Igår promenerade jag i Stockholm vid Hötorget och kunde såklart inte låta bli att fota det vackra huset som tidigare var ett varuhus, PUB, men som nu har blivit ett hotell och heter Haymarket by Scandic.
Byggnaden har ritats i omgångar av flera arkitekter. Cyrillus Joahnsson ritade den vackra fasaden mot Kungsgatan. Den stod färdig 1916, i alla fall om man ska lita på inskriptionen på gavelfasaden. Se de två nedersta bilderna i bildkollaget.
Den större och dominerande delen av huset idag, med fasad mot Hötorget-Gamla Brogatan, ritades och uppfördes 1924-25. Arkitekter var E Bernhard och H Ahlberg. Byggherre var Paul U Bergström som också ägde varuhuset PUB.
Den senare delen av fasaden mot Hötorget uppfördes under den tidsperiod vi brukar kalla för 1920-tals klassicismen. Stilen kallas även för Swedish Grace och har hämtat sin inspiration delvis från Antiken. 20-tals klassicismen är dock enklare och mer avskalad än tidigare perioder som inspirerats av klassicism.
Symmetri, pilastrar och fönster med sex rutor är kännetecken för stilen. Rödbrunt, brunrosa och en jordnära rosa ton hör till klassicismens färger. Det ljust gröna ärgade koppartaket är så vackert ihop med fasadfärgen. Metaller som mässing förhöjer stilen ytterligare.
I Arkitekturkursen som ges av Folkuniversitetet Stockholm föreläser jag om arkitektur i staden.
Funktionalismen är den arkitekturstil som fick sitt startskott i och med Stockholmsutställningen 1930. Stilen kom med nya idéer om levnadsvanor och social utjämning – att många skulle kunna bo bra. Men det handlade också om hälsa. Funktionalismens ideal är ljus, luft och rymd.
Byggnadsarkitekturen var en reaktion mot den täta stenstaden. Friliggande lamellhus byggdes i tre-fyra våningar. Lägenheterna är genomgående och har vanligtvis fönster åt två eller flera håll. Dekorativ utsmyckning blev sällsynt eller uteslöts helt. Funktionen är prioriterad före form.
Husen kallas smalhus, tjockhus och punkthus. Vitt, ljusgrått och ljusgult är förmodligen de vanligaste kulörerna. Men ibland är fönsterbågar och detaljer som balkonger i en mörkare kulör som till exempel grönt.
I Stockholm finns fasader som är i brutet vitt, ljusgult, aprikos, ljusrosa och svagt grönt. Det är eleganta och ljusa kulörer som passar med det nordiska ljuset. Ska du måla om eller renovera ett hus i funktionalistisk stil? Vore det intressant att höra en föreläsning med exempel på vackra färgsättningar? Välkommen att höra av dig i så fall!
I Lärkstaden i Stockholm finns en vacker stadsvilla i Jugendstil. Den ritades av P O Hallman som också står bakom stadsplanen för området. I Lärkan ville Hallman skapa en villastad med hus i två till tre våningar. Till varje hus skulle det finnas en liten trädgård. P O Hallmans egen villa, Sånglärkan 6, uppfördes 1909 under den period som vi kallar Jugendstilen (Art Noveau) och den ligger i hörnet Baldersgatan/Vallhallavägen. Byggnaden är blåmärkt av Stadsmuseet för att den anses ha synnerligen högt kulturhistoriskt värde.
Huset är ett stiligt exempel på Jugend-arkitekturen. Det är det cremevita huset med brunröda fönster och detaljer på bilden nedan. I området finns också många fastigheter i Nationalromantisk stil. Ett område som är värt ett besök.
Bor du i en Bostadsrättsförening och kanske i ett hus i Jugendstil? Står ni inför en renovering av trapphuset? Då kan ni anlita mig för en timmes information om bland annat följande:
Vad man bör tänka på inför renovering & restaurering av trapphuset.
Hur trapphuset kan passa ihop med arkitekturstilen i övrigt.
Punkter att ta med när man tar in pris på måleriet.
Vad är kvalitet och hållbart över tid.
Hur påverkar färgsättningen husets värde.
Trygghet och ergonomiska värden som kan stärkas genom färg/ljus/form.
Ytterligare information om den arkitekturstil det gäller för er del.
Varmt välkommen att kontakta mig för mer information!
I ett trapphus är det kanske inte väggarna som måste vara färgglada. Tvärtom, så kan trapphuset hålla stilen över tid, om det är neutrala och lugna kulörer på väggarna som många trivs med.
Men kontraster och kulörer som bryter av och skapar en upplevelse behövs också. Då kan man fundera lite extra över detaljerna.
Förutom att jag hjälper till med färgsättning och föreskrivningar, så kommer jag gärna med förslag till:
Belysning och ljussättning
Entrémattor och namntavlor
Elementskydd och beslag
Visst gör de blå inslagen skillnad?
Hör gärna av er om ni vill ha hjälp med något av detta. Varmt välkommen!
Bostadsrättsföreningar se hit! Planerar ni för en renovering eller ommålning? ID Design erbjuder en timmes rådgivning på ert nästa styrelsemöte. Värdefull kunskap utlovas.
Efter 30 år som färgsättare så finns det en del erfarenhet inom området. Undvik dyra misstag och ta reda på tillräckligt mycket innan renoveringen startar.
Nu kan ni få svar på alla era frågor inför en renovering. Vilka kulörer passar till er fastighet? Vad är en rimlig kostnad? Vilka målare är bra? Hur kan man tänka kring ljuset?
En timmes diskussion är en bra början för att ta reda på just det er bostadsrättsförening behöver veta om färg- och ljussättning, tidstypiska tekniker och mycket mer.
Varmt välkomna. Skicka gärna in din förfrågan genom kontaktformuläret. Tack!
Sjuvillorna kallas en serie exklusiva, fantasifulla villor från sent 1800-tal i Saltsjöbaden. Villorna är numera bara sex till antalet för en av dem revs enligt uppgift 1965. De vackra husen ritades av arkitekt Erik Lundroth.
Villorna uppfördes 1896-1897 och är i 1890-tals stil, men har alla olika utseende. De är trähus med fina detaljer och lövsågeri – ett annat ord för tunna, fina utsågade detaljer – så kallad snickarglädje. De ritades som åretruntbostäder för välbeställda familjer och hade 7-8 rum.
Lägg märke till de vackra färgsättningarna på bilderna nedan. Den ena villan i mjukt gult med listverk i beige och fönsterbågar i rött. Den andra villan mycket ljust grön, med mörkare gröna listverk och fönsterbågar i rött. Båda mycket elegant färgsatta.
Färgsättningarna under 1890-talet är ofta kontrastrika, det är vanligt med en ljus och en mörk nyans av samma kulör. Tidstypiska drag är falsat och målat plåttak, takdekorationer i figursågat trä, avdelande listverk, frontespis – en gaveluppbyggnad av mittpartiet genom takfot, fasad med liggande enkelfasspont, sockel av huggen natursten med mera.
Om du tycker att det är intressant med villaarkitektur från 1890-talet och framåt kan jag tipsa om Arkitekturlinjen på Folkuniversitetet. Det är en deltidsutbildning på 20%. Där är jag Pernilla Ström huvudlärare, men jag har flera duktiga medarbetare som föreläser också.
Vad har du gjort i sommar? Själv har jag bland annat besökt Louisiana Museum of Modern Art i Danmark och Thielska Galleriet i Stockholm. Jag går inte bara på museum för att titta på konst så där allmänt, jag vill bli berörd och samla inspiration och det är precis vad som hänt. Wow, vika upplevelser. Vilka konstverk. Och vilka intressanta sammanhang. Jag blir påmind om varför jag har studerat konst, arkitektur, inredning och varför jag älskar att jobba med detta. Konst berör. Både som samhällskritik och som en magiskt vacker upplevelse.
Den upplevelsen tar jag med mig när jag ska inreda. Som exempel såg jag ett enastående verk av Isac Grünewald på Thielska Galleriet. Bild nedan. Det ger mig en omedelbar inspiration till att fundera på hur väggar skulle kunna målas, vilken inredning som skulle kunna passa och mycket mer. Jag får inspiration till att skapa hela sammanhang av kulörer, möbler, material och ljus. Det är sällan bara EN kulör sjunger, det är i mötet mellan kulörer i konsten, i materialen och i detaljerna som magi skapas.
Har ni en konstförening på ditt företag och har möjlighet att köpa in bra konst? Gör det! Anlita mig gärna före eller efter för att sätta konsten i ett fint sammanhang. Det går att inreda med konstverket som inspiration. Funkar det med affischkonst? Ja, det fungerar också.
Hör av dig så kan vi diskutera hur konsten på ert företag kan komma till sin rätt ännu bättre. Se till att inredningen inspirerar dig. Då är det mycket roligare på jobbet!
Bor du i en bostadsrättsförening och i ett flerbostadshus byggt på 1920-talet? Kanske är det dags att renovera och måla om? Då är det bra att planera noga. Anlita gärna en professionell färgsättare och arkitekt för att få idéer och förslag på hur det kan bli.
I trapphus från perioden vi kallar 1920-tals klassicism är dörrarna ofta bruna. De kan vara mörkbetsade, täckmålade eller ådringsmålade och det är en god idé att ta hand om dörrarna på ett bra sätt. En första frågeställning kan vara om dörrarna ska bättras eller restaureras i sitt nuvarande utseende. Mitt förslag är att låta dörrarna vara bruna och gärna bättra eller restaurera dem alternativt låta ådringmåla dem snyggt.
Sen kommer nästa fråga; vilken eller vilka väggkulörer passar till de bruna dörrarna?
Väggkulörer som passar till bruna dörrar kan vara flera. Nedan syns ett trapphus jag har gjort ett färgsättningsförslag till. Byggår är 1925. Här har jag anpassat färgsättningen till de bruna dörrarna och de tidstypiska kulörerna som syns i trapplopp och i dekor, men valt en ljusare grön kulör än tidigare. Tanken med det var att trapphuset var väldigt mörkt och murrigt och hade dålig belysning, vilket är vanligt.
Dekorförslaget med väggfältsindelningen är min egen, men detaljer är inspirerade av befintlig dekor som takrosetten för att följa en röd tråd. För att få den gröna väggen att gifta ihop sig fint med det brunröda i trapphuset så finns en mindre rödbrun detalj i dekoren.
Måste man anlita någon för att skrapa ned lager av väggfärg för att ta reda på hur det såg ut från början? Nej. Det kan man självklart göra, men det kan bli kostsamt att restaurera till ett originalskick. Det kan också vara så att den ursprungliga målningen är väldigt sliten och därför blivit övermålad.
När jag pluggade Internationell restaureringshistoria på KTH lärde jag mig att när man ändrar något gammalt bör det synas att det är en ändring som är gjord. Därför tänker jag att ett måleri i ett trapphus gärna får följa den röda tråden och gifta sig med det gamla måleriet, men det får också särskilja sig på ett genomtänkt sätt. Spara ut det som går att spara. Låt det synas vad som är vad.
Ändringen i förslaget nedan var bara tänkt till entrén som inte hade något originalmåleri kvar. Det var ett av flera förslag som bostadsrättsföreningen fick. Varmt välkommen att höra av dig om du vill diskutera färgsättning av trapphus!
Arkitekturstilarna runt sekelskiftet 1900 är flera ändå säger man i folkmun ”sekelskifte”, vilket kan betyda olika stilar. Här kommer en liten genomgång om vilka stilar som är vanliga i Stockholm och i andra städer i landet omkring förra sekelskiftet.
1880-tal Klassicism
Kännetecknande för fasaderna i städerna omkring 1880-talet är en klassicerande nyrenässansstil. Formspråket knyter an till antiken. På fasaderna syns detaljer som pilastrar, kolonner och frontoner. De är symmetriskt placerade och fasaderna bjuder på ett skuggspel med ibland kraftigt profilerade lister. Fasaderna är vanligen putsade i ljusa och svaga kulörer som grå-beige, gulbeige eller svagt rosa. Inuti husen finns det ibland tyngre och mörkare färger. Invändigt och på detaljer som portar är brun-rosa en vanlig kulör.
1890-tal Nystilar
Under 1890-talet sker en reaktion mot det symmetriska och nu får vi istället se en asymmetrisk fasaduppbyggnad. Fasaderna fick gärna vara av synligt äkta material som tegel och natursten. Taken är fantasifulla och järnsmideskonsten blomstrar. Vi ser takkupoler och spiror och fantastiska balkonger som smycken på husen. Invändigt blev rummen ljusare och luftigare under denna period. Naturmaterialen står i fokus.
1900-1910-tal Jugendstil
Under 1900-1910-talet kommer ”den nya stilen” som inte liknar någon annan stil. Utomlands kallas den Art Noveau eller Jugend. Böljande former, växtornament och organisk mjukhet kännetecknar stilen. Fasaderna slätputsades och målades i ljusa pastellfärger som blekgult, pastell-rosa och mjukt vitt, grått eller beige. Även lite mörkare ockragult finns med i paletten. Kännetecken för stilen är också fönstren som ofta har en övre del med småspröjsade rutor. Fönster är vanligen målade i brunt, engelskt rött, grönt eller ockragult.
1910-tal Nationalromantik
Fasaderna brukar beskrivas som tunga och slutna under den här perioden. Tegel är vanligt och putsade fasader kunde vara mörka med inslag av tegelkross, men det finns även ljusa putsade hus under perioden. Nu ville man framhäva konstruktionen med till exempel detaljer som ankarslut. De småspröjsade fönstren målades ofta vita. Mindre trähus under perioden är ofta faluröda eller tjärades bruna.
1920-tal Klassicism
Under den här perioden vaknar intresset för klassicism på nytt. Men den kommer i en förenklad form och mycket mer sparsmakad än på 1800-talet. Fasaderna slätputsades och kulörerna var ljusgult och ockragult, rosa och brunrosa, grått och grönt. Fönstren har vanligtvis sex rutor och fönsterbågarna målades i brunt, rödbrunt och grönt.
Vad har då dessa stilar gemensamt? Vackra kulörer som ligger inom en begränsad palett av jordnära och naturliga pigment. Ljusa fasader med mörka portar är vanligt. Själv har jag färgsatt många trapphus i hus med dessa stilar. Mjuka och ”klassiska” kulörer som är de som de som räknas upp ovan brukar vara säkra kort. Välkommen att höra av dig om du vill veta mer hur jag arbetar med tidstypiska färgsättningar!
Falu rödfärg är en klassisk slamfärg som flitigt använts till för att måla fasader på trähus. Färgen var en restprodukt från koppargruvan i Falun. Jag besökte gruvan som barn. Det är en spännande plats och idag är det en historisk sevärdhet.
Begreppet falu rödfärg lever dock kvar och den röda kulören används också till andra färgtyper än slamfärg. Den närmaste NCS-beteckningen för den röda kulören är S 5040-Y80R. Men det finns också en ljusare variant.
Färgen och kulören spreds i Sverige under 1700-talet och blev en symbol för rikedom. Man målade då timmergårdar och herrgårdar röda. Kulören fick status för att den liknade tegel. Den faluröda färger blev en identitetsbärare för svenskt kultur. Idag är många stugor röda i Sverige och en tydlig del av vårt kulturarv. Men det beror på landskap och var man befinner sig i Sverige.
Kulören liknade som sagt tegel och många ståndsmässiga byggnader var och är i rött tegel, till exempel Riddarhuset i Stockholm. Men under 1800-talet blev rödfärgen vanlig på svenska landsbygden och därmed försvann statusstämpeln.
Senare under den nationalromantiska perioden omkring 1910-1920 blomstrade kulören falurött igen på fasader. Den romantiska visionen om den klassiskt röda svenska stugan blev ännu starkare. Under 1900-talet har den röda färgen fortsatt att vara populär. Det är verkligen en traditionell kulör.
Colour Design Blog 