Trapphus i Nationalromantisk stil

Efter Jugend-periodens slut i Sverige kommer en ny stil omkring 1910 som kallas nationalromantik. Det sägs att stilen kom från att man blickade tillbaka på historien och de inhemska idealen. Anledningen var det spända omvärldsläget inför första världskriget.

Idag har vi återigen tyvärr spänningar i världen och det historiska, gammalmodiga känns tryggt. Men det är också väldigt vackert.

De stiliga nationalromantiska byggnaderna fick vanligen fasader i tegel eller puts med kantiga burspråk, små portar och små-spröjsade fönster. Stiligt och pampigt på ett sätt men samtidigt slutet och med associationer till fästningar och borgar.

De charmiga och vackra trapphusen har ofta underbara färger och motiv med referenser till sagor och berättelser. En romantisk historiesyn fanns och i trapphusen kan man se sagomotiv med fornnordiska gudar och djurmotiv ihop med färgfält och stiliserade blommor. Traditionellt, om vi ser till olika tidsepoker, så har vi inte så mycket blått i trapphusen, men det här är en stil där blått som kulör finns med.

Bor du i en bostadsrättsförening som behöver renovera trapphuset? Jag har färgsatt åtskilliga trapphus under åren med hänsyn till de flesta stilar. Välkommen att kontakta mig för en diskussion eller rådgivning.

Foto: Pernilla Ström

Lita på ditt eget öga – allt som man tycker om är vackert tillsammans

Citatet ovan kommer från Estrid Ericsson som grundande Svenskt Tenn, den vackra butiken på Strandvägen i Stockholm. Det är en svindlande tanke. Själv väger jag samman mönster, färger och material med försiktighet. Men, jag måste erkänna att jag älskar djärvheten i de fantastiska mönster och kulörkompositioner som skapades genom samarbetet mellan Estrid Ericsson och Josef Frank.

I veckan som gick fick vi besöka inredningsateljén på Svenskt Tenn och lyssna på en intressant föreläsning av Thommy Bindefeldt. Vi fick ta del av företagets historia, men också höra om mönsterkompositioner och teknik, till exempel hur Josef Frank skapade mönsterrapporter för screentryck med sex färger som genom ett smart drag blev till tio färdiga tryckfärger.

Bilden nedan visar Folkuniversitetets klass i inredningsarkitektur på studiebesök hos Svenskt Tenn. Foto: P. Ström.

Dekorationsmåleri och mönsterdesign

Hur ska man egentligen färgsätta ett funkis-trapphus? Det finns olika sätt, förutsättningar och ofta skilda önskemål från boende. Vad beslutet än landar i så ska trapphus och entréer tilltala många. Därför brukar det ofta bli lugna färger och sparsamt med dekor när det gäller arkitekturen mellan 1930-1950.

Form follows function är välkänt uttryck som använts i relation till funktionalistisk arkitektur och design som beskriver att funktion kommer först och form, dekor, utsmyckning kommer lägre i hierarkin.

Om man ändå vill välja något mönster? Geometriska mönster passar stilen och ljusa kulörer stämmer med tidsperioden stilideal. Det är en möjlig väg att gå.

När jag läste en kurs i Internationell restaureringshistoria på KTH togs det upp att vid restaureringar bör man inte föreslå ändringar som är alltför lika ett originalutförande. Eftervärlden ska kunna skilja på vad som är från tidsperioden och vad som är ändrat, restaurerat och omgjort. Det tycker jag är en bra tanke även vid färgsättning och motivval i trapphus.

Färgsättning i adventstid i estrid ericssons anda

I onsdags var vi med kursen i inredningsarkitektur på studiebesök hos Svenskt Tenn. Denna gång fick vi även besöka inredningsateljén och kika in i Estrid Ericssons kontor som finns kvar med alla detaljer från förr. Hon var ju Svenskt Tenns grundare och hade ett speciellt öga för färg och form. Personligen älskar jag kontor och kreativa rum, så detta var väldigt roligt att få se, hur saker var organiserade och mycket mer.

Nu är det snart advent och julen närmar sig vilket syns i butiken som inspirerar med ett färg- och mönstercrescendo. Josef Frank har formgivit många av de tapet- och tygmönster som finns i butiken och Estrid och Frank hade ett mycket gott samarbete.

Inredningsfilosofin som råder kallas accidentism. Allt som finns i en inredning ska se ut som det hamnat där av en händelse och inte genom noggrann planering. Det är kanske är något att inspireras av om du ska duka bordet fint eller göra någon annan speciell inredning till jul. Se det som ett konstverk som får bli något i stunden.

Kurserna jag leder i inredning, arkitektur, färgsättning med mera finns hos Folkuniversitetet och nu går det att boka vårterminens kurser här. Fotografier av Pernilla Ström.

Hur påverkar färger oss och vad har kulörerna för egenskaper?

Det är både roligt och relevant att fundera över kulörer i vår omgivning och särskilt viktigt såklart om man ska arbeta med färgsättning i olika miljöer. Våra arbetsplatser har stor betydelse för välmåendet och det har också boendemiljöer, skolor och överallt där vi vistas. Kulörer påverkar hälsa och välbefinnande.

Vi kanske inte tänker på det så ofta, vilka kulörer vi har omkring oss, utan vi läser av vår omgivning undermedvetet. Det är automatiserat i vårt system att se vissa kulörer som varningsfärger, andra som harmoniska och lugnande och så vidare. Enskilda kulörers betydelser har de flesta av oss talat om många gånger i till exempel skolan. Då sa vi ”blått är flott och grönt är skönt”.

Men grönt är inte bara skönt. Den gröna kulörens huvudegenskap är en sak, men den har också en biegenskap. Färgen kan ha en underton som gör att den drar mot blått eller gult och den kan ha en nyans som bestäms av mängden svart eller vitt. En gulgrön kulör betyder något annat än en blågrön kulör. Att öva upp sitt färgseende så att du kan se vilka kulörer som har vilka biegenskaper eller undertoner är roligt och viktigt för att kunna matcha ihop olika nyanser, skapa harmonier eller snygga kontraster. Det är en väldigt användbar kunskap inom en rad områden.

På Folkuniversitetet Stockholm ges en ny diplomutbildning i vår. Då kan du under tretton fredagar utbilda dig till Diplomerad färgsättare. Teori och praktik varvas och det blir en hel del kreativa uppgifter och även riktiga case. När vi jobbar praktiskt med att lösa en uppgift så lär vi oss så mycket bättre än att bara förstå fenomen i teorin. Därför tycker vi att det är viktigt att ses och jobba ”hands on” med kulörer i skolan. Utbildningen ges inte på distans.

Jag ser verkligen fram emot att vara kursledare för den nya utbildningen och med mig har jag experter på ljus och belysning, forskare inom färg och färgsättning såväl som rutinerat yrkesfolk inom måleri- och färgbranschen. Vill du veta mer, så ligger utbildningen uppe för bokning nu. Läs mer här.

Nationalromantiken i Lärkstaden

Nationalromantikens flerbostadshus med stora tegelfasader har ett elegant om än bastant och tungt uttryck. Taken är branta och burspråken är kantiga. Portarna är vanligen mörka och tunga. Fönstren är småspröjsade och ofta vitmålade och socklarna är i sten. Balkongerna vilar på naturstenskonsoler. Det sägs att det var vikingatiden och medeltiden som inspirerade till framförallt interiörerna. Ibland ser vi också putsade hus i nationalromantisk stil.

Nationalromantiken varade ungefär mellan 1910-1920 och kom efter Jugendstilen. Det blev en ny stil som inspirerades av äldre inhemsk bebyggelse. Man ville att materialen skulle vara äkta och synliga. Förebilder finns också från Tyskland, Danmark och England. Men de flesta europeiska länder utformade en egen nationalromantisk stil. 

I Stockholms kan man se bebyggelse i nationalromantisk stil i Lärkstaden på Östermalm.

Foto: Pernilla Ström

20-tals klassicism och Konserthuset i Stockholm

Förra veckan studerade vi arkitekturstilar i flerbostadshus på arkitekturkursen jag leder. Idag knyter vi hop stilhistoria med samhällsplanering och ett intressant studiebesök på Tengbom arkitektkontor. Tengbom är ett av de äldsta och största arkitektkontoren i Norden och Ivar Tengbom startade bolaget 1906 tillsammans med Ernst Torulf.

Några kända byggnader som ritats av Tengbom är  Handelshögskolan, Tändstickspalatset, Högalidskyrkan, Citypalatset och Konserthuset i Stockholm. Vissa av byggnaderna är i 20-tals klassicism, en stil som har referenser tillbaka till Antiken med kolonner, frontoner med mera. Konserthuset har en ljusblå vacker fasadfärg som sällan syns i Stockholm.

De klassiska idealen återupprepas som sagt återigen i arkitekturen under tidsperioden och på bilden ser vi kolonner med korintiska kapitäl. (Bladmönster i överstycket på pelarna). Den samtida dekorativa stilen i möbler och inredning kallas Art Déco eller Swedish Grace som är väldigt populär idag.

Hur kan vi tillsammans lyfta fram och synliggöra duktiga svenska inredningsarkitekter?

I Sverige finns en hel rad duktiga inredningsarkitekter och jag vill med kurserna jag leder i Inredningsarkitektur och Möbel- och stilhistoria på Folkuniversitetet uppmana alla till att lyfta blicken och se kompetensen som finns därute, inom yrket och i vårt land.

Det finns flera yrkeskategorier som numera får uppdragen att inreda större projekt på företag och i offentlig miljö istället för att man anlitar utbildade inredningsarkitekter. Varför gör man så? Det kan hända att det inte blir vare sig så bra, hållbart, miljömässigt eller ekonomiskt som man har tänkt sig.

Att låta utbildat folk projektera och inreda som de är utbildade för, gör förmodligen att det blir snyggare, men framförallt mer hållbart, funktionellt och ekonomiskt. Kvalitet håller ofta väl över tid och bra design blir klassiker.

Många känner nog till Bruno Mathsson, Mats Theselius och Yngve Ekström. Men vad vet Du om våra duktiga kvinnliga, svenska möbelformgivare? Är du bekant med Ania Pauser, Mia Cullin eller Rebecca Petrini? Om inte så föreslår jag ett besök på Möbeldesignmuseum.

Mitt förslag är att vi alla funderar över vad vi kan göra för att värna om svensk design, för att lyfta kvinnliga formgivare, för att gynna en bransch av utbildat folk som lagt mycket tid på utveckling och forskning. Till att börja med kan vi prata om det. Välkommen till någon av mina kurser om du vill lära dig mer om svensk design tillsammans med likasinnade.

Stol formgiven av Rebecca Petrini. Foto: Pernilla Ström
Stol formgiven av Mia Cullin. Foto: Pernilla Ström
Skåp av Ania Pauser. Foto: Pernilla Ström

Inredningsarkitekturkursen och studiebesök på Svenskt Tenn

Nu är bokningen öppen för vårens inredningsarkitekturkurs jag leder på Folkuniversitetet. Mycket är nytt på kursen, dels är det numera en kvällskurs som kommer att gå onsdagkvällar kl. 18-21 och dels så är det en del nyheter i innehållet.

På kursen lär du dig rita fackteckning för hand och om du har extra tid mellan tillfällena så kan du även lära dig att rita digitalt. Du kommer att få använda ett enklare ritprogram som är kostnadsfritt för de digitala ritningarna eller ett mer avancerat program som branschen använder. Det är fritt att välja det som passar dig och hur mycket tid du har att lägga på övningar.

En annan nyhet för vårens kurs är studiebesöket på Svenskt Tenn. Vi kommer att besöka deras inredningsateljé och få en rundvisning i lokalerna med lite historia från ett spännande kulturarv. Här bokar du kursen: https://www.folkuniversitetet.se/Kurser–Utbildningar/Konsthantverk/Design-och-inredning/Inredning/Stockholm/inredningsarkitektur—rum-form-farg/

Vill du veta mer om Svenskt Tenn så kan man läsa bland annat detta på deras hemsida. ”På Svenskt Tenn är mönsterrikedom nyckelordet, och blommig textil står i fokus. Den österrikiske arkitekten och formgivaren Josef Frank efterlämnade över 160 textila mönster enbart till Svenskt Tenn, varav många, som trycktes för första gången redan på hans tid, är i produktion än idag”.

”Josef Frank inspirerades ofta av naturen, och många av hans textila mönster är således uppbyggda av färgstarka blommor och blad. Det är en mönsterkonst som är unik i sitt slag, och textilierna skildrar ofta en personlig blandning av välkända blommor och favoriter från blomsterrabatten, kombinerade med bilder, frukter och klätterrankor tagna direkt ur fantasin. Josef Franks textilier har genom åren kommit att bli världsberömda, och idag syns textilierna i många designintresserades hem”.

Källa: https://www.svenskttenn.se/sv/

Interiörbild från Svenskt Tenn. Foto: Pernilla Ström
Interiörbild från Svenskt Tenn. Foto: Pernilla Ström

Folkuniversitetet besöker Svenskt Tenn

En nyhet i kusen jag leder på Folkuniversitetet, som heter Inredningsarkitektur – Rum, form, färg, är bland annat studiebesöket på Svenskt Tenn. Företaget har till största delen produkter och möbler i egen design.

Svenskt Tenn är en mycket välrenommerad inredningsbutik, ateljé och tesalong på Strandvägen i Stockholm med ett gott syfte. Företaget grundades 1924 av Estrid Ericsson men är idag ägt av en stiftelse och allt överskott från försäljningen går till forskning, utbildning och kultur i Sverige. 

Folkuniversitetet driver studiecirklar och presenterar forskning och jag själv är stolt över att kunna bidra med kunskap om inredning och arkitektur genom företag som vill verka för folkbildningen och föra vårt kulturarv vidare.

I mina kurser strävar jag efter att förmedla kunskap med kvalitet och eftertanke. Vi reflekterar över hållbarhet i förhållande till design. Vad gör till exempel en möbel till en designklassiker? Det och mycket mer kommer du att få veta på kursen och under studiebesöket. Mer info. om kursen hittar du här.

Interiörbild från Svenskt Tenn. Foto: Pernilla Ström

Mer information om kursen i Inredningsarkitektur hittar du här: https://www.folkuniversitetet.se/Kurser–Utbildningar/Konsthantverk/Design-och-inredning/Inredning/Stockholm/inredningsarkitektur—rum-form-farg/