacker. Den tar jag med mig att inspireras av, kanske till en färgsättning av ett trapphus.
Några kännetecken för den nationalromantiska stilen är en asymmetrisk fasaduppbyggnad, burspråk i olika kantiga former som börjar en eller två våningar upp på fasaden och detaljer i plåt eller smide. På bilden syns en karnap – ett mindre utskjutande burspråk med fönster, ett eget tak och konsoler undertill. Förebilden för karnaper är medeltida byggnader med skyttegluggar. Skyttegluggarna fanns i försvarssyfte och byggnadsstilen är sluten i sin karaktär.
Ankarslutar syns också ofta i fasaderna från tiden och även i denna byggnad. Syftet är att hålla samman tegelmuren under putsen med ankarjärn. Dessa har både en funktionell och en dekorativ funktion. Fönstren är tvåluftsfönster med åtta rutor indelade med spröjs i varje fönsterluft.
Portalen är asymmetriskt placerad på fasaden och själva porten är något indragen från fasadlivet och förhållandevis liten, precis som portar i stilen brukar vara. Det är tunga, massiva trädörrar, troligen i målad ek, med små infällda fönster. Det ovala fönstret med spröjs ovan porten kallas för oxöga. Förebilden till portarna från tiden kommer från 1600-talets Vasaslott. Här finns också tidstypiska utomhusarmaturer i form av hängande lyktor i smide och glas.
Huset har en frontespis, en gaveluppbyggnad som skjuter upp ovanför takfoten. Maskaronerna, de ”roliga” ansiktena under karnapen eller burspråket, är huggna stenfigurer som ofta hör ihop utan att vara identiska.
Om du också inspireras av stilen, berätta gärna vad du gillar!
Faktakällor är Så byggdes staden och Tidstypiskt. Arkitekturdetaljer i flerbostadshus från 1880-1990 av Cecilia Björk och Laila Reppen. Böckerna används i min undervisning på Arkitekturkursen och Arkitekturlinjen där jag, Pernilla Ström, är huvudlärare. Utbildningarna ges av Folkuniversitetet.
Det finns många fantastiska hus i staden. Jag tänker på Stockholm, men det gäller förstås alla städer, mer eller mindre. Vackra hus står sida vid sida, ibland med fantastiska portar, fönster, detaljer…ja listan kan göras lång över allt det underbara och konstfulla.
Som färgsättare kikar jag ibland in genom portens glas för att se hur trapphuset ser ut och ofta blir jag besviken. Varför är trapphusen inte omsorgsfullt iordninggjorda? Ibland ser jag glasfiberväv målad i en inte alltför attraktiv kulör. Ofta ser jag undermålig belysning. Det är skumt och dåligt upplyst.
Nu finns ju möjligheten att spara stora summor på att byta ut belysningen till energisnål LED. Detta bör planeras för. Samtidigt rekommenderar jag bostadsrättsföreningar och fastighetsägare att anlita en professionell färgsättare. Färg och ljus i kombination kan göra magi. Se till att det händer. Det gynnar alla.
Jag kommer gärna förbi och visar min portfolio över färgsatta trapphus. Eftersom jag har färgsatt många hundratals trapphus har jag säkert något i er arkitekturstil som kan utgöra ett diskussionsunderlag. Om inte, tar jag gärna fram ett förslag. Varmt välkommen att höra av dig.
Av en händelse hittade jag ett gammalt tidningsurklipp från 2005. Det var året då jag tog fram en kulörguide till tre allmännyttiga bostadsbolag; Svenska Bostäder, Familjebostäder och Botkyrkabyggen.
Det är inget man slänger ihop på en kafferast att göra en kulörguide. En hel del arbete ligger bakom produkten. Det var inte bara att hitta kulörer som skulle passa i tiden, det handlade om att ta fram färger som skulle kunna passa olika målgrupper i skiftande åldrar och med olika smakpreferenser. Sen funderade jag också på det yttre sammanhanget, på lägenheterna och fastigheternas ålder, stil, material och detaljer.
Utifrån dessa parametrar fick kulörguiden fyra kategorier av färger satta i ett sammanhang som relaterar till stilperioder och totalt 36 kulörförslag med tillhörande NCS-koder, en del bilder och text. Kulörerna skulle ses som en inspirationskälla inför ommålning, men ej som ett måste att följa.
Idag när vitt börjar bli uttjatat så känns det plötsligt inspirerande igen med kulörguider tycker jag. Tycker du att kulörguider fyller en funktion? Vilka kulörkombinationer i inredning gillar du idag?
Efter Jugend-periodens slut i Sverige kommer en ny stil omkring 1910 som kallas nationalromantik. Det sägs att stilen kom från att man blickade tillbaka på historien och de inhemska idealen. Anledningen var det spända omvärldsläget inför första världskriget.
Idag har vi återigen tyvärr spänningar i världen och det historiska, gammalmodiga känns tryggt. Men det är också väldigt vackert.
De stiliga nationalromantiska byggnaderna fick vanligen fasader i tegel eller puts med kantiga burspråk, små portar och små-spröjsade fönster. Stiligt och pampigt på ett sätt men samtidigt slutet och med associationer till fästningar och borgar.
De charmiga och vackra trapphusen har ofta underbara färger och motiv med referenser till sagor och berättelser. En romantisk historiesyn fanns och i trapphusen kan man se sagomotiv med fornnordiska gudar och djurmotiv ihop med färgfält och stiliserade blommor. Traditionellt, om vi ser till olika tidsepoker, så har vi inte så mycket blått i trapphusen, men det här är en stil där blått som kulör finns med.
Bor du i en bostadsrättsförening som behöver renovera trapphuset? Jag har färgsatt åtskilliga trapphus under åren med hänsyn till de flesta stilar. Välkommen att kontakta mig för en diskussion eller rådgivning.
Att lära sig mer om något man tycker om och dela upplevelser och erfarenheter med andra, det är verkligen livskvalitet. I veckan gjordes det en film på Folkuniversitetet om den nya Arkitekturlinjen som startar i februari 2023 och då talade vi om vad som är det roligaste med att undervisa. Det är bland annat gemenskapen och det gemensamma intresset för arkitektur, inredning, konst och design.
På Arkitekturlinjen kommer vi att bygga modell, skissa på planlösningar, lära oss mer om villor, stilar, byggmaterial, olika synsätt och ideal och inte minst formspråk. På bilden en modell av Villa Savoye, som jag och en klasskamrat gjorde på Orienteringskursen i arkitektur på KTH för ett antal år sen. Ett bra sätt att lära sig mer om arkitektur.
Villa Savoye är ritad av Le Corbusier och uppförd 1928-1930. Han hade intressanta tankar om hur bostaden skulle fungera som en maskin och vara funktionell. Byggnaden vilar på pelare i betong och har många fönster runt om i de icke bärande väggarna. En öppen planlösning med stora möjligheter till förändring finns. Villan är ett exempel på ett hus som har ett fint samband mellan inne och ute.
Den funktionalistiska stilen och Villa Savoye känns fortfarande modern nästan hundra år senare. Vilken kommer bli vår nästa stora byggnadsstil tror du?
Min profession som färgsättare startade på 1990-talet och tog fart då jag 1995 blev anlitad för att färgsätta trapphus till Svenska Bostäder. Jag hade jobbat några år med inrednings- och dekorationsuppdrag och mellan 1992-1994 var jag lärare i dekorationsmåleri på Folkuniversitetet. Några beställare av färgsättning från det nämnda bostadsbolaget såg mina arbeten och utifrån det startade en ganska omfattande bana av att färgsätta trapphus.
Det stilhistoriska perspektivet hade jag med mig från barndomen, då vi ofta i familjen roade oss med att peka ut olika arkitekturstilar i staden. Lite senare pluggade jag arkitekturhistoria på Stockholms universitet och KTH.
Denna vecka gick jag förbi ett trapphus som jag färgsatte och dekorationsmålade för 25 år sen och förvånande nog var det välbevarat. 1997 valde jag kulörer med omsorg till Maria Skolgata 38 i Stockholm och funderade nog en hel del på vad som skulle vara hållbara kulörval med respekt för fastighetens befintliga materialval och arkitekturstil. Men självklart också utifrån ett boendeperspektiv. Så här blev resultatet då.
Med facit i hand så blev det en över tid hållbar färgsättning och ett hållbart stilperspektiv. Även om motiv som blomstergirlanger varit omodernt vissa år, så har ingen målat över det och nu verkar det återigen vara omtyckt med figurativa motiv från till exempel naturen. Allt kommer och går, det kanske kan vara värt att fundera över. Idag vet vi att alla slags renoveringar behöver hålla över tid, därför att det belastar miljön på ett minimalt sätt.
Foto Pernilla Ström. Färgsättning och dekorationsmåleri Pernilla Ström 1997.
Det är både roligt och relevant att fundera över kulörer i vår omgivning och särskilt viktigt såklart om man ska arbeta med färgsättning i olika miljöer. Våra arbetsplatser har stor betydelse för välmåendet och det har också boendemiljöer, skolor och överallt där vi vistas. Kulörer påverkar hälsa och välbefinnande.
Vi kanske inte tänker på det så ofta, vilka kulörer vi har omkring oss, utan vi läser av vår omgivning undermedvetet. Det är automatiserat i vårt system att se vissa kulörer som varningsfärger, andra som harmoniska och lugnande och så vidare. Enskilda kulörers betydelser har de flesta av oss talat om många gånger i till exempel skolan. Då sa vi ”blått är flott och grönt är skönt”.
Men grönt är inte bara skönt. Den gröna kulörens huvudegenskap är en sak, men den har också en biegenskap. Färgen kan ha en underton som gör att den drar mot blått eller gult och den kan ha en nyans som bestäms av mängden svart eller vitt. En gulgrön kulör betyder något annat än en blågrön kulör. Att öva upp sitt färgseende så att du kan se vilka kulörer som har vilka biegenskaper eller undertoner är roligt och viktigt för att kunna matcha ihop olika nyanser, skapa harmonier eller snygga kontraster. Det är en väldigt användbar kunskap inom en rad områden.
På Folkuniversitetet Stockholm ges en ny diplomutbildning i vår. Då kan du under tretton fredagar utbilda dig till Diplomerad färgsättare. Teori och praktik varvas och det blir en hel del kreativa uppgifter och även riktiga case. När vi jobbar praktiskt med att lösa en uppgift så lär vi oss så mycket bättre än att bara förstå fenomen i teorin. Därför tycker vi att det är viktigt att ses och jobba ”hands on” med kulörer i skolan. Utbildningen ges inte på distans.
Jag ser verkligen fram emot att vara kursledare för den nya utbildningen och med mig har jag experter på ljus och belysning, forskare inom färg och färgsättning såväl som rutinerat yrkesfolk inom måleri- och färgbranschen. Vill du veta mer, så ligger utbildningen uppe för bokning nu. Läs mer här.
Bilder: Exempel på färgövningar vi gör i utbildningen Diplomerad färgsättare på Folkuniversitetet Stockholm och kursledare Pernilla Ström Porträttfoto: Ewa Malmsten Nordell Fotof´ralla
En sagoinspirerad stil som kallas Nationalromantik avlöste Jugendstilen från början av 1900-talet. Det var en ansträngt klimat innan första världskriget som ledde till att nationella inhemska traditioner och stildrag blev populära. I Sverige kan man se dekorationsmåleri i trapphusen föreställande fornnordiska gudar men också småmönstrad riklig dekor i exempelvis tak. Vikingatiden och medeltiden var inspirationskällor.
Fasaderna är ofta i tunga och slutna och byggda i tegel, men återfinns också i puts. Fönstren är småspröjsade. Djurmotiv syns i stenfriser och portarna som ofta är i ek är ibland av lite mindre modell, men ger ett tungt intryck. Ibland syns ett bågformat fönster placerat ovan porten. Portarna har kanske ett utskuret romb-format mönster i relief.
Foton av Pernilla Ström
Stilen inne i trapphusen är träådrade eller mörkbetsade dörrar och snickerier även om vanlig täckmålning också förekom. Ekdörrar finns också. Golven är vanligtvis i kolmårdsmarmor, men kan också vara i kalksten. Mässingsdetaljer förekommer och trädetaljer finns i till exempel handledare. Hissdörrarna är i smidesjärn. Ibland finns dekorationsmålade blomrankor, troll, riddare och sagofigurer. Väggar kan vara målade i stucco lustro, en vanlig marmoreringsmetod medan taken istället är målade i kalkfärg och en teknik som kallas al secco. Det finns ofta vacker belysning i de Nationalromantiska husen och dekor runt om takarmaturen.
I inredningen dominerade också den romantiska visionen. Mörkt trä, rustika stilar och allmogeinspirerat. Stadshusstolen ritades av Carl Malmsten och med den vann han tävlingen 1915 om möbler till Stockholms stadshus. Han var då okänd som möbelformgivare men fick en stark start på karriären.
Vill du ha hjälp med att färgsätta ett trapphus i denna stil, välkommen att kontakta mig för en första diskussion om vad jag kan göra för er. Jag hjälper er gärna!
Nationalromantikens flerbostadshus med stora tegelfasader har ett elegant om än bastant och tungt uttryck. Taken är branta och burspråken är kantiga. Portarna är vanligen mörka och tunga. Fönstren är småspröjsade och ofta vitmålade och socklarna är i sten. Balkongerna vilar på naturstenskonsoler. Det sägs att det var vikingatiden och medeltiden som inspirerade till framförallt interiörerna. Ibland ser vi också putsade hus i nationalromantisk stil.
Nationalromantiken varade ungefär mellan 1910-1920 och kom efter Jugendstilen. Det blev en ny stil som inspirerades av äldre inhemsk bebyggelse. Man ville att materialen skulle vara äkta och synliga. Förebilder finns också från Tyskland, Danmark och England. Men de flesta europeiska länder utformade en egen nationalromantisk stil.
I Stockholms kan man se bebyggelse i nationalromantisk stil i Lärkstaden på Östermalm.
Colour Design Blog 