Hållbar färgsättning i trapphus på Södermalm från 1890.

Av en händelse var jag i kvarteren på Södermalm, närmare bestämt vid Slussen och tänkte att jag måste gå förbi trapphusen på söder som jag färgsatte under sent 1990-tal och se om färgsättningarna och målningarna finns kvar. Det roliga är att flera av dem gör det. Det fick mig att tänka på hållbarhet och vad det egentligen innebär.

Hållbarhet kan delas in i olika kategorier som social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet.

Social hållbarhet handlar om att möta våra mänskliga behov. Den utformade miljön ska möjliggöra delaktighet och jämlikhet, trygghet och en bra kultur för oss människor samt utgöra en fin miljö genom bland annat estetik. Miljövänlig och ekologisk hållbarhet handlar om att produkter som används ska ta hänsyn till människa och miljö i till exempel tillverkningen.

I en ekonomiskt hållbar arkitektur eller inredning ska man inte bygga, renovera eller förändra en miljö så att det medför negativa konsekvenser för den ekologiska eller sociala hållbarheten. Hälsa och välmående, trygghet, biologiskt och klimatsmarta miljöer med mera ska värnas.

Ekonomisk hållbarhet kan också handla om ekonomisk tillväxt. Till exempel, att renovera ett trapphus varsamt och stilfullt med bättre belysning och hållbara material och kulörer kan ge fastigheten ett ökat värde, men också spara energi, öka trygghet och trivsel med mera. Jag skulle säga att färgsättningen av fastigheten på Timmermansgatan 18 uppfyller flera av dessa punkter vilket gläder mig mycket.

Se mer information i portfoliobladet nedan. Beställare var Svenska Bostäder år 1997 och designer var jag själv Pernilla Ström samma år. Foto på hur trapphuset ser ut idag är från 2023.

Foto och portfolioblad av Pernilla Ström.

Trapphuset på Engelbrektsgatan som gick från trist till elegant.

För några år sedan färgsatte jag två trapphus på Engelbrektsgatan i Stockholm. Häromdagen gick jag förbi och kikade in. Det ser väldigt fint ut fortfarande. Innan jag fick färgsättningsuppdraget såg trapphuset enkelt och glåmigt ut, sådär som trapphus gör utan någon speciell finess. Det var ljusa målade väggar utan detaljer eller dekor.

Det många inte vet om min yrkesbana är att jag själv har varit dekorationsmålare och jobbat med marmorering och ådring. Därför vet jag hur man utför arbetet, vilka marmorsorter och träslag som passar på olika ytor, hur de på ett fint sätt kan kombineras och jag ser skillnad på ett skickligt utfört arbete eller en mindre bra marmorerings-målning.

När bostadsrättsföreningen ville ha marmorering visste jag hur jag skulle föreskriva detta och var det lämpade sig bäst att marmorera i trapphuset utan att det skulle bli för mycket. Det blev en enkel vit marmor på väggarna och fokus på detaljerna. Jag föreslog imitationsmålad svart S:t Anna-marmorering på socklar och grå kalksten på pilastrar.

Spelet mellan matta och blanka ytor ger ett exklusivt intryck och trapphuset blev väldigt elegant om jag får säga det själv. Bor du i en bostadsrättsförening där ni behöver en ommålning? Varmt välkommen att anlita mig för ett färgsättningsförslag och/eller ett ljussättningsförslag till ert trapphus!

Foton och kollage av Pernilla Ström som gjort färgsättningen till Engelbrektsgatan 14 i Stockholm.

Midsommar i blått och om det Ultramarinblå pigmentet.

Hoppas ni alla har haft en fin midsommarhelg. Det har varit vackert väder och mycket jordgubbar och god mat. Jag fick en bukett med prästkragar och blåklint och vad passar bättre in på bordet än något i denna underbara färgskala? Blått – det måste vara den vackraste färgen? Ibland tycker jag det i alla fall.

När jag var i 20-års åldern önskade jag mig en blå marockansk kruka som jag såg i en butik på Nybrogatan i Stockholm. Jag har kvar den och den är fortfarande helt otrolig i sin starkt kulörta blå färg.

Både blåklinten och min marockanska kruka är i blåa kulörer som har lite rött i sig. Jag skulle uppskatta att enligt NCS-systemet så hamnar kulören nära R70B, det vill säga 70 % blått och 30 % rött. Denna blå brukar kallas ultramarinblå.

Ultramarinblått som pigment kom ursprungligen från halvädelstenen Lapis lazuli. Det var såklart ett mycket dyrt och exklusivt pigment. Det sägs att man under 1800-talet började framställa denna kulör syntetiskt.

När jag började färgsätta på allvar på 1990-talet älskade jag ultramarinblått som många andra. Det var väldigt trendigt. Jag tog med kulören i en kulörguide som jag tog fram till Svenska Bostäder, men fick lära mig att det är ett känsligt pigment och lite knepigare att få att hålla över tid.

Idag ser man ibland entrédörrar i ultramarinblått ihop med vita funkishus. Det är väldigt vackert, som min midsommarbukett.

Foto: Pernilla Ström

Söndagsinspiration – putsad nationalromantisk fasad i stadens ytterkant.

Ibland kan man se lite lägre flerbostadshus i nationalromantisk stil. Ni som känner mig eller har läst den här bloggen ett tag, vet att jag älskar stilen och kan knappt gå förbi ett hus utan att fota det. Idag såg jag ett lägre putsat hus i Nationalromantik med fina detaljer. De här lägre stadshusen kan ha tre våningar och en inredd vind. De är anpassade efter gatorna i mindre stadsbebyggelse.

Just det här huset har en vacker färgsättning i en ljus dämpad gulbeige kulör, nästan lite grönaktig, vilket står sig fantastiskt bra mot den mörkröda porten och mörkare gula fönstersnickerier. De svarta smidesdetaljerna är pricken över i och ger önskvärda kontraster. En färgsättning att lägga på minnet – så vacker. Den tar jag med mig att inspireras av, kanske till en färgsättning av ett trapphus.

Några kännetecken för den nationalromantiska stilen är en asymmetrisk fasaduppbyggnad, burspråk i olika kantiga former som börjar en eller två våningar upp på fasaden och detaljer i plåt eller smide. På bilden syns en karnap – ett mindre utskjutande burspråk med fönster, ett eget tak och konsoler undertill. Förebilden för karnaper är medeltida byggnader med skyttegluggar. Skyttegluggarna fanns i försvarssyfte och byggnadsstilen är sluten i sin karaktär.

Ankarslutar syns också ofta i fasaderna från tiden och även i denna byggnad. Syftet är att hålla samman tegelmuren under putsen med ankarjärn. Dessa har både en funktionell och en dekorativ funktion. Fönstren är tvåluftsfönster med åtta rutor indelade med spröjs i varje fönsterluft.

Portalen är asymmetriskt placerad på fasaden och själva porten är något indragen från fasadlivet och förhållandevis liten, precis som portar i stilen brukar vara. Det är tunga, massiva trädörrar, troligen i målad ek, med små infällda fönster. Det ovala fönstret med spröjs ovan porten kallas för oxöga. Förebilden till portarna från tiden kommer från 1600-talets Vasaslott. Här finns också tidstypiska utomhusarmaturer i form av hängande lyktor i smide och glas.

Huset har en frontespis, en gaveluppbyggnad som skjuter upp ovanför takfoten. Maskaronerna, de ”roliga” ansiktena under karnapen eller burspråket, är huggna stenfigurer som ofta hör ihop utan att vara identiska.

Om du också inspireras av stilen, berätta gärna vad du gillar!

Faktakällor är Så byggdes staden och Tidstypiskt. Arkitekturdetaljer i flerbostadshus från 1880-1990 av Cecilia Björk och Laila Reppen. Böckerna används i min undervisning på Arkitekturkursen och Arkitekturlinjen där jag, Pernilla Ström, är huvudlärare. Utbildningarna ges av Folkuniversitetet.

Foto: Pernilla Ström
Foto: Pernilla Ström
Foto: Pernilla Ström

Innanför portarna finns en magisk värld? Eller kanske inte.

Det finns många fantastiska hus i staden. Jag tänker på Stockholm, men det gäller förstås alla städer, mer eller mindre. Vackra hus står sida vid sida, ibland med fantastiska portar, fönster, detaljer…ja listan kan göras lång över allt det underbara och konstfulla.

Som färgsättare kikar jag ibland in genom portens glas för att se hur trapphuset ser ut och ofta blir jag besviken. Varför är trapphusen inte omsorgsfullt iordninggjorda? Ibland ser jag glasfiberväv målad i en inte alltför attraktiv kulör. Ofta ser jag undermålig belysning. Det är skumt och dåligt upplyst.

Nu finns ju möjligheten att spara stora summor på att byta ut belysningen till energisnål LED. Detta bör planeras för. Samtidigt rekommenderar jag bostadsrättsföreningar och fastighetsägare att anlita en professionell färgsättare. Färg och ljus i kombination kan göra magi. Se till att det händer. Det gynnar alla.

Jag kommer gärna förbi och visar min portfolio över färgsatta trapphus. Eftersom jag har färgsatt många hundratals trapphus har jag säkert något i er arkitekturstil som kan utgöra ett diskussionsunderlag. Om inte, tar jag gärna fram ett förslag. Varmt välkommen att höra av dig.

Foto: Pernilla Ström

Har du tagit hjälp av en kulörguide när du valt nya färger?

Av en händelse hittade jag ett gammalt tidningsurklipp från 2005. Det var året då jag tog fram en kulörguide till tre allmännyttiga bostadsbolag; Svenska Bostäder, Familjebostäder och Botkyrkabyggen.

Det är inget man slänger ihop på en kafferast att göra en kulörguide. En hel del arbete ligger bakom produkten. Det var inte bara att hitta kulörer som skulle passa i tiden, det handlade om att ta fram färger som skulle kunna passa olika målgrupper i skiftande åldrar och med olika smakpreferenser. Sen funderade jag också på det yttre sammanhanget, på lägenheterna och fastigheternas ålder, stil, material och detaljer.

Utifrån dessa parametrar fick kulörguiden fyra kategorier av färger satta i ett sammanhang som relaterar till stilperioder och totalt 36 kulörförslag med tillhörande NCS-koder, en del bilder och text. Kulörerna skulle ses som en inspirationskälla inför ommålning, men ej som ett måste att följa.

Idag när vitt börjar bli uttjatat så känns det plötsligt inspirerande igen med kulörguider tycker jag. Tycker du att kulörguider fyller en funktion? Vilka kulörkombinationer i inredning gillar du idag?

Foto: Pernilla Ström

Färgforskning och exteriör färgsättning

I fredags hade vi en mycket givande förmiddag på utbildningen Diplomerad färgsättare med en föreläsning om färg och färgforskning av Karin Fridell Anter som är arkitekt, docent och forskare. I svenskan har ordet färg två betydelser, färgen vi ser och färgen i hinken (materialet). Men vi har också ordet kulör, vilket används synonymt med färg, (färgen vi ser). Därför betyder färg och kulör samma sak i texten nedan.

Vi fick bland annat höra om ”uppfattad färg” och ”egenfärg” och hur de skiljer sig åt. Uppfattad färg är den kulör vi upplever att vi ser och egenfärg är den kulör som kan beskrivas med NCS-systemet och som har en given beteckning.

Det problematiska i exteriör färgsättning är bland annat att den färg vi upplever på ett hus skiljer sig ganska mycket från färgprovet vi väljer ifrån. Hur kommer sig det? Det är flera skäl.

Dagsljuset är så pass starkt att den kulör vi ser på det lilla provet vanligen uppfattas som mycket ljusare när den blir uppmålad. Men den uppfattas också som mer kulört, (läs ”glassig” eller ”pastellig”), när den kommer upp på en större yta och i dagsljus. En gul kulör kan se behaglig ut på det lilla färgprovet men kan bli alltför stark eller kulört uppmålad. Hur kommer man då till rätta med detta? Det gör man genom att välja en murrigare eller mer dämpad nyans på det lilla provet.

Sen finns också fenomenet med kulörtonförskjutningar.

I naturen har nästan allting en gulton, med få undantag. Naturen, grönskan, växter och stenar har en gulton och det gör att målade kulörer kan upplevas som kallare än vad det var tänkt i relation till omgivningen. Dessutom är dagsljuset ett mycket starkt och ”kallt ljus”, vilket gör att en del kulörer upplevs som kallare, (och kan till och med upplevas ha en blåton). Låt säga att du vill måla om grunden till din villa i en snygg grå kulör. Då vill du inte att den upplevs som blå-lila. Det kan hända om du väljer neutralgrå kulör enligt NCS-provet.

Vill du måla en exteriör detalj i grått och önskar att den ska upplevas som rent grå, bör du inte använda neutralgrått som kulör. Vi kan ta NCS-numret S4500-N som exempel där N står för neutral. Undvik alla grå kulörer som slutar på N, det vill säga neutralgrått för utomhusbruk. Välj istället en bruten grå färg, med lite gult eller annat ton i, till exempel S4502-Y, och den ser plötsligt rent grå eller neutralgrå ut. Detta gäller för färger utomhus.

Det här är min återgivning och tolkning av vad som sagts och inte nödvändigtvis Karins formuleringar.

Bilder från Karins föreläsning av Pernilla Ström.

Naturen som förebild. Ljuset, färgen och scenografin.

I mitt arbete som färgsättare funderar jag ofta över vad som är vackert. Svaret på den frågan kan vara både självklar och komplex. Det finns ett mycket stort värde i det vackra. Har man byggt eller färgsatt vackert, så betyder det att någon bryr sig. Det ligger empati och värdighet i det.

Hur hittar man inspirationskällor till det vackra? Naturen är ju till exempel oerhört vacker.

För att hitta några av de estetiska värden som finns i naturen och plocka in dem i en färgsättning bör vi inte vara så rädda för färg och kontraster. I naturen har det mesta en gulton och stora kontraster finns i skuggspel. Sen har vi ljuset som alltid samverkar med kulörer på olika sätt. Ju bättre belysning eller starkare dagsljus ju lättare är det att använda starkare kulörer.

I Sverige har vi årstider som är solfattiga och därför använder vi traditionellt mildare och lugnare kulörer. Men inte alltid. Falu rödfärg ligger till exempel nära den svarthet och kulörthet vi ser i grönskan. Hur hittar vi då inspiration till de mörka färgerna? Mörka, dämpade kulörer finns i skuggorna och passar ofta in i våra färgpaletter både interiört och exteriört.

Som färgsättare vill jag gärna diskutera hållbara, långsiktiga mål i färg- och ljussättning med dig som beställare.

I deltidsutbildningen Diplomerad färgsättare diskuterar vi färg i relation till olika omgivande faktorer som ljus, rumslighet, material, volym, storlek och en mängd olika perspektiv. Exteriör färgsättning och lämpliga kulörkombinationer liksom färg som material och olika måleritekniker tas också upp.

Vill du veta mer om färg och ljus, villaarkitektur eller inredning? Jag undervisar i dessa ämnen och det finns både kvällskurser och deltidsutbildningar på dagtid på Folkuniversitetet. Hör av dig om du vill veta mer. Välkommen!

Foto: Pernilla Ström

Historiska kulörer passar fint i sammanhang med äldre hus, inredning och konst och i många andra miljöer.

I fredags startade den tredje omgången av Diplomerad färgsättare på Folkuniversitetet. Deltagare från olika branscher och med olika grad av erfarenheter samlas i utbildningen och vilka intressanta diskussioner det blir. Erfarenheter från mode, scenografi, inredning och bygg finns och det är bara några av de branscher deltagarna representerar.

Förutom grundläggande färglära blev det en föreläsning och diskussion om historiska färger och traditionella pigment. Hur färgsatte man egentligen förr? Vi talade om färgsättning på till exempel slott, i pampiga och mer traditionella hotellmiljöer som på Grand Hotell i Stockholm och på Nationalmuseum i Stockholm.

Guldockra, ljusockra eller ockra gult är ett underbart vackert jordpigment som användes flitigt förr och fortfarande. Pigmentet kan variera i sin karaktär och kan vara ljusare eller mörkare och har traditionellt använts både interiört och exteriört. Engelskt rött eller Venetianskt rött är också jordpigment och kan variera från lite ljusare och mer orange till mörkare rött. Just gult och rött i viss variation är vanliga kulörer i dessa miljöer.

Det som också är väldigt intressant är hur dessa kulörer kombineras med andra färger, material och belysning. I bilden nedan från Svaneholms slott som har en röd vägg finns också en mycket ljusgrå bröstpanel. Den upplever jag alltför ”kall” och ”ljus” för att vara tidstypisk. I bilden längst ned från Nationalmuseum är bröstpanelen i en betydligt varmare och mörkare grå kulör, som istället känns helt rätt i sammanhanget.

Jag har så länge jag kan minnas uppskattat att besöka slott, kyrkor och museer och andra historiska miljöer. Det är något jag har nytta av i min roll som huvudlärare på Diplomerad färgsättare. Ett stort privat bildarkiv finns. Bilden nedan visar ett rum från Svaneholms slott i Skåne där man har klassiskt röda väggar. Den gula interiören längre ned på sidan visar Nationalmuseum och avdelningen för 1700-tals konst.

Foto: Ström. Bilden visar Svaneholm slott i Skåne.
Foto: Pernilla Ström. Bilden visar bland annat en färgsättningskomposition från Nationalmuseum i Stockholm.

Trapphus i Nationalromantisk stil

Efter Jugend-periodens slut i Sverige kommer en ny stil omkring 1910 som kallas nationalromantik. Det sägs att stilen kom från att man blickade tillbaka på historien och de inhemska idealen. Anledningen var det spända omvärldsläget inför första världskriget.

Idag har vi återigen tyvärr spänningar i världen och det historiska, gammalmodiga känns tryggt. Men det är också väldigt vackert.

De stiliga nationalromantiska byggnaderna fick vanligen fasader i tegel eller puts med kantiga burspråk, små portar och små-spröjsade fönster. Stiligt och pampigt på ett sätt men samtidigt slutet och med associationer till fästningar och borgar.

De charmiga och vackra trapphusen har ofta underbara färger och motiv med referenser till sagor och berättelser. En romantisk historiesyn fanns och i trapphusen kan man se sagomotiv med fornnordiska gudar och djurmotiv ihop med färgfält och stiliserade blommor. Traditionellt, om vi ser till olika tidsepoker, så har vi inte så mycket blått i trapphusen, men det här är en stil där blått som kulör finns med.

Bor du i en bostadsrättsförening som behöver renovera trapphuset? Jag har färgsatt åtskilliga trapphus under åren med hänsyn till de flesta stilar. Välkommen att kontakta mig för en diskussion eller rådgivning.

Foto: Pernilla Ström