Färgsättning av trapphus från 1920-talet

Bor du i en bostadsrättsförening och i ett flerbostadshus byggt på 1920-talet? Kanske är det dags att renovera och måla om? Då är det bra att planera noga. Anlita gärna en professionell färgsättare och arkitekt för att få idéer och förslag på hur det kan bli.

I trapphus från perioden vi kallar 1920-tals klassicism är dörrarna ofta bruna. De kan vara mörkbetsade, täckmålade eller ådringsmålade och det är en god idé att ta hand om dörrarna på ett bra sätt. En första frågeställning kan vara om dörrarna ska bättras eller restaureras i sitt nuvarande utseende. Mitt förslag är att låta dörrarna vara bruna och gärna bättra eller restaurera dem alternativt låta ådringmåla dem snyggt.

Sen kommer nästa fråga; vilken eller vilka väggkulörer passar till de bruna dörrarna?

Väggkulörer som passar till bruna dörrar kan vara flera. Nedan syns ett trapphus jag har gjort ett färgsättningsförslag till. Byggår är 1925. Här har jag anpassat färgsättningen till de bruna dörrarna och de tidstypiska kulörerna som syns i trapplopp och i dekor, men valt en ljusare grön kulör än tidigare. Tanken med det var att trapphuset var väldigt mörkt och murrigt och hade dålig belysning, vilket är vanligt.

Dekorförslaget med väggfältsindelningen är min egen, men detaljer är inspirerade av befintlig dekor som takrosetten för att följa en röd tråd. För att få den gröna väggen att gifta ihop sig fint med det brunröda i trapphuset så finns en mindre rödbrun detalj i dekoren.

Måste man anlita någon för att skrapa ned lager av väggfärg för att ta reda på hur det såg ut från början? Nej. Det kan man självklart göra, men det kan bli kostsamt att restaurera till ett originalskick. Det kan också vara så att den ursprungliga målningen är väldigt sliten och därför blivit övermålad.

När jag pluggade Internationell restaureringshistoria på KTH lärde jag mig att när man ändrar något gammalt bör det synas att det är en ändring som är gjord. Därför tänker jag att ett måleri i ett trapphus gärna får följa den röda tråden och gifta sig med det gamla måleriet, men det får också särskilja sig på ett genomtänkt sätt. Spara ut det som går att spara. Låt det synas vad som är vad.

Ändringen i förslaget nedan var bara tänkt till entrén som inte hade något originalmåleri kvar. Det var ett av flera förslag som bostadsrättsföreningen fick. Varmt välkommen att höra av dig om du vill diskutera färgsättning av trapphus!

Pompejanskt rött och Engelskt rött är Kulörer i 1920-talets trapphus.

1920-talets trapphus är ofta vackra och har inte sällan varma kulörer som dämpat rött, varmt gult och varmt grått på väggarna. Lägenhetsdörrarna är spegeldörrar, ofta målade i brunt. Trapphusen och husen i stort har sparsamma klassicistiska stildrag.

Tjugotalets klassicism är en stil som inspirerats av Antiken men på ett enklare vis. En mild röd kulör är kännetecknande för trapphus under denna stilperiod. Inspiration kommer från Pompejanskt rött. Det är en röd som är aningen nedtonad till rödrosa eller aprikosrosa.

När det kommer till måleriet är väggarrna ofta indelade i fält med klassiska motiv. Bårder som löpande hund, meanderbård och skuggade listverk kan man se liksom målade urnor, festonger, växter och blommor. Även taken är ofta vackert dekorationsmålade, ibland är det en himmelsblå bottenkulör.

Fina materialval är det också i dessa hus. Grön kolmårdsmarmor eller vitgrå Carraramarmor ser vi ofta som golvmaterial. Trapphusen på bilderna nedan är från Kungsholmen i Stockholm.

Färgsättning av 50-tals trapphus i Grimsta

Färgsättning av fastigheter har länge varit en nisch för mig och många trapphus i olika stilar har blivit färgsatta under åren. Jag bläddrade lite grann i mitt arkiv och hittade de här bilderna från ett utfört uppdrag i Grimsta utanför Stockholm och till Svenska Bostäder som uppdragsgivare. Följande kan man läsa om Grimsta i Bebyggelseregistret hos Riksantikvarieämbetet, RAA.

”Grimsta är beläget söder om Hässelby slott och norr om Blackeberg med Vällingby på andra sidan Bergslagsvägen. Hyreshusbebyggelsen från 1950-talet, naturområdet Grimstaskogen och läget vid Mälaren ger stadsdelen dess karaktär. Svenska Bostäder bebyggde samtliga kvarter i Grimsta med bostadshus för hyreslägenheter. Husen i den mellersta stadsdelen uppfördes 1953-1955 och i den norra och södra delen 1956-1958. Lägenheterna i Grimsta är i huvudsak små om man undantar stadsdelens enda höghus, som också har större etagelägenheter som var mycket attraktiva på 1950-talet. Längst i söder vid Nickelgränd ligger fyra punkthus som främst innehåller lägenheter på 3 rum och kök, men också etagelägenheter och ateljéer. Samtliga hus i Grimsta ritades av Svenska Bostäders arkitektkontor”.

Den funktionalistiska perioden varade ungefär från 1930-1950-tal. Det funktionella och moderna livet skulle vara praktiskt. Periodens arkitektur står för enkelhet och funktion skulle gå före utsmyckning och form. I trapphus från tiden ser man ibland geometriska mönster och disiga pastellfärger.

Mönstret och färgerna jag valde är mina egna. Men jag inspirerades av funktionalismens formspråk. Därför blev geometri och enkla former som block och rektanglar det jag valde till dessa trapphus liksom dämpade och lugna kulörer. De ”blå-turkosa” och ”aprikos-gula” trapphusen blev de två första färgställningarna i en serie av färgsättningar till Grimstagatan. Fondväggarna har ett geometriskt mönster som är något mer kulört än resten av trapphuset som istället har en blockindelning i mer dämpade kulörer.

Före och efter: färg- & ljussättning av trapphus i funktionalistisk stil.

När det här trapphuset i funkisstil skulle färgsättas om var det givet att spara de befintliga konstverken. Bakgrunden till dessa konstverk med olika motiv är en dämpad varm grön kulör. Det blev viktigt att hitta en väggkulör som skulle harmoniera med både konstverk och den vackra kolmårdsmarmorn på socklar och golv, liksom med befintlig sten på väggar i entrén. Vi ville såklart värna om den funktionalistiska stilen.

En bättre, mer funktionell och miljövänlig belysning behövdes också. Ljuset blev renare och tydligare. LED-tekniken är det mest energieffektiva alternativet vi har och den ger stora mängder ljus i relation till den el som förbrukas. Det ger stora positiva effekter på miljön i och med att vi sparar el och pengar, men slipper också farliga miljögifter.

I trapphus står milda, lugna och dämpade kulörer högt på mångas önskelista. Visst kan färgglatt vara vackert ibland, men tidstypiska kulörer och stil är viktigt att ta hänsyn till liksom befintliga materialval. Husets karaktär och stil fick vara utgångspunkten i detta funkis-trapphus på Norr Mälarstrand i Stockholm.

En annan sak som är viktig att tänka på i trapphus är att öka tillgängligheten. Äldre och synsvaga behöver tillräckligt med ljus.

Foton, färg- & ljussättning Pernilla Ström.

God Jul & Gott Nytt År önskar ID Design med ett trapphus i funkisstil på Norr Mälarstrand.

Tusen tack till bostadsrättsföreningen på Norr Mälarstrand som jag fick hjälpa med färg- och ljussättning. I trapphuset fanns befintliga konstverk som sparades och färgsättningen behövde synkas för att passa till dessa, men även till befintliga material, till belysningen och till stilen. Det blev en färgsättning som anpassades till funktionalismens ideal, som är avskalat, rymligt, ljust och luftigt.

Ljussättningen, med val av lampor och fördelningen av dessa är också ny. Armaturerna på rad följer axialiteten i trapphusentrén och bildar en tydlig ”väg” framåt tillsammans med den röda mattan. Den nya belysningen löser tillgänglighetsbehov genom att göra det tydligare och nu är det också modern LED-belysning i trapphuset, vilket gör det mer energisnålt.

Jag vill önska alla en riktigt God Jul & Gott Nytt År med förhoppning om nya trevliga samarbeten och fina kontakter. Vi blickar framåt mot 2024.

Trapphusentrén i nationalromantisk stil som inspirerar. Mörkgrönt och mönstrat är så 2023 också.

Igår gick jag förbi ett trapphus i nationalromantisk stil – en stilperiod som varade ungefär mellan 1910-1919. En stil som var mycket omtyckt bara ett drygt decennium innan funktionalismen slog igenom med ett ideal som var väldigt långt ifrån det överdekorerade och krusidulliga.

Det nationalromantiska trapphuset är så vackert med rikliga mönster och dova färger. Även om jag själv uppskattar stilen, så skulle jag inte vilja att den återupprepades. Varför då? Jo, för att vi människor måste förnya oss är det enkla svaret, men vi vill inte heller härma något som var populärt tidigare. Självklart kan vi göra nytolkningar.

Bor du i en fastighet med ett trapphus från denna epok som behöver målas och färgsättas om? Kanske finns det inga tidstypiska färger eller målningar kvar. Då kan jag hjälpa er med en ny färgsättning som passar husets stil och karaktär och som känns harmonisk och rätt för vår tid. Hör av er så kan vi diskutera möjligheter.

2023 är ett år då vi ser att mörka fasader och mörkare inredningar liksom tapetmönster blir mer och mer populära. Blickar vi tillbaka på historien eller är det en ny tid? Vilken stilperiod anser du att vi är i idag? Är du en traditionalist eller modernist?

Foto: Pernilla Ström

Disiga pasteller i trapphus.

Måste trapphus vara diskreta? Ja och nej om du frågar mig. De ska helst inte vara tråkiga och helst inte för extroverta heller. Trapphus ska tilltala många och hålla över tid.

Det här fastigheten i funktionalistisk stil är uppförd under sent 1950-tal. Jag fick färgsätta en serie av trapphus i området och ritade samma design fast i olika färgställningar. Den här varianten med dämpat grålila och violblå inslag är min egen favorit.

För att mönstret eller kulörerna inte skulle bli för mycket finns det geometriska motivet bara på fondväggen. Men blockindelningen följer med upp i trapphuset. De stora ytorna har en mer diskret blockindelning.

Tack för förtroendet till Svenska Bostäder för att jag fick färgsätta trapphusen i Grimsta.

Hållbar färgsättning i trapphus på Södermalm från 1890.

Av en händelse var jag i kvarteren på Södermalm, närmare bestämt vid Slussen och tänkte att jag måste gå förbi trapphusen på söder som jag färgsatte under sent 1990-tal och se om färgsättningarna och målningarna finns kvar. Det roliga är att flera av dem gör det. Det fick mig att tänka på hållbarhet och vad det egentligen innebär.

Hållbarhet kan delas in i olika kategorier som social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet.

Social hållbarhet handlar om att möta våra mänskliga behov. Den utformade miljön ska möjliggöra delaktighet och jämlikhet, trygghet och en bra kultur för oss människor samt utgöra en fin miljö genom bland annat estetik. Miljövänlig och ekologisk hållbarhet handlar om att produkter som används ska ta hänsyn till människa och miljö i till exempel tillverkningen.

I en ekonomiskt hållbar arkitektur eller inredning ska man inte bygga, renovera eller förändra en miljö så att det medför negativa konsekvenser för den ekologiska eller sociala hållbarheten. Hälsa och välmående, trygghet, biologiskt och klimatsmarta miljöer med mera ska värnas.

Ekonomisk hållbarhet kan också handla om ekonomisk tillväxt. Till exempel, att renovera ett trapphus varsamt och stilfullt med bättre belysning och hållbara material och kulörer kan ge fastigheten ett ökat värde, men också spara energi, öka trygghet och trivsel med mera. Jag skulle säga att färgsättningen av fastigheten på Timmermansgatan 18 uppfyller flera av dessa punkter vilket gläder mig mycket.

Se mer information i portfoliobladet nedan. Beställare var Svenska Bostäder år 1997 och designer var jag själv Pernilla Ström samma år. Foto på hur trapphuset ser ut idag är från 2023.

Foto och portfolioblad av Pernilla Ström.

Trapphuset på Engelbrektsgatan som gick från trist till elegant.

För några år sedan färgsatte jag två trapphus på Engelbrektsgatan i Stockholm. Häromdagen gick jag förbi och kikade in. Det ser väldigt fint ut fortfarande. Innan jag fick färgsättningsuppdraget såg trapphuset enkelt och glåmigt ut, sådär som trapphus gör utan någon speciell finess. Det var ljusa målade väggar utan detaljer eller dekor.

Det många inte vet om min yrkesbana är att jag själv har varit dekorationsmålare och jobbat med marmorering och ådring. Därför vet jag hur man utför arbetet, vilka marmorsorter och träslag som passar på olika ytor, hur de på ett fint sätt kan kombineras och jag ser skillnad på ett skickligt utfört arbete eller en mindre bra marmorerings-målning.

När bostadsrättsföreningen ville ha marmorering visste jag hur jag skulle föreskriva detta och var det lämpade sig bäst att marmorera i trapphuset utan att det skulle bli för mycket. Det blev en enkel vit marmor på väggarna och fokus på detaljerna. Jag föreslog imitationsmålad svart S:t Anna-marmorering på socklar och grå kalksten på pilastrar.

Spelet mellan matta och blanka ytor ger ett exklusivt intryck och trapphuset blev väldigt elegant om jag får säga det själv. Bor du i en bostadsrättsförening där ni behöver en ommålning? Varmt välkommen att anlita mig för ett färgsättningsförslag och/eller ett ljussättningsförslag till ert trapphus!

Foton och kollage av Pernilla Ström som gjort färgsättningen till Engelbrektsgatan 14 i Stockholm.

Innanför portarna finns en magisk värld? Eller kanske inte.

Det finns många fantastiska hus i staden. Jag tänker på Stockholm, men det gäller förstås alla städer, mer eller mindre. Vackra hus står sida vid sida, ibland med fantastiska portar, fönster, detaljer…ja listan kan göras lång över allt det underbara och konstfulla.

Som färgsättare kikar jag ibland in genom portens glas för att se hur trapphuset ser ut och ofta blir jag besviken. Varför är trapphusen inte omsorgsfullt iordninggjorda? Ibland ser jag glasfiberväv målad i en inte alltför attraktiv kulör. Ofta ser jag undermålig belysning. Det är skumt och dåligt upplyst.

Nu finns ju möjligheten att spara stora summor på att byta ut belysningen till energisnål LED. Detta bör planeras för. Samtidigt rekommenderar jag bostadsrättsföreningar och fastighetsägare att anlita en professionell färgsättare. Färg och ljus i kombination kan göra magi. Se till att det händer. Det gynnar alla.

Jag kommer gärna förbi och visar min portfolio över färgsatta trapphus. Eftersom jag har färgsatt många hundratals trapphus har jag säkert något i er arkitekturstil som kan utgöra ett diskussionsunderlag. Om inte, tar jag gärna fram ett förslag. Varmt välkommen att höra av dig.

Foto: Pernilla Ström