1920-talets trapphus är ofta vackra och har inte sällan varma kulörer som dämpat rött, varmt gult och varmt grått på väggarna. Lägenhetsdörrarna är spegeldörrar, ofta målade i brunt. Trapphusen och husen i stort har sparsamma klassicistiska stildrag.
Tjugotalets klassicism är en stil som inspirerats av Antiken men på ett enklare vis. En mild röd kulör är kännetecknande för trapphus under denna stilperiod. Inspiration kommer från Pompejanskt rött. Det är en röd som är aningen nedtonad till rödrosa eller aprikosrosa.
När det kommer till måleriet är väggarrna ofta indelade i fält med klassiska motiv. Bårder som löpande hund, meanderbård och skuggade listverk kan man se liksom målade urnor, festonger, växter och blommor. Även taken är ofta vackert dekorationsmålade, ibland är det en himmelsblå bottenkulör.
Fina materialval är det också i dessa hus. Grön kolmårdsmarmor eller vitgrå Carraramarmor ser vi ofta som golvmaterial. Trapphusen på bilderna nedan är från Kungsholmen i Stockholm.
Färgsättning av fastigheter har länge varit en nisch för mig och många trapphus i olika stilar har blivit färgsatta under åren. Jag bläddrade lite grann i mitt arkiv och hittade de här bilderna från ett utfört uppdrag i Grimsta utanför Stockholm och till Svenska Bostäder som uppdragsgivare. Följande kan man läsa om Grimsta i Bebyggelseregistret hos Riksantikvarieämbetet, RAA.
”Grimsta är beläget söder om Hässelby slott och norr om Blackeberg med Vällingby på andra sidan Bergslagsvägen. Hyreshusbebyggelsen från 1950-talet, naturområdet Grimstaskogen och läget vid Mälaren ger stadsdelen dess karaktär. Svenska Bostäder bebyggde samtliga kvarter i Grimsta med bostadshus för hyreslägenheter. Husen i den mellersta stadsdelen uppfördes 1953-1955 och i den norra och södra delen 1956-1958. Lägenheterna i Grimsta är i huvudsak små om man undantar stadsdelens enda höghus, som också har större etagelägenheter som var mycket attraktiva på 1950-talet. Längst i söder vid Nickelgränd ligger fyra punkthus som främst innehåller lägenheter på 3 rum och kök, men också etagelägenheter och ateljéer. Samtliga hus i Grimsta ritades av Svenska Bostäders arkitektkontor”.
Den funktionalistiska perioden varade ungefär från 1930-1950-tal. Det funktionella och moderna livet skulle vara praktiskt. Periodens arkitektur står för enkelhet och funktion skulle gå före utsmyckning och form. I trapphus från tiden ser man ibland geometriska mönster och disiga pastellfärger.
Mönstret och färgerna jag valde är mina egna. Men jag inspirerades av funktionalismens formspråk. Därför blev geometri och enkla former som block och rektanglar det jag valde till dessa trapphus liksom dämpade och lugna kulörer. De ”blå-turkosa” och ”aprikos-gula” trapphusen blev de två första färgställningarna i en serie av färgsättningar till Grimstagatan. Fondväggarna har ett geometriskt mönster som är något mer kulört än resten av trapphuset som istället har en blockindelning i mer dämpade kulörer.
Här kommer ett vykort med ett måleri som har nästan 30 år på nacken!
Jag startade min första inredningsfirma 1990, det är ett tag sedan. På 90-talet var det populärt med dekorationsmåleri och jag målade möbler och väggar i ganska stor omfattning. Mellan 1992-1994 var jag lärare i dekorationsmåleri på Folkuniversitetet Stockholm. Idag undervisar jag fortfarande där, men i färgsättning, inredning och arkitektur.
På 1990-talet gick jag en kurs i väggfältsmåleri med Roger F. Seamark. (Väggfältsmåleri är att dela in väggar i fält och måla dessa med ramverk liknande äldre tiders måleri på slott och herresäten).
Inspirerad av den kursen och äldre måleri som jag hade sett på olika slott, målade jag upp en vägg med tre olika fält i min dåvarande affärslokal. Inspiration är också från den skickliga dekorationsmålaren från 1700-talet, Lars Bolander (1732-1795). Det sägs att han var Gustav den III:s hovmålare och han målade bland annat på Sturehovs slott. Både slottet och hans måleri var en stor inspirationskälla för mig då.
Även om det finns vissa likheter och inspiration från Bolander, så är kompositionen, färgsättningen och måleriet på bilderna här något annat och gjort av mig. Det var väldigt kul att öva på väggfältsmåleri i full skala och det blev starten på dekorationsmåleri i många trapphus. Tapeten i gult och blått på angränsande vägg är från Anna French.
Material, ljus, form och volym är faktorer jag funderar mycket på vid färgsättning av trapphus. En del trapphus har de där speciella, fina detaljerna som gärna får synas och kan komma fram lite extra.
I detta trapphus från slutet av 1800-talet finns det golv i Carrara-marmor, böljande former, arbetade snickerier och smidesdetaljer. Arkitekturen och trapphuset har en påkostad och elegant karaktär. Man ville framhäva de äkta materialen vid tiden för byggandet och vi vill än idag vara rädda om och ta tillvara de vackra materialen och detaljerna.
I ett färgsättningsuppdrag handlar det om att ta hand om och vårda huset, samtidigt som ytor behöver målas om. Det går att måla och renovera på ett hänsynsfullt sätt. Att hålla trapphuset lågmält elegant är något som de flesta boende och fastighetsägare föredrar idag.
Välkommen att höra av dig om din bostadsrättsförening behöver ett färgsättningsförslag!
I mitt jobb möter jag människor som vill lära sig mer om färg- och ljus, inredning och arkitektur. Det är ett stort förtroende att få vara huvudlärare på utbildningen Diplomerad färgsättare på Folkuniversitetet och jag vill att mina deltagare ska få med sig så mycket kunskap som möjligt. Deltagarna är i olika åldrar och har olika förkunskaper. Även arkitekter går mina kurser.
I ett kreativt yrke är det toppen att arbeta och lösa uppgifter tillsammans med andra. Ibland kanske någon tror att gå en kurs mest handlar om att lyssna på läraren, men jag vill uppmuntra till att deltagarna ska arbeta med flera sinnen och utvecklas kreativt. En blandning av deltagare med olika bakgrund är så givande, för alla har unika erfarenheter eller kunskaper att dela med sig av.
Material är något vi arbetar med på mina kurser. Inredning är taktilt. Att färgsätta är inte bara att välja tvådimensionella prover, det är att föreställa sig och visualisera för andra hur kulörerna, materialen och formerna i rummet framträder tillsammans på ett vackert sätt. En kulör är inte densamma uppmålad som på det lilla provet. Det finns alltid en hel komposition av material, kulörer, ljus och annat i omgivningen som påverkar. Kulören eller kulörerna du väljer kommer sen att upplevas olika beroende på situation.
Själv arbetade jag praktiskt med inredning, färg och ljus innan jag började utbilda mig. Jag jobbade som dekorationsmålare, gick konstkurser, klädde om stolar, sydde lampskärmar, gjorde hantverkssysslor och skapade inredningar. Det gav en massa praktiska kunskaper. Sen utbildade jag mig akademiskt inom inredning och arkitektur.
Idag föreläser jag kontinuerligt om bland annat färgsättning, arkitektur och inredning. Men jag jobbar också aktivt med projekt. Vårterminen 2025 kommer jag att leda Diplomerad färgsättare som är en deltidsutbildning, kvällskurserna Inredningsarkitektur – rum, form, färg och Arkitekturkursen. Även Teckna interiör och exteriör distans som enbart ges online.Vid sidan av detta tar jag emot uppdrag inom inredning och arkitektur. Företag är varmt välkomna att anlita mig till projekt eller som föreläsare.
I vissa av våra vackra trädgårdsstäder blir det allt fler kolsvarta hus. Kan det vara för att svart är en populär färg i samhället i stort? Vi ser svarta kök, svarta möbler och svarta fasader på hus i nästan alla stilar. De bruna husen är mindre populära, varför är det så? De tjärade husen i mörkbruna toner finns omnämnda och avbildade i flera böcker, (till exempel i Så byggdes villan), som tidstypiskt för bland annat den nationalromantiska perioden. Är svart verkligen den kulör vi vill se på fler och fler hus? Blir det inte lite deppigt?
I Stora boken om byggnadsvård, kan man läsa att den nationalromantiska stilen var starkt påverkad av vår allmogetradition och delvis uppblandad med internationell jugend. Nationalromantiken såg falurött som en symbol för traditionen, (s. 275). Detta gällde i första hand hus med träfasader. De putsade husen var vanligen ljusa med mörka detaljer. Vidare kan man läsa att det också fanns de mörka, tjärfärgade kulörerna som ibland valdes till de största villorna i tung nationalromantisk stil, (s.296).
I Äppelviken färgas avsevärt många hus om till att bli kolsvarta. Det kan visserligen vara elegant ibland, men när det blir många svarta hus nära varann försvinner den vackra variationen längs villagatorna. Dessutom är mjukare mörka kulörer som till exempel bruntjärade fasader elegantare bredvid andra tidstypiska kulörer som falurött, ockragult och brutet vitt. Att kulörerna på husfasaderna lyfter varandra på en villagata måste väl ändå anses vara viktigt?
Fotografier: Pernilla Ström. Inspirationsbilder till vackra målade hus som passar tillsammans.
Ibland får jag frågan om vilken beige man ska välja på väggarna i ett rum. Det finns såklart inget givet svar på det. Det beror på vad du önskar för stil och karaktär på rummet, vilket ljus och vilket väderstreck det är och en hel del annat. Golvet spelar stor roll liksom andra färger och material i rummet. Sen är det ju så att beige är inte bara beige. Det finns beige som drar mot gult, rött, grönt osv. Det finns olika ljusa och mörka varianter också. Grå-beige, ljus-beige eller mörkbeige som närmar sig brunt. Möjligheterna är många.
Mitt bästa tips är att sätta ihop en kulör- och materialpalett så att du kan jämföra olika beiga kulörer med ditt golv, dina möbeltyger, andra kulörer och material i rummet. Glöm inte att se på dina prover i rätt ljus.
Har du vita möbler i rummet? I så fall kan det vara en god idé att skapa en kontrast mellan de vita och beiga ytorna. Se inspirationsbilden nedan från Stalands möbler hur de vita möblerna kontrasterar mot väggen. En tillräcklig kontrast kan göra så att rummet blir både behagligt och funktionellt.
Foto: Pernilla Ström. Sätt ihop en kulör- och materialpalett för att se om ytorna passar ihop.Inspirationsbild från Stalands möbler. Foto P. Ström. Den beiga väggen kontrasterar mot de vita möblerna.
Stort tack Svenskt Vatten för att ni arbetar med hållbar utveckling och god dricksvattenförsörjning. Tack också för att ID Design fick hjälpa er med inredning och kulörval till ert kontor.
Kulörer som påminner om vår natur är högt uppskattade, det vet vi. Blått och grönt är färger som finns i naturen och de är vilsamma och ger återhämtning. Sädesfält och stränder i beige och dämpade gula toner står sig fint mot himmel och hav. Det är inte konstigt att vi ofta föredrar naturens kulörschema. Färgerna symboliserar harmoni, lugn och ro.
Vi vet också att lugna inomhusmiljöer kan gynna koncentrationen och är mindre tröttande. Kan vi inte vara i naturen, så kan vi i alla fall härma naturen till viss del i våra inomhusmiljöer som på kontoret.
När ID Design fick hjälpa Svenskt Vatten med ritningar för att att omdisponera ytan på kontoret, så blev det naturligt att även se över färgsättningen och textilier. Med de nya gardinerna, fondväggarna och sofforna blev det ett tydligare kulörkoncept som följer naturens kulörer.
De blå golven kan liknas vid vatten och vissa väggar, gardiner och möbler fick en naturlig sandbeige färgskala i olika valörer. Gröna inslag blev det också som den vackra fondtapeten i lunchrummet. Stort tack för förtroendet.
Foto och inredningskoncept: Pernilla Ström ID Design.
När det här trapphuset i funkisstil skulle färgsättas om var det givet att spara de befintliga konstverken. Bakgrunden till dessa konstverk med olika motiv är en dämpad varm grön kulör. Det blev viktigt att hitta en väggkulör som skulle harmoniera med både konstverk och den vackra kolmårdsmarmorn på socklar och golv, liksom med befintlig sten på väggar i entrén. Vi ville såklart värna om den funktionalistiska stilen.
En bättre, mer funktionell och miljövänlig belysning behövdes också. Ljuset blev renare och tydligare. LED-tekniken är det mest energieffektiva alternativet vi har och den ger stora mängder ljus i relation till den el som förbrukas. Det ger stora positiva effekter på miljön i och med att vi sparar el och pengar, men slipper också farliga miljögifter.
I trapphus står milda, lugna och dämpade kulörer högt på mångas önskelista. Visst kan färgglatt vara vackert ibland, men tidstypiska kulörer och stil är viktigt att ta hänsyn till liksom befintliga materialval. Husets karaktär och stil fick vara utgångspunkten i detta funkis-trapphus på Norr Mälarstrand i Stockholm.
En annan sak som är viktig att tänka på i trapphus är att öka tillgängligheten. Äldre och synsvaga behöver tillräckligt med ljus.
I en färgsättning är det viktigt att se till befintliga material och detaljer. Det är ju detaljerna som tillsammans bildar helheten. Allt ska hänga samman och passa ihop. När jag fick uppdraget att färgsätta trapphuset på Grev Turegatan lades stor vikt vid material och detaljer.
Vackra material och omsorg om detaljer fick bli ledord. Det var också viktigt att se till tillgängligheten och skapa tillräckliga kontraster. Material, färg och ljus samverkar.
Golvet i entrén är i grön kolmårdsmarmor och dörrarna som var målade i mahognyimitation var rätt slitna. Det blev ny ådringsmålning på dörrar och marmorering på andra ytor. Fönsterbrädorna fick kalkstensimitation och väggarna fick en enkel kyrkmarmorering. Resultatet blev lugnt och elegant och kontrasterna gör att trapphuset är lätt att orientera sig i.
Fotografier och färgsättning: Pernilla Ström ID Design 2024.Fotografier och färgsättning: Pernilla Ström ID Design 2024.
Colour Design Blog 