Vita väggar på kontor är så vanligt, men oftast inte det mest spännande eller eleganta valet. Hur ska man då tänka för att våga välja färg på kontoret? Kanske är ni inte redo för ett färgsatt tak på ert kontor. Då kan man istället välja några kulörta accenter som skapar karaktär.
Hur snyggt är det inte med accenter i en fin kulör som till exempel en anslagstavla, vissa möbler och detaljer som får sticka ut lite extra. Balansera det med en behaglig väggkulör som omfamnar rummet. Den kulören behöver inte vara extrovert, utan kan bara vara en skön och dämpad motvikt mot den valda accentkulören.
Att måla om kostar inte så mycket. Men det måste bli bra – så anlita en färgsättare. Varmt välkommen att höra av dig!
Bildkollage & copyright: Pernilla Ström ID Design 2025.
På kontoret precis som i hemmiljö kan rätt färger och rätt ljus göra stor skillnad för vårt välmående. Om du ska göra om, fall inte bara för det som är snyggt, tänk långsiktigt hållbart och tänk på att skapa en skön atmosfär som medverkar till lugn och ro.
Det finns många studier hur färg och ljus påverkar oss. Vi vet att både kulörerna och ljuset påverkar oss mycket. Alltför skarp belysning och för kulörta färger kan vara stressande. Men det är alltid helheten i en miljö – i ett rum – som talar om hur rummet upplevs.
Låt säga att du tröttnat på ljusa kulörer och vill prova en mer kulört eller en mörkare, mer dämpad färgsättning. Då handlar det om balans. Balansera mörkare ytor med ljusa partier. Planera ljussättningen noga, så att den går att variera beroende på funktion, tid på dygnet och den känsla som önskas. Tänk på att färg och ljus går hand-i-hand.
Varmt välkommen att höra av dig om du önskar ett inredningsförslag eller om du vill börja med en diskussion om hur färg och ljus eller inredning i övrigt kan förbättra ert kontor eller hem.
ID Design är ett arkitektkontor som drivs av Pernilla Ström. Copyright ID Design 2025.
Arkitekturstilarna runt sekelskiftet 1900 är flera ändå säger man i folkmun ”sekelskifte”, vilket kan betyda olika stilar. Här kommer en liten genomgång om vilka stilar som är vanliga i Stockholm och i andra städer i landet omkring förra sekelskiftet.
1880-tal Klassicism
Kännetecknande för fasaderna i städerna omkring 1880-talet är en klassicerande nyrenässansstil. Formspråket knyter an till antiken. På fasaderna syns detaljer som pilastrar, kolonner och frontoner. De är symmetriskt placerade och fasaderna bjuder på ett skuggspel med ibland kraftigt profilerade lister. Fasaderna är vanligen putsade i ljusa och svaga kulörer som grå-beige, gulbeige eller svagt rosa. Inuti husen finns det ibland tyngre och mörkare färger. Invändigt och på detaljer som portar är brun-rosa en vanlig kulör.
1890-tal Nystilar
Under 1890-talet sker en reaktion mot det symmetriska och nu får vi istället se en asymmetrisk fasaduppbyggnad. Fasaderna fick gärna vara av synligt äkta material som tegel och natursten. Taken är fantasifulla och järnsmideskonsten blomstrar. Vi ser takkupoler och spiror och fantastiska balkonger som smycken på husen. Invändigt blev rummen ljusare och luftigare under denna period. Naturmaterialen står i fokus.
1900-1910-tal Jugendstil
Under 1900-1910-talet kommer ”den nya stilen” som inte liknar någon annan stil. Utomlands kallas den Art Noveau eller Jugend. Böljande former, växtornament och organisk mjukhet kännetecknar stilen. Fasaderna slätputsades och målades i ljusa pastellfärger som blekgult, pastell-rosa och mjukt vitt, grått eller beige. Även lite mörkare ockragult finns med i paletten. Kännetecken för stilen är också fönstren som ofta har en övre del med småspröjsade rutor. Fönster är vanligen målade i brunt, engelskt rött, grönt eller ockragult.
1910-tal Nationalromantik
Fasaderna brukar beskrivas som tunga och slutna under den här perioden. Tegel är vanligt och putsade fasader kunde vara mörka med inslag av tegelkross, men det finns även ljusa putsade hus under perioden. Nu ville man framhäva konstruktionen med till exempel detaljer som ankarslut. De småspröjsade fönstren målades ofta vita. Mindre trähus under perioden är ofta faluröda eller tjärades bruna.
1920-tal Klassicism
Under den här perioden vaknar intresset för klassicism på nytt. Men den kommer i en förenklad form och mycket mer sparsmakad än på 1800-talet. Fasaderna slätputsades och kulörerna var ljusgult och ockragult, rosa och brunrosa, grått och grönt. Fönstren har vanligtvis sex rutor och fönsterbågarna målades i brunt, rödbrunt och grönt.
Vad har då dessa stilar gemensamt? Vackra kulörer som ligger inom en begränsad palett av jordnära och naturliga pigment. Ljusa fasader med mörka portar är vanligt. Själv har jag färgsatt många trapphus i hus med dessa stilar. Mjuka och ”klassiska” kulörer som är de som de som räknas upp ovan brukar vara säkra kort. Välkommen att höra av dig om du vill veta mer hur jag arbetar med tidstypiska färgsättningar!
Häromdagen då jag letade i mitt arkiv hittade jag denna färgkarta och kulörguide utförd till flera allmännyttiga bostadsbolag och bland annat Stockholmshem. Kulörguiden är inte ny, men kulörerna och konceptet håller över tid. Mjuka hållbara väggkulörer och några lite mer mörka och kulörta färger. Kulörerna är lika aktuella nu som då och vill du testa kulörerna själv så kommer här några råd.
Tänk på detta innan du väljer kulörer till ditt hem eller din arbetsplats:
De kulörer du ser på skärmen eller på målade kulörprover kan på en annan plats se helt annorlunda ut. Vi upplever kulörer beroende på tillgång till dagsljus och belysning, vilka andra kulörer du har i rummet, vilka material som finns där och mycket mer. Färgsättning är ibland mer komplicerat än man tror. Det handlar inte bara om en snygg kulör utan om ett samspel mellan många olika faktorer. Men väljer man mjuka, lugna kulörer som man tycker om är det oftast en bra grund i inredningen. Det blir så mycket mer inrett om man väljer en kulör på väggen istället för vitt. Välkommen att höra av dig om du vill ha hjälp med färgsättningen.
Tusen tack för ett trevligt samarbete Stockholmshem, även om det var ett tag sen! 💚🍃
Igår besökte jag Stockholm Furniture Fair och lyssnade på en föreläsning om prognos för trendkulörer från 2026 och framåt. En trendriktning är att ljusa kulörer kommer mer. En av kulörerna i prognosen var S1002-R – en kulör mycket lik den jag har i färgkartan till Stockholmhem S1005-R, se bild nedan. En annan del av prognosen menar att grönt kommer vi se allt mindre av 2026 och framåt. Dock kommer de gulgröna kulörerna vara heta.
Det är spännande med prognoser och trendkulörer, men det är mer relevant att fundera över vilka kulörer som håller över tid. De flesta av oss vill ju inte måla om alltför ofta.
Falu rödfärg är en klassisk slamfärg som flitigt använts till för att måla fasader på trähus. Färgen var en restprodukt från koppargruvan i Falun. Jag besökte gruvan som barn. Det är en spännande plats och idag är det en historisk sevärdhet.
Begreppet falu rödfärg lever dock kvar och den röda kulören används också till andra färgtyper än slamfärg. Den närmaste NCS-beteckningen för den röda kulören är S 5040-Y80R. Men det finns också en ljusare variant.
Färgen och kulören spreds i Sverige under 1700-talet och blev en symbol för rikedom. Man målade då timmergårdar och herrgårdar röda. Kulören fick status för att den liknade tegel. Den faluröda färger blev en identitetsbärare för svenskt kultur. Idag är många stugor röda i Sverige och en tydlig del av vårt kulturarv. Men det beror på landskap och var man befinner sig i Sverige.
Kulören liknade som sagt tegel och många ståndsmässiga byggnader var och är i rött tegel, till exempel Riddarhuset i Stockholm. Men under 1800-talet blev rödfärgen vanlig på svenska landsbygden och därmed försvann statusstämpeln.
Senare under den nationalromantiska perioden omkring 1910-1920 blomstrade kulören falurött igen på fasader. Den romantiska visionen om den klassiskt röda svenska stugan blev ännu starkare. Under 1900-talet har den röda färgen fortsatt att vara populär. Det är verkligen en traditionell kulör.
Det var tio år sedan jag skrev en masteruppsats om hotelldesign. Men designstrategierna gäller fortfarande och står sig över tid. Strategierna går att applicera på olika stilar och koncept. Uppsatsen handlar inte om vad du ska välja när det gäller färg, stil och material. Den handlar om strategier och koncept och betydelser i hotelldesign.
Min intention med uppsatsen var att bidra med kunskap till arkitekt-, reklam-, och hotellbranschen. Samtidigt ville jag som inredningsarkitekt och färgsättare lära mig mer om vad som egentligen säljer för hotellen. Är du intresserad av en föreläsning om strategier och koncept i hotellinredning? Hör av dig.
Det ekonomiska perspektivet när man renoverar eller skapar en ny inredning är en sak, men det finns flera perspektiv som är viktiga att ta hänsyn till. I uppsatsen har jag ett teoretiskt ramverk som tar upp det ekonomiska, det psykologiska och det konstnärliga perspektivet. Inredningen ska vara snygg, den ska tilltala gästen och den ska sälja hotellnätter och restaurangbesök. Gästen ska vilja komma tillbaka och berätta om hur nöjda de är.
Här på bloggen tänkte jag berätta mer om just strategier och koncept och vad jag kom fram till som säljer för hotellen. Det kommer en hel rad inlägg om hotelldesign framöver. Håll utkik!
För hotell är det också viktigt att inte vara som alla andra. Hotellet bör utstråla något – ha ett koncept – en stil och en karaktär som lockar. Den ska helst vara unik och tilltalande för målgruppen. Scenografin på hotellet kan nämligen ses som en inramning till människors liv. Vi identifierar oss gärna med hotellet och vi människor tycker om att vistas på hotell som passar vår personlighet och livsstil.
Bilden visar uppsatsen som är en masteruppsats och heter: Hotell med ambitionsnivå. Strategier och betydelser i hotellinredningsdesign. Den är skriven vid Institutionen för kultur och estetik vid Stockholms universitet, VT 2015 av Pernilla Ström.
2015 skrev jag en masteruppsats om hotelldesign. Syftet var att ta reda på mer om designstrategier på hotell och hur dessa strategier påverkat inredningarnas utformning. Även vilka upplevelser och känslor inredningarna skapar hos hotellgästerna undersöktes.
Idag föreläser jag om hotelldesign och vi gör även studiebesök med kurserna jag leder. Nyligen besökte jag och min klass på Diplomerad färgsättare Hotell Hellsten i Stockholm för att se hur deras inredning och kulörkoncept är utformat.
På hotellet finns flera starka färger kombinerade på ett ibland oväntat sätt. Kulörerna är bland annat rött och mörklila. Även andra kulörstarka färger finns. De följer inte någon trend. Syftet är inte heller att det ska vara trendigt. Hotell Hellsten vill överraska och inspirera. Här finns möbler och konst från olika världsdelar som tillsammans med svenska stilmöbler och hotellets 1880-tals arkitektur med kakelugnar och stuckaturer ger en kul och uppfriskande stilblandning.
Vill du veta mer om hotellkoncept? Läs gärna mitt inlägg om livsstilshotell och boutiquehotell på Wikipedia här. (Kompletteringar är gjorda som inte är mina egna ordval).
Hotell Hellsten stämmer in på kategorin boutiquehotell. Det är ett mindre hotell som strävar efter en unik karaktär och atmosfär. Hotellet har en oväntad mix av inredning och färger. Ett annat syfte för boutiquehotellen är att vara ett resmål i sig. Det ska vara kul att uppleva hotellet. Hotell Hellsten är inte med i uppsatsen. Mer om de hotell som jag skriver om i uppsatsen i ett annat inlägg.
Hotell Hellsten ska också ha en eloge för tillvaratagandet av äldre detaljer och inredning. Det finns en story bakom detta. Här är inte allt nytt. Det är en blandning av inredning och detaljer från olika tider. Det är viktigt för miljön att inte köpa allt nytt om du ska inreda ett hotell.
Fotografier av Pernilla Ström.
Uppsatsen är en masteruppsats och heter: Hotell med ambitionsnivå. Strategier och betydelser i hotellinredningsdesign. Den är skriven vid Institutionen för kultur och estetik vid Stockholms universitet, VT 2015 av Pernilla Ström.
1920-talets trapphus är ofta vackra och har inte sällan varma kulörer som dämpat rött, varmt gult och varmt grått på väggarna. Lägenhetsdörrarna är spegeldörrar, ofta målade i brunt. Trapphusen och husen i stort har sparsamma klassicistiska stildrag.
Tjugotalets klassicism är en stil som inspirerats av Antiken men på ett enklare vis. En mild röd kulör är kännetecknande för trapphus under denna stilperiod. Inspiration kommer från Pompejanskt rött. Det är en röd som är aningen nedtonad till rödrosa eller aprikosrosa.
När det kommer till måleriet är väggarrna ofta indelade i fält med klassiska motiv. Bårder som löpande hund, meanderbård och skuggade listverk kan man se liksom målade urnor, festonger, växter och blommor. Även taken är ofta vackert dekorationsmålade, ibland är det en himmelsblå bottenkulör.
Fina materialval är det också i dessa hus. Grön kolmårdsmarmor eller vitgrå Carraramarmor ser vi ofta som golvmaterial. Trapphusen på bilderna nedan är från Kungsholmen i Stockholm.
Färgsättning av fastigheter har länge varit en nisch för mig och många trapphus i olika stilar har blivit färgsatta under åren. Jag bläddrade lite grann i mitt arkiv och hittade de här bilderna från ett utfört uppdrag i Grimsta utanför Stockholm och till Svenska Bostäder som uppdragsgivare. Följande kan man läsa om Grimsta i Bebyggelseregistret hos Riksantikvarieämbetet, RAA.
”Grimsta är beläget söder om Hässelby slott och norr om Blackeberg med Vällingby på andra sidan Bergslagsvägen. Hyreshusbebyggelsen från 1950-talet, naturområdet Grimstaskogen och läget vid Mälaren ger stadsdelen dess karaktär. Svenska Bostäder bebyggde samtliga kvarter i Grimsta med bostadshus för hyreslägenheter. Husen i den mellersta stadsdelen uppfördes 1953-1955 och i den norra och södra delen 1956-1958. Lägenheterna i Grimsta är i huvudsak små om man undantar stadsdelens enda höghus, som också har större etagelägenheter som var mycket attraktiva på 1950-talet. Längst i söder vid Nickelgränd ligger fyra punkthus som främst innehåller lägenheter på 3 rum och kök, men också etagelägenheter och ateljéer. Samtliga hus i Grimsta ritades av Svenska Bostäders arkitektkontor”.
Den funktionalistiska perioden varade ungefär från 1930-1950-tal. Det funktionella och moderna livet skulle vara praktiskt. Periodens arkitektur står för enkelhet och funktion skulle gå före utsmyckning och form. I trapphus från tiden ser man ibland geometriska mönster och disiga pastellfärger.
Mönstret och färgerna jag valde är mina egna. Men jag inspirerades av funktionalismens formspråk. Därför blev geometri och enkla former som block och rektanglar det jag valde till dessa trapphus liksom dämpade och lugna kulörer. De ”blå-turkosa” och ”aprikos-gula” trapphusen blev de två första färgställningarna i en serie av färgsättningar till Grimstagatan. Fondväggarna har ett geometriskt mönster som är något mer kulört än resten av trapphuset som istället har en blockindelning i mer dämpade kulörer.
Här kommer ett vykort med ett måleri som har nästan 30 år på nacken!
Jag startade min första inredningsfirma 1990, det är ett tag sedan. På 90-talet var det populärt med dekorationsmåleri och jag målade möbler och väggar i ganska stor omfattning. Mellan 1992-1994 var jag lärare i dekorationsmåleri på Folkuniversitetet Stockholm. Idag undervisar jag fortfarande där, men i färgsättning, inredning och arkitektur.
På 1990-talet gick jag en kurs i väggfältsmåleri med Roger F. Seamark. (Väggfältsmåleri är att dela in väggar i fält och måla dessa med ramverk liknande äldre tiders måleri på slott och herresäten).
Inspirerad av den kursen och äldre måleri som jag hade sett på olika slott, målade jag upp en vägg med tre olika fält i min dåvarande affärslokal. Inspiration är också från den skickliga dekorationsmålaren från 1700-talet, Lars Bolander (1732-1795). Det sägs att han var Gustav den III:s hovmålare och han målade bland annat på Sturehovs slott. Både slottet och hans måleri var en stor inspirationskälla för mig då.
Även om det finns vissa likheter och inspiration från Bolander, så är kompositionen, färgsättningen och måleriet på bilderna här något annat och gjort av mig. Det var väldigt kul att öva på väggfältsmåleri i full skala och det blev starten på dekorationsmåleri i många trapphus. Tapeten i gult och blått på angränsande vägg är från Anna French.
Colour Design Blog 