Midsommar i blått och om det Ultramarinblå pigmentet.

Hoppas ni alla har haft en fin midsommarhelg. Det har varit vackert väder och mycket jordgubbar och god mat. Jag fick en bukett med prästkragar och blåklint och vad passar bättre in på bordet än något i denna underbara färgskala? Blått – det måste vara den vackraste färgen? Ibland tycker jag det i alla fall.

När jag var i 20-års åldern önskade jag mig en blå marockansk kruka som jag såg i en butik på Nybrogatan i Stockholm. Jag har kvar den och den är fortfarande helt otrolig i sin starkt kulörta blå färg.

Både blåklinten och min marockanska kruka är i blåa kulörer som har lite rött i sig. Jag skulle uppskatta att enligt NCS-systemet så hamnar kulören nära R70B, det vill säga 70 % blått och 30 % rött. Denna blå brukar kallas ultramarinblå.

Ultramarinblått som pigment kom ursprungligen från halvädelstenen Lapis lazuli. Det var såklart ett mycket dyrt och exklusivt pigment. Det sägs att man under 1800-talet började framställa denna kulör syntetiskt.

När jag började färgsätta på allvar på 1990-talet älskade jag ultramarinblått som många andra. Det var väldigt trendigt. Jag tog med kulören i en kulörguide som jag tog fram till Svenska Bostäder, men fick lära mig att det är ett känsligt pigment och lite knepigare att få att hålla över tid.

Idag ser man ibland entrédörrar i ultramarinblått ihop med vita funkishus. Det är väldigt vackert, som min midsommarbukett.

Foto: Pernilla Ström

Häng med på en rolig sensommarkurs: Teckna interiör och exteriör distans!

Det är en kortare distanskurs på fyra gånger som guidar dig i olika tekniker att visualisera design och arkitektur. Vi målar och skissar hus, föremål och rumslighet. Perfekt för dig som behöver material till en portfolio, ansökan eller bara vill öva upp skisstekniken.

Kursdagarna innehåller övningar i snabba skisser, frihandsteckning, en- och tvåpunktsperspektiv och övningar i observation, ljus och skugga, färger, komposition med mera. Vi testar olika metoder som blyerts, kol, krita och måleri både inomhus och utomhus. En fördel är om kursdeltagarna vill öva hemma mellan kurstillfällena.

Vi gör övningar och studier i arkitektur och design med utgångspunkt att gestalta och visualisera objekt och rumslighet. Varje kurstillfälle startar med en presentation av hur man använder en viss teknik i teori och praktik och sen följer genomgång av en praktiskt uppgift. Deltagarna skissar, tecknar och målar sedan enligt dagens uppgift och tillfället avslutas med att var och en presenterar sin lösning via datorn. Kursledaren stannar online under kurstillfället och handleder och svarar på frågor.

Kursledare är Pernilla Ström och kursen ges av Folkuniversitetet Lund. Kursstart är måndagen den 28 aug 2023 kl 17:30-20:30 Läs mer och boka här.

Foto och tvåpunktsperspektiv av Pernilla Ström.

Söndagsinspiration – putsad nationalromantisk fasad i stadens ytterkant.

Ibland kan man se lite lägre flerbostadshus i nationalromantisk stil. Ni som känner mig eller har läst den här bloggen ett tag, vet att jag älskar stilen och kan knappt gå förbi ett hus utan att fota det. Idag såg jag ett lägre putsat hus i Nationalromantik med fina detaljer. De här lägre stadshusen kan ha tre våningar och en inredd vind. De är anpassade efter gatorna i mindre stadsbebyggelse.

Just det här huset har en vacker färgsättning i en ljus dämpad gulbeige kulör, nästan lite grönaktig, vilket står sig fantastiskt bra mot den mörkröda porten och mörkare gula fönstersnickerier. De svarta smidesdetaljerna är pricken över i och ger önskvärda kontraster. En färgsättning att lägga på minnet – så vacker. Den tar jag med mig att inspireras av, kanske till en färgsättning av ett trapphus.

Några kännetecken för den nationalromantiska stilen är en asymmetrisk fasaduppbyggnad, burspråk i olika kantiga former som börjar en eller två våningar upp på fasaden och detaljer i plåt eller smide. På bilden syns en karnap – ett mindre utskjutande burspråk med fönster, ett eget tak och konsoler undertill. Förebilden för karnaper är medeltida byggnader med skyttegluggar. Skyttegluggarna fanns i försvarssyfte och byggnadsstilen är sluten i sin karaktär.

Ankarslutar syns också ofta i fasaderna från tiden och även i denna byggnad. Syftet är att hålla samman tegelmuren under putsen med ankarjärn. Dessa har både en funktionell och en dekorativ funktion. Fönstren är tvåluftsfönster med åtta rutor indelade med spröjs i varje fönsterluft.

Portalen är asymmetriskt placerad på fasaden och själva porten är något indragen från fasadlivet och förhållandevis liten, precis som portar i stilen brukar vara. Det är tunga, massiva trädörrar, troligen i målad ek, med små infällda fönster. Det ovala fönstret med spröjs ovan porten kallas för oxöga. Förebilden till portarna från tiden kommer från 1600-talets Vasaslott. Här finns också tidstypiska utomhusarmaturer i form av hängande lyktor i smide och glas.

Huset har en frontespis, en gaveluppbyggnad som skjuter upp ovanför takfoten. Maskaronerna, de ”roliga” ansiktena under karnapen eller burspråket, är huggna stenfigurer som ofta hör ihop utan att vara identiska.

Om du också inspireras av stilen, berätta gärna vad du gillar!

Faktakällor är Så byggdes staden och Tidstypiskt. Arkitekturdetaljer i flerbostadshus från 1880-1990 av Cecilia Björk och Laila Reppen. Böckerna används i min undervisning på Arkitekturkursen och Arkitekturlinjen där jag, Pernilla Ström, är huvudlärare. Utbildningarna ges av Folkuniversitetet.

Foto: Pernilla Ström
Foto: Pernilla Ström
Foto: Pernilla Ström

Stockholms vackra lejongula stadsvy och tips på en fin sommarupplevelse.

Kanske finns det flera städer som domineras av ett lejongult tema i stadsvyn, men jag tänker på Stockholm, som har så fint kulörschema och som är min hemstad. Igår stod jag högst upp på Observatorielunden och tittade ut över stan och slogs av hur vackert det är. Husen, arkitekturen, färgerna, formerna och naturen – wow, vilken stad vi har.

Stadsbiblioteket på Sveavägen hamnade i fokus och så här i maj, innan all grönska har slagit ut ordentligt, får man en bra överblick av biblioteket från kullen. Biblioteket ritades av Gunnar Asplund på 1920-talet och öppnade 1928. Epoken kallas nyklassicism, tjugotalsklassicism eller Swedish Grace. Det är verkligen en mycket elegant stil som blickar tillbaka på den klassiska arkitekturen från Antiken, även om den nyklassiska stilen är avskalad och enklare.

Biblioteket bygger på klassiska geometriska former, en kub som omsluter en cylinder. Konstruktionen är i tegel med en putsad fasad som är målad i kalkfärg. Kulören skulle kunna vara någonstans i guldockra-familjen. Den upplevs som ockragul i vissa ljus, men känns ibland mer orange vilket för tankarna till pigmentet Terra di Siena. Båda pigmenten är framställda av naturliga jordpigment, vilka kan variera i nyans och kulörton beroende på fyndplatsen.

Biblioteket med omgivningar är väl värda ett besök. Det finns mycket att se och upptäcka. Om du tar dig upp på kullen på Observatorielunden finns Stockholms gamla observatorium från 1700-talet att se. Här finns också det mysiga caféet Himlavalvet. För den som är intresserad av parker är detta också en upplevelse.

Foto: Pernilla Ström
Foto: Pernilla Ström
Foto: Pernilla Ström

Innanför portarna finns en magisk värld? Eller kanske inte.

Det finns många fantastiska hus i staden. Jag tänker på Stockholm, men det gäller förstås alla städer, mer eller mindre. Vackra hus står sida vid sida, ibland med fantastiska portar, fönster, detaljer…ja listan kan göras lång över allt det underbara och konstfulla.

Som färgsättare kikar jag ibland in genom portens glas för att se hur trapphuset ser ut och ofta blir jag besviken. Varför är trapphusen inte omsorgsfullt iordninggjorda? Ibland ser jag glasfiberväv målad i en inte alltför attraktiv kulör. Ofta ser jag undermålig belysning. Det är skumt och dåligt upplyst.

Nu finns ju möjligheten att spara stora summor på att byta ut belysningen till energisnål LED. Detta bör planeras för. Samtidigt rekommenderar jag bostadsrättsföreningar och fastighetsägare att anlita en professionell färgsättare. Färg och ljus i kombination kan göra magi. Se till att det händer. Det gynnar alla.

Jag kommer gärna förbi och visar min portfolio över färgsatta trapphus. Eftersom jag har färgsatt många hundratals trapphus har jag säkert något i er arkitekturstil som kan utgöra ett diskussionsunderlag. Om inte, tar jag gärna fram ett förslag. Varmt välkommen att höra av dig.

Foto: Pernilla Ström

SÖK TILL DIPLOMERAD FÄRGSÄTTARE HÖSTEN 2023 – KOSTNADSFRITT PROVA PÅ 15 MAJ.

Här kommer ett litet axplock av bilder från undervisningen våren 2023 på Diplomerad färgsättare. Vi har gjort så många intressanta studiebesök, haft färglära på grund- och avancerad nivå, studerat trender och haft workshops.

Spännande gästföreläsare har varit på plats och mycket kunskap har delats mellan alla parter. Huvudlärare är jag själv, Pernilla Ström, men jag har många duktiga föreläsare och deltagare med mig på utbildningen. Tusen tack till alla som medverkat.

Terminens utbildning börja lida mot sitt slut. Men vi laddar om inför hösten och bjuder in till ett kostnadsfritt Prova-på tillfälle den 15 maj på Folkuniversitetet Stockholm. Varmt välkommen!

Fotografier av Pernilla Ström © All rights reserved.

Tips om exteriör färgsättning och faluröda hus.

Har du ett falurött hus och ska måla om i sommar? Då är det bra att använda samma färgmaterial igen. Falu rödfärg är en slamfärg med pigment från falu koppargruva. Det är också ett varumärke. Falurött kan i dagligt tal syfta på andra färgmaterial och pigment så håll reda på begreppen här.

Det vi i folkmun talar om som ”falurött” kan som sagt vara andra färgmaterial och variera i kulörton. De röda kulörerna är framställda ur ett rött järnoxidpigment. Man brukar tala om främst två olika falu-röda kulörer, en ljusare och en mörkare. Pigmentet varierar genom att det bränns i olika temperaturer. Men en av de vanligaste NCS-koderna för falurött är S 5040-Y80R.

Andra färgmaterial är linoljefärg och alkydfärg. Ta reda på vad ditt hus är målat med tidigare innan du målar om. Gysinge byggnadsvård har kunnig personal som kan berätta mer.

PÅ 1600-talet var de flesta hus i Sverige omålade. Ibland användes tjära. Inspiration till att måla den faluröda kulören på trähus kommer från påkostade tegelhus. Färgen var till för att skydda huset men visade också på status.

Vill du veta mer: Karin Fridell Anter, arkitekt och forskare har skrivit avhandlingen What colour is the red house? Perceived colour of Painted facades, 2000. Eller läs boken Så målade man, av Karin Fridell Anter och Henrik Wannfors 2015.

Att kombinera kulörer på ett hus kräver god planering. Vill du har hjälp med exteriör färgsättning? Hör av dig så hjälper jag dig gärna vidare. De röda husen på bilderna är inte färgsatta av mig utan inspirationsbilder.

Foto: Pernilla Ström
Foto: Pernilla Ström

Glad Påsk!

Hoppas ni alla har en härlig påskhelg. Jag tittar på husprogram, läser litteratur om arkitektur och återbruk och ska snart umgås med familj och vänner. Här kommer en påskhälsning från Stockholm city. Bilderna fotade jag tidigare i veckan utanför Bank Hotel och på Svenskt Tenn.

Jag vill också passa på att berätta att jag förbereder för fullt höstens Arkitekturlinje på Folkuniversitetet där jag är huvudlärare. Det blir fokus på villaarkitektur, både historik och moderna villor. Sen blir det modellbyggande, 3D-visualiserande, återbruks-workshop samt spännande gästföreläsare och studiebesök. Kika in på utbildningens Instagramkonto här.

Foto: Pernilla Ström
Bild från Svenskt Tenn. Foto: Pernilla Ström

Har du tagit hjälp av en kulörguide när du valt nya färger?

Av en händelse hittade jag ett gammalt tidningsurklipp från 2005. Det var året då jag tog fram en kulörguide till tre allmännyttiga bostadsbolag; Svenska Bostäder, Familjebostäder och Botkyrkabyggen.

Det är inget man slänger ihop på en kafferast att göra en kulörguide. En hel del arbete ligger bakom produkten. Det var inte bara att hitta kulörer som skulle passa i tiden, det handlade om att ta fram färger som skulle kunna passa olika målgrupper i skiftande åldrar och med olika smakpreferenser. Sen funderade jag också på det yttre sammanhanget, på lägenheterna och fastigheternas ålder, stil, material och detaljer.

Utifrån dessa parametrar fick kulörguiden fyra kategorier av färger satta i ett sammanhang som relaterar till stilperioder och totalt 36 kulörförslag med tillhörande NCS-koder, en del bilder och text. Kulörerna skulle ses som en inspirationskälla inför ommålning, men ej som ett måste att följa.

Idag när vitt börjar bli uttjatat så känns det plötsligt inspirerande igen med kulörguider tycker jag. Tycker du att kulörguider fyller en funktion? Vilka kulörkombinationer i inredning gillar du idag?

Foto: Pernilla Ström

Färgforskning och exteriör färgsättning

I fredags hade vi en mycket givande förmiddag på utbildningen Diplomerad färgsättare med en föreläsning om färg och färgforskning av Karin Fridell Anter som är arkitekt, docent och forskare. I svenskan har ordet färg två betydelser, färgen vi ser och färgen i hinken (materialet). Men vi har också ordet kulör, vilket används synonymt med färg, (färgen vi ser). Därför betyder färg och kulör samma sak i texten nedan.

Vi fick bland annat höra om ”uppfattad färg” och ”egenfärg” och hur de skiljer sig åt. Uppfattad färg är den kulör vi upplever att vi ser och egenfärg är den kulör som kan beskrivas med NCS-systemet och som har en given beteckning.

Det problematiska i exteriör färgsättning är bland annat att den färg vi upplever på ett hus skiljer sig ganska mycket från färgprovet vi väljer ifrån. Hur kommer sig det? Det är flera skäl.

Dagsljuset är så pass starkt att den kulör vi ser på det lilla provet vanligen uppfattas som mycket ljusare när den blir uppmålad. Men den uppfattas också som mer kulört, (läs ”glassig” eller ”pastellig”), när den kommer upp på en större yta och i dagsljus. En gul kulör kan se behaglig ut på det lilla färgprovet men kan bli alltför stark eller kulört uppmålad. Hur kommer man då till rätta med detta? Det gör man genom att välja en murrigare eller mer dämpad nyans på det lilla provet.

Sen finns också fenomenet med kulörtonförskjutningar.

I naturen har nästan allting en gulton, med få undantag. Naturen, grönskan, växter och stenar har en gulton och det gör att målade kulörer kan upplevas som kallare än vad det var tänkt i relation till omgivningen. Dessutom är dagsljuset ett mycket starkt och ”kallt ljus”, vilket gör att en del kulörer upplevs som kallare, (och kan till och med upplevas ha en blåton). Låt säga att du vill måla om grunden till din villa i en snygg grå kulör. Då vill du inte att den upplevs som blå-lila. Det kan hända om du väljer neutralgrå kulör enligt NCS-provet.

Vill du måla en exteriör detalj i grått och önskar att den ska upplevas som rent grå, bör du inte använda neutralgrått som kulör. Vi kan ta NCS-numret S4500-N som exempel där N står för neutral. Undvik alla grå kulörer som slutar på N, det vill säga neutralgrått för utomhusbruk. Välj istället en bruten grå färg, med lite gult eller annat ton i, till exempel S4502-Y, och den ser plötsligt rent grå eller neutralgrå ut. Detta gäller för färger utomhus.

Det här är min återgivning och tolkning av vad som sagts och inte nödvändigtvis Karins formuleringar.

Bilder från Karins föreläsning av Pernilla Ström.