Etikett: Färgsättning

Om 1920-tals klassicismens villaarkitektur. Fönster, dörrar och detaljer är som smycken och värda de finaste kulörerna.

Publicerad den av PS

1920-tals klassicismen är en av våra mest omtyckta arkitekturstilar genom tiderna. Den är symmetrisk och enkel men med fina och lågmälda detaljer.

Fönstren har i regel sex rutor och en mittpost, men det är vanligt att fönstren skiljer sig åt på bottenvåning och ovanvåning när det gäller höjd. Bredden brukar vara densamma. På ovanvåningen är det ofta en spröjs per fönsterbåge och fyra rutor totalt. Lunettfönstret, det lilla charmiga fönstret som liknar en apelsinklyfta, är vanligt för stilen och ger husen en extra utsmyckning.

När det gäller trähus har fönstren ofta en dekorativ omfattning i klassisk stil. På de putsade husen saknas omfattning, men där kan det ibland och istället finnas fönsterluckor. Ett klassiskt stildrag är hörnpilastrar, en pelarliknande relief i putsen målad i avvikande kulör. På trävillorna är pilastrarna mer dekorativt utformade med kapitäl, ett överstycke, med inspiration från Antiken.

Fasaderna målades traditionellt i milda kulörer som brutet vitt , ljusgult eller ljust grått. Men fönsterbågar och spröjs har ofta en mörkare kulör även om vitt också förekommer. Grönt, grått, ockragult är kulörer som passar riktigt bra på fönsterbågar i 1920-tals klassicismens villaarkitektur.

Här är två inspirerande färgsättningar med vackert färgsatta fasader och fönster i en mörkare kulör. Det är färgsättningen på fönstren som ger husen dess speciella och stiliga utseende. Vita fönster hade inte varit samma sak här. En slutsats kan då vara: en ljus fasadfärg kräver ofta en mörk kulör på fönster, för att skapa en fin kontrastverkan.

Foto: Pernilla Ström. Ett vackert målat hus med ockragula fönsterbågar.
Foto: Pernilla Ström. Ett vackert målat hus med mörkare grå eller grågröna fönsterbågar.

Snart börjar Diplomerad färgsättare. Har du tänkt på varför det är så givande att studera med andra?

Publicerad den av PS

Är du kanske intresserad av en kreativ kurs eller utbildning i höst? De utbildningar jag leder går i Stockholm och är i huvudsak live i klassrum. Men det har blivit allt vanligare att studera på distans och det kan vara bra ibland, men fördelarna med att studera i ett klassrum tillsammans med andra är många. Här är några skäl:

*Du delar upplevelse, intryck och idéer med andra. Du arbetar med den kreativa processen och interagerar med andra på ett oslagbart sätt.

*Du får ta del av andras resultat och delar med dig själv vilket ger större utvecklingsmöjligheter.

*Det är socialt och trevligt. Det blir man glad av. Men kanske ännu viktigare, du skapar ett nätverk med likasinnade.

I de utbildningar jag leder är det till stor del kreativt arbete. Vi arbetar med miljöer och inredningar – målade ytor, tyger och textilier, golv och andra material, kakel och klinker och inte minst med ljus och belysning.

Om det här känns spännande, kan jag tipsa om att vi har några platser kvar. Nästa kursstart av Diplomerad färgsättare är 4 oktober 2024. Välkommen! Mer info här.

Foto: Pernilla Ström. Bilderna föreställer deltagarnas kreativa arbete på Diplomerad färgsättare på Folkuniversitetet Stockholm.

Färgpsykologi och trender har gemensamma nämnare och säger också något om tidsandan.

Publicerad den av PS

Augusti har startat upp på ett fantastiskt roligt sätt. Jag har haft föreläsning på företag om bland annat färgpsykologi och trender, jag har startat upp ett kontorsprojekt och haft en supertrevlig helgkurs – en fördjupningskurs i färgsättning. Sämre kan man ha det. Tusen tack till alla trevliga deltagare som var med. Ni bidrar så mycket och är så grymma!

Det är kul att diskutera färgpsykologi. Det är uppenbart att det aldrig är bara EN kulör som sätter mening och betydelse. Det är hela sammanhanget som skapar en riktning, en vision, en andemening.

I stort sett alla miljöer består av flera material, kulörer och andra element. Det som blir uppenbart när man diskuterar vad färger betyder är att det som är trendigt eller aktuellt just nu när det gäller färgkombinationer ses mer positivt och de kulörer som är mindre populära ses som mindre attraktiva. Vad är det då som är aktuellt nu?

Just nu har vi en riktning inom inredning som pekar mot maximalism. Blanda gärna olika mönster och färger som du gillar. Var lite vågad. Vi har en tid av stark färgglädje. Kanske är det en reaktion mot tråkigheter som att vi har krig i världen eller kanske symboliserar det framtidstro.

När jag föreläste på inredningsföretaget Bemz i veckan konstaterades det att djurmönstrat är hett i inredning nu. Men även blommönstrat och randigt. Vi hade en rolig workshop, där deltagarna fick komponera en interiör utifrån givna ramar.

Om ditt företag skulle vilja ha en föreläsning om inredning, färgpsykologi eller liknande – hör av er!

Foto: Pernilla Ström.

Färgsättning på kontor och betydelsen av kontraster

Publicerad den av PS

Vad är det som gör att vi människor trivs med inredningen på arbetsplatsen? Ja, det kan förstås vara praktiska detaljer som att möblerna är ergonomiska och bekväma och att belysningen är tillräcklig. Om vi får ställa högre krav än så, vill vi att inredningen ska vara vacker eller estetiskt tilltalande. Det går att hitta harmonier i material, färger och eventuella mönster som många tilltalas av.

Men en aspekt som vi inte bör glömma bort är vikten att kontraster. Kontrasterna i rummet gör att vi lättare kan orientera oss. Vi vill gärna tydligt kunna se var dörren är eller var korridoren slutar. Men det får inte vara kontraster på fel ställen. Ett randigt golv kan vara väldigt obehagligt för någon med synnedsättning eller annat funktionshinder. Alltför starka kulörer kan upplevas påfrestande och skrikiga. Det går att skapa kontraster med lugna, sköna färger som ger karaktär, komfort och trivsel.

Kontraster kan skapas genom fast och lös inredning, med hjälp av material, genom möbler, mattor, ljudabsorbenter och textilier och såklart även med all annan inredning som konst och detaljer liksom målade väggar och snickerier. Inspirationsbilder nedan från R40 center på Rosenlundsgatan i Stockholm.

I fördjupningskursen i färgsättning som ges av Folkuniversitetet Stockholm kommer vi ta upp kontraster i publika miljöer som ett av flera ämnen. Kursen ges redan sista helgen i augusti 31/8-1/9. Mer information om kursinnehåll och hur man bokar finns här. Varmt välkommen!

Se en kort filmsnutt om helgkursen i augusti och om kontraster i inredning här.

Foto: Pernilla Ström. Inspirationsbild från R40 center.
Foto: Pernilla Ström. Inspirationsbild från R40 center.

Vad betyder olika kulörer? Om färgpsykologi.

Publicerad den av PS

Är rosa en kvinnlig kulör? Nej, egentligen inte, men det beror på vem du frågar. Det sägs att rosa blev en populär kvinnlig färg i Sverige på 1940-talet. Det sägs också att männens samlingsrum i vissa kulturer har en rosa väggfärg och kanske är det så fortfarande.

Det är alltså inte helt relevant att säga vad som är kvinnligt eller manligt, att blått är flott och gult är fult, för vad vi anser kan skifta över tid, vara olika i olika kulturer eller sammanhang. Men det är roligt att diskutera färg och att fundera över hur känsloupplevelser kan kopplas till färg och färgpsykologi.

För företag är det ändå viktigt att kommunicera med färg och att välja sina företagsfärger med omsorg. Jag föreläser gärna om färg och färgpsykologi och för några år sedan föreläste jag på Stockholmsmässan om färgers betydelse i professionella sammanhang.

Det är spännande att skapa ”nya” kombinationer av kulörer och sätta ihop kulörpaletter för olika sammanhang. Behöver ditt företag hjälp med att ta fram en fräsch kulörpalett att använda i olika sammanhang, hör av dig, jag hjälper gärna till. Samma sak om ni vill ha en föreläsning om färgsättning, färg i inredning, färglära eller färgpsykologi.

Foto: Olle Sjögren. Pernilla Ström föreläser på Stockholmsmässan och kulörer och dess betydelse för företag.

Bilden visar kulörer och en lek med värdeord. Orden är subjektiva och uppfattningen om vad kulörer kan ha för betydelse är olika för olika människor.

Vad betyder egentligen färg, ljus och material i läkande miljöer?

Publicerad den av PS

I vårdmiljöer finns särskilda krav på färg- och ljus när det gäller till exempel tillgänglighet. Att kunna orientera sig på platsen är viktigt för alla, men speciellt viktigt om man har en funktionsnedsättning. Det kan vara att synen är nedsatt, men det finns också kognitiva hinder hos oss människor. Jag är påläst när det gäller färg- och ljus i läkande miljöer och vill gärna se att vårdcentraler, tandläkare, sjukhus, privatkliniker och andra aktörer lägger större vikt vid färg, ljus och material. Det gör så oerhört mycket för trivseln, men påverkar funktion och hållbarhet också.

Här kommer ett smakprov om vad som kan vara bra att tänka på när det gäller färgsättning i läkande miljöer. Texten kommer från min egen uppsats i ämnet på Högskolan Borås. Texten baseras på forskning i ämnet, men har egna tillägg, tankar och slutsatser.

•Hur vi uppfattar färg skiljer sig åt hos oss människor. Vi uppfattar färg olika på grund av en viss situation, förväntan, avsikt, erfarenhet, kulturella preferenser och mycket mer. En harmonisk färgmiljö kan dock skapas utifrån vad vi alla uppfattar som harmoniskt. Det vet vi genom att studera färg och så kallad kategorisk perception. Sammanhang och likheter i kulörkombinationer kan uppfattas som mer harmoniska än andra. I vårdmiljöer är det önskvärt att skapa trygghet och harmoni. Det kan man hjälpa till med genom välkomponerad färg- och ljussättning.

•Att försöka förstå vårdtagarens perspektiv i planeringsskedet kan öka möjligheten till kontroll och komfort hos patienten i en färdigställd miljö. Att anlägga ett hälsofrämjande perspektiv på färg- och ljusdesign av miljöer är en komplex uppgift som förutsätter kunskap och att den målgrupp som ska och bruka miljön är i centrum (Wijk & Häggström, 2014). Tillräckliga kontraster när det gäller färg och ljus i rumsliga sammanhang behövs för att alla ska kunna orientera sig och särskilja miljön på ett bra sätt, men även för estetikens skull.

I augusti har vi en fördjupningskurs för färgsättare på Folkuniversitetet Stockholm. Det är en helgkurs den 31 augusti – 1 september. Då kommer vi ta upp färg och ljus i läkande miljöer. Hör av dig om du vill veta mer. Kursen kan bokas här.

Bilden är en visualisering av en reception i en vårdmiljö av Pernilla Ström, ID Design.

Kulörer som återfinns i den vackra Schweizerstilen 1850-1880

Publicerad den av PS

Schweizerstilen är en arkitekturstil med riklig snickarglädje och lövsågade sirliga detaljer. Stilen uppfördes ungefär mellan 1850-1880. Fasaden är artikulerad och här skapas en effekt mellan ljus och skugga. Husen är symmetriska med stora tak och markerade takutsprång. Verandor och listverk är framträdande. Taken är tunna och plåtklädda om de inte är omlagda under senare år. De fina fönster- och dörromfattningarna är som smycken och den panelklädda fasaden är avdelad med lister som ger en uppfattning om konstruktionen.

Enligt Stockholms läns museum blev färgsättningen friare än tidigare och kulörerna liknade träets naturliga färger. Brunt, grönt, grått, gult och beige i olika nyanser var vanligt. Fönsterbågarna är mörka i engelskt rött, brunt eller grönt. Taken är svarta, röda eller gröna liknande ärgad koppar. Ofta var det flera kulörer på en och samma byggnad.

Färgsättningen på Schweizervillorna var ofta murrig och om vi ska dyka in i de gula färgerna på husen är de ibland i ockragult, mörkgult eller gulbrunt. Men de gula Schweizervillorna finns i varierande gula kulörtoner. De kan gå aningen mot citrongult eller senapsgult och ibland vara ljusare gula, eller ha en gulbrun ton med lite rött i. Fasaden och listverket kan vara i två olika mörka gula kulörer. Villa Eolsund på Djurgården i Stockholm är ett exempel som man kan se här.

En annan gul villa, som dock inte är murrig, i Schweizerstil är Gustavslund i Nacka från 1889. Färgsättningen med gul fasad och vita lövsågade snickerier skulle kunna ses som diskret om det inte vore för det gröna på fönsterfoder och listverk som ramar in byggnaden. Elegant om du frågar mig. Det finns också Schweizervillor som har ett ljusare utseende. Ljusare gult och vanilj, brutet gul-vitt ses ibland. Se till exempel Villa Fridhem här.

Jag har provmålat en hel rad kulörer som passar i stilperioden. Bilderna nedan är dels en inspirationsbild av en Schweizervilla i mörk ockragult och dels en bild på mina målade prover i mörk ockra och beige. De lite kraftigare huskulörerna gör sig så bra mot klorofyllgrönt, men även mot rött. Mina personliga favoritkulörer för denna stil är dock lite ljusare nyanser av gult och grönt.

Foto: Pernilla Ström. Inspirationsbild, mörkare gul villa i Schweizerstil.
Foto: Pernilla Ström. Provmålning av diverse kulörer som passar till Schweizerstilen.

How can color create room? Den frågan ställde jag mig när jag skrev en uppsats om kulörer och dess sammanhang på KTH för ett antal år sedan.

Publicerad den av PS

En väl färgsatt miljö kan ha så många olika syften och mening. Det beror på vilket sammanhang det handlar om. Ska kulörerna väcka känslor? Skapa lugn och ro? Ge så hög estetisk upplevelse som möjligt och vem får tycka till om det?

Färgsättning kan skapa ett emotionellt värde och höja självkänslan både i en bostad, på ett företag och i ett samhälle. Är det trevligt omkring oss påverkar det oss positivt och vi blir stoltare. Men hur viktigt är det egentligen med rätt färgsättning för ett företag? Det är oerhört viktigt.

För några år sedan skrev jag en uppsats på KTH om hur färgsättning kan skapa mening och i samband med det diskuterade jag egna utförda projekt. Här kommer ett mindre utdrag ur uppsatsen som handlar om hur jag tänkte när jag fick färgsätta en personalmatsal till ICA.

For a company right colors mean strategy. It is an economical choice. Colors are connected to the brand and what the company wants to communicate. In the staff dining room the aim was to strengthening the brand, to make a comfortable room, to make it modern but not as much trendy modern as classical modern. We wanted the staff to like it and if possible feel special and appreciated. If we think about the opposite; if a company owner just let the staff dining room be worn down. The staff could feel unappreciated and unhappy in their workplace. It also lowers the company brand. Of course colors do not stand alone. You cannot disregard from lighting and the effect of daylight. A well colored room is a well lightened room or a room with a good daylight. Colors also interact with other materials and surfaces that you cannot neglect. All surfaces are colors. Therefore I suggest all companies who are thinking of a renovation to hire a good architect or an interior designer. This is a field that requires some knowledge, not only about colors, but also about architecture, materials, lighting and not to forget; some psychological and perceptual effects that colors brings with them.

Om du ansvarar för renoveringen av lokaler eller på ett företag, kontakta mig gärna för en förutsättningslös diskussion. Välkommen!

Fotografiet föreställer Pernilla Ström, ID Design. Fotograf: Ewa Malmsten Nordell.

Uppsats av Pernilla Ström – How Can Color Create Room – KTH School of Architecture, 2012.

Kromoxidgrönt är en fin accentkulör på hus och passar speciellt bra på fasader från sent 1800-tal

Publicerad den av PS

Ett vackert grönt pigment som används till att blanda gröna kulörer är kromoxidgrönt. Pigmentet blev alltmer vanligt under andra halvan av 1800-talet, men har använts flitigt och framställts industriellt sedan 1860-talet. Har du ett 1800-tals hus och letar efter den rätta gröna kulören till detaljer så kika på kulörer i den kromoxidgröna skalan. Det kan vara den accentkulör du söker.

Kromoxidgrönt är hållbart, vilket gör pigmentet lämpligt för utomhusbruk. Det har god täckförmåga och är ljusbeständigt, vilket är bra för vi vill inte ha kulörer som snabbt blir solblekta. Det kromoxidgröna pigmentet kan ge en dämpad eller relativt kulört och kraftig grön färg.

Kromoxidgrönt lyser verkligen upp och är riktigt vackert mot svagt gula, rosa och aprikos-beiga fasader.

Foto: Pernilla Ström.

Att tänka på om du ska måla om huset ljust eller vitt

Publicerad den av PS

Vitt är en kulör som kan vara knepig när det gäller husfasader. Rent vitt eller kritvitt lämpar sig oftast inte på fasader eftersom huset kan blir alltför vitt och till och med göra ont i ögonen för att det lyser för starkt.

I naturen har mycket av det vi ser en gulton och för att den vita färgen ska passa in behöver den ha en gnutta gult och pyttelite svart i sig. Utan detta, kan färgen uppfattas ha lite blåton. Men, det kan också bli mycket snyggt att knäcka av den vita med lite grön umbra. Att låta huset ha en svagt beige eller grön ton kan bli väldigt snyggt mot kulörtare eller mörkare gröna detaljer.

Grått kan bli mycket snyggt på hus, men här gäller samma regel. En varm grå färg gör sig bättre exteriört. Neutralt grått bör undvikas, för den kulören får en blåton och huset kan uppfattas som blågrått eller till och med lila. Det är både det starka dagsljuset och kontrasten mot naturens färger som gör att vi upplever färger utomhus som ljusare och lite blåare än på det lilla provet.

Det går bra att kontakta mig om du vill ha hjälp med exteriör färgsättning. Kom ihåg att det kan behövas bygglov för att ändra en exteriör. Varmt välkommen!

Foto: P. Ström. Inspirationsbild. En vacker ljus fasad.
Foto: P. Ström. Inspirationsbild. Ett vackert ljust målat hus.