Etikett: Måleridesign

Färgsättning av 50-tals trapphus i Grimsta

Publicerad den av PS

Färgsättning av fastigheter har länge varit en nisch för mig och många trapphus i olika stilar har blivit färgsatta under åren. Jag bläddrade lite grann i mitt arkiv och hittade de här bilderna från ett utfört uppdrag i Grimsta utanför Stockholm och till Svenska Bostäder som uppdragsgivare. Följande kan man läsa om Grimsta i Bebyggelseregistret hos Riksantikvarieämbetet, RAA.

”Grimsta är beläget söder om Hässelby slott och norr om Blackeberg med Vällingby på andra sidan Bergslagsvägen. Hyreshusbebyggelsen från 1950-talet, naturområdet Grimstaskogen och läget vid Mälaren ger stadsdelen dess karaktär. Svenska Bostäder bebyggde samtliga kvarter i Grimsta med bostadshus för hyreslägenheter. Husen i den mellersta stadsdelen uppfördes 1953-1955 och i den norra och södra delen 1956-1958. Lägenheterna i Grimsta är i huvudsak små om man undantar stadsdelens enda höghus, som också har större etagelägenheter som var mycket attraktiva på 1950-talet. Längst i söder vid Nickelgränd ligger fyra punkthus som främst innehåller lägenheter på 3 rum och kök, men också etagelägenheter och ateljéer. Samtliga hus i Grimsta ritades av Svenska Bostäders arkitektkontor”.

Den funktionalistiska perioden varade ungefär från 1930-1950-tal. Det funktionella och moderna livet skulle vara praktiskt. Periodens arkitektur står för enkelhet och funktion skulle gå före utsmyckning och form. I trapphus från tiden ser man ibland geometriska mönster och disiga pastellfärger.

Mönstret och färgerna jag valde är mina egna. Men jag inspirerades av funktionalismens formspråk. Därför blev geometri och enkla former som block och rektanglar det jag valde till dessa trapphus liksom dämpade och lugna kulörer. De ”blå-turkosa” och ”aprikos-gula” trapphusen blev de två första färgställningarna i en serie av färgsättningar till Grimstagatan. Fondväggarna har ett geometriskt mönster som är något mer kulört än resten av trapphuset som istället har en blockindelning i mer dämpade kulörer.

GOD JUL & GOTT NYTT ÅR!

Publicerad den av PS

Här kommer ett vykort med ett måleri som har nästan 30 år på nacken!

Jag startade min första inredningsfirma 1990, det är ett tag sedan. På 90-talet var det populärt med dekorationsmåleri och jag målade möbler och väggar i ganska stor omfattning. Mellan 1992-1994 var jag lärare i dekorationsmåleri på Folkuniversitetet Stockholm. Idag undervisar jag fortfarande där, men i färgsättning, inredning och arkitektur.

På 1990-talet gick jag en kurs i väggfältsmåleri med Roger F. Seamark. (Väggfältsmåleri är att dela in väggar i fält och måla dessa med ramverk liknande äldre tiders måleri på slott och herresäten).

Inspirerad av den kursen och äldre måleri som jag hade sett på olika slott, målade jag upp en vägg med tre olika fält i min dåvarande affärslokal. Inspiration är också från den skickliga dekorationsmålaren från 1700-talet, Lars Bolander (1732-1795). Det sägs att han var Gustav den III:s hovmålare och han målade bland annat på Sturehovs slott. Både slottet och hans måleri var en stor inspirationskälla för mig då.

Även om det finns vissa likheter och inspiration från Bolander, så är kompositionen, färgsättningen och måleriet på bilderna här något annat och gjort av mig. Det var väldigt kul att öva på väggfältsmåleri i full skala och det blev starten på dekorationsmåleri i många trapphus. Tapeten i gult och blått på angränsande vägg är från Anna French.

Det är detaljerna som gör helheten i ett trapphus

Publicerad den av PS

I en färgsättning är det viktigt att se till befintliga material och detaljer. Det är ju detaljerna som tillsammans bildar helheten. Allt ska hänga samman och passa ihop. När jag fick uppdraget att färgsätta trapphuset på Grev Turegatan lades stor vikt vid material och detaljer.

Vackra material och omsorg om detaljer fick bli ledord. Det var också viktigt att se till tillgängligheten och skapa tillräckliga kontraster. Material, färg och ljus samverkar.

Golvet i entrén är i grön kolmårdsmarmor och dörrarna som var målade i mahognyimitation var rätt slitna. Det blev ny ådringsmålning på dörrar och marmorering på andra ytor. Fönsterbrädorna fick kalkstensimitation och väggarna fick en enkel kyrkmarmorering. Resultatet blev lugnt och elegant och kontrasterna gör att trapphuset är lätt att orientera sig i.

Fotografier och färgsättning: Pernilla Ström ID Design 2024.
Fotografier och färgsättning: Pernilla Ström ID Design 2024.

Om 1920-tals klassicismens villaarkitektur. Fönster, dörrar och detaljer är som smycken och värda de finaste kulörerna.

Publicerad den av PS

1920-tals klassicismen är en av våra mest omtyckta arkitekturstilar genom tiderna. Den är symmetrisk och enkel men med fina och lågmälda detaljer.

Fönstren har i regel sex rutor och en mittpost, men det är vanligt att fönstren skiljer sig åt på bottenvåning och ovanvåning när det gäller höjd. Bredden brukar vara densamma. På ovanvåningen är det ofta en spröjs per fönsterbåge och fyra rutor totalt. Lunettfönstret, det lilla charmiga fönstret som liknar en apelsinklyfta, är vanligt för stilen och ger husen en extra utsmyckning.

När det gäller trähus har fönstren ofta en dekorativ omfattning i klassisk stil. På de putsade husen saknas omfattning, men där kan det ibland och istället finnas fönsterluckor. Ett klassiskt stildrag är hörnpilastrar, en pelarliknande relief i putsen målad i avvikande kulör. På trävillorna är pilastrarna mer dekorativt utformade med kapitäl, ett överstycke, med inspiration från Antiken.

Fasaderna målades traditionellt i milda kulörer som brutet vitt , ljusgult eller ljust grått. Men fönsterbågar och spröjs har ofta en mörkare kulör även om vitt också förekommer. Grönt, grått, ockragult är kulörer som passar riktigt bra på fönsterbågar i 1920-tals klassicismens villaarkitektur.

Här är två inspirerande färgsättningar med vackert färgsatta fasader och fönster i en mörkare kulör. Det är färgsättningen på fönstren som ger husen dess speciella och stiliga utseende. Vita fönster hade inte varit samma sak här. En slutsats kan då vara: en ljus fasadfärg kräver ofta en mörk kulör på fönster, för att skapa en fin kontrastverkan.

Foto: Pernilla Ström. Ett vackert målat hus med ockragula fönsterbågar.
Foto: Pernilla Ström. Ett vackert målat hus med mörkare grå eller grågröna fönsterbågar.

Snart börjar Diplomerad färgsättare. Har du tänkt på varför det är så givande att studera med andra?

Publicerad den av PS

Är du kanske intresserad av en kreativ kurs eller utbildning i höst? De utbildningar jag leder går i Stockholm och är i huvudsak live i klassrum. Men det har blivit allt vanligare att studera på distans och det kan vara bra ibland, men fördelarna med att studera i ett klassrum tillsammans med andra är många. Här är några skäl:

*Du delar upplevelse, intryck och idéer med andra. Du arbetar med den kreativa processen och interagerar med andra på ett oslagbart sätt.

*Du får ta del av andras resultat och delar med dig själv vilket ger större utvecklingsmöjligheter.

*Det är socialt och trevligt. Det blir man glad av. Men kanske ännu viktigare, du skapar ett nätverk med likasinnade.

I de utbildningar jag leder är det till stor del kreativt arbete. Vi arbetar med miljöer och inredningar – målade ytor, tyger och textilier, golv och andra material, kakel och klinker och inte minst med ljus och belysning.

Om det här känns spännande, kan jag tipsa om att vi har några platser kvar. Nästa kursstart av Diplomerad färgsättare är 4 oktober 2024. Välkommen! Mer info här.

Foto: Pernilla Ström. Bilderna föreställer deltagarnas kreativa arbete på Diplomerad färgsättare på Folkuniversitetet Stockholm.

Kulörer som återfinns i den vackra Schweizerstilen 1850-1880

Publicerad den av PS

Schweizerstilen är en arkitekturstil med riklig snickarglädje och lövsågade sirliga detaljer. Stilen uppfördes ungefär mellan 1850-1880. Fasaden är artikulerad och här skapas en effekt mellan ljus och skugga. Husen är symmetriska med stora tak och markerade takutsprång. Verandor och listverk är framträdande. Taken är tunna och plåtklädda om de inte är omlagda under senare år. De fina fönster- och dörromfattningarna är som smycken och den panelklädda fasaden är avdelad med lister som ger en uppfattning om konstruktionen.

Enligt Stockholms läns museum blev färgsättningen friare än tidigare och kulörerna liknade träets naturliga färger. Brunt, grönt, grått, gult och beige i olika nyanser var vanligt. Fönsterbågarna är mörka i engelskt rött, brunt eller grönt. Taken är svarta, röda eller gröna liknande ärgad koppar. Ofta var det flera kulörer på en och samma byggnad.

Färgsättningen på Schweizervillorna var ofta murrig och om vi ska dyka in i de gula färgerna på husen är de ibland i ockragult, mörkgult eller gulbrunt. Men de gula Schweizervillorna finns i varierande gula kulörtoner. De kan gå aningen mot citrongult eller senapsgult och ibland vara ljusare gula, eller ha en gulbrun ton med lite rött i. Fasaden och listverket kan vara i två olika mörka gula kulörer. Villa Eolsund på Djurgården i Stockholm är ett exempel som man kan se här.

En annan gul villa, som dock inte är murrig, i Schweizerstil är Gustavslund i Nacka från 1889. Färgsättningen med gul fasad och vita lövsågade snickerier skulle kunna ses som diskret om det inte vore för det gröna på fönsterfoder och listverk som ramar in byggnaden. Elegant om du frågar mig. Det finns också Schweizervillor som har ett ljusare utseende. Ljusare gult och vanilj, brutet gul-vitt ses ibland. Se till exempel Villa Fridhem här.

Jag har provmålat en hel rad kulörer som passar i stilperioden. Bilderna nedan är dels en inspirationsbild av en Schweizervilla i mörk ockragult och dels en bild på mina målade prover i mörk ockra och beige. De lite kraftigare huskulörerna gör sig så bra mot klorofyllgrönt, men även mot rött. Mina personliga favoritkulörer för denna stil är dock lite ljusare nyanser av gult och grönt.

Foto: Pernilla Ström. Inspirationsbild, mörkare gul villa i Schweizerstil.
Foto: Pernilla Ström. Provmålning av diverse kulörer som passar till Schweizerstilen.

How can color create room? Den frågan ställde jag mig när jag skrev en uppsats om kulörer och dess sammanhang på KTH för ett antal år sedan.

Publicerad den av PS

En väl färgsatt miljö kan ha så många olika syften och mening. Det beror på vilket sammanhang det handlar om. Ska kulörerna väcka känslor? Skapa lugn och ro? Ge så hög estetisk upplevelse som möjligt och vem får tycka till om det?

Färgsättning kan skapa ett emotionellt värde och höja självkänslan både i en bostad, på ett företag och i ett samhälle. Är det trevligt omkring oss påverkar det oss positivt och vi blir stoltare. Men hur viktigt är det egentligen med rätt färgsättning för ett företag? Det är oerhört viktigt.

För några år sedan skrev jag en uppsats på KTH om hur färgsättning kan skapa mening och i samband med det diskuterade jag egna utförda projekt. Här kommer ett mindre utdrag ur uppsatsen som handlar om hur jag tänkte när jag fick färgsätta en personalmatsal till ICA.

For a company right colors mean strategy. It is an economical choice. Colors are connected to the brand and what the company wants to communicate. In the staff dining room the aim was to strengthening the brand, to make a comfortable room, to make it modern but not as much trendy modern as classical modern. We wanted the staff to like it and if possible feel special and appreciated. If we think about the opposite; if a company owner just let the staff dining room be worn down. The staff could feel unappreciated and unhappy in their workplace. It also lowers the company brand. Of course colors do not stand alone. You cannot disregard from lighting and the effect of daylight. A well colored room is a well lightened room or a room with a good daylight. Colors also interact with other materials and surfaces that you cannot neglect. All surfaces are colors. Therefore I suggest all companies who are thinking of a renovation to hire a good architect or an interior designer. This is a field that requires some knowledge, not only about colors, but also about architecture, materials, lighting and not to forget; some psychological and perceptual effects that colors brings with them.

Om du ansvarar för renoveringen av lokaler eller på ett företag, kontakta mig gärna för en förutsättningslös diskussion. Välkommen!

Fotografiet föreställer Pernilla Ström, ID Design. Fotograf: Ewa Malmsten Nordell.

Uppsats av Pernilla Ström – How Can Color Create Room – KTH School of Architecture, 2012.

Kromoxidgrönt är en fin accentkulör på hus och passar speciellt bra på fasader från sent 1800-tal

Publicerad den av PS

Ett vackert grönt pigment som används till att blanda gröna kulörer är kromoxidgrönt. Pigmentet blev alltmer vanligt under andra halvan av 1800-talet, men har använts flitigt och framställts industriellt sedan 1860-talet. Har du ett 1800-tals hus och letar efter den rätta gröna kulören till detaljer så kika på kulörer i den kromoxidgröna skalan. Det kan vara den accentkulör du söker.

Kromoxidgrönt är hållbart, vilket gör pigmentet lämpligt för utomhusbruk. Det har god täckförmåga och är ljusbeständigt, vilket är bra för vi vill inte ha kulörer som snabbt blir solblekta. Det kromoxidgröna pigmentet kan ge en dämpad eller relativt kulört och kraftig grön färg.

Kromoxidgrönt lyser verkligen upp och är riktigt vackert mot svagt gula, rosa och aprikos-beiga fasader.

Foto: Pernilla Ström.

Att tänka på om du ska måla om huset ljust eller vitt

Publicerad den av PS

Vitt är en kulör som kan vara knepig när det gäller husfasader. Rent vitt eller kritvitt lämpar sig oftast inte på fasader eftersom huset kan blir alltför vitt och till och med göra ont i ögonen för att det lyser för starkt.

I naturen har mycket av det vi ser en gulton och för att den vita färgen ska passa in behöver den ha en gnutta gult och pyttelite svart i sig. Utan detta, kan färgen uppfattas ha lite blåton. Men, det kan också bli mycket snyggt att knäcka av den vita med lite grön umbra. Att låta huset ha en svagt beige eller grön ton kan bli väldigt snyggt mot kulörtare eller mörkare gröna detaljer.

Grått kan bli mycket snyggt på hus, men här gäller samma regel. En varm grå färg gör sig bättre exteriört. Neutralt grått bör undvikas, för den kulören får en blåton och huset kan uppfattas som blågrått eller till och med lila. Det är både det starka dagsljuset och kontrasten mot naturens färger som gör att vi upplever färger utomhus som ljusare och lite blåare än på det lilla provet.

Det går bra att kontakta mig om du vill ha hjälp med exteriör färgsättning. Kom ihåg att det kan behövas bygglov för att ändra en exteriör. Varmt välkommen!

Foto: P. Ström. Inspirationsbild. En vacker ljus fasad.
Foto: P. Ström. Inspirationsbild. Ett vackert ljust målat hus.

Varför målar vi? Om fasadmåleri i stadsmiljö och Karl Johan-stil.

Publicerad den av PS

Tidigare i år fick jag hjälpa till med att färgsätta ett hus i Stockholms innerstad. Fastigheten är från 1860-talet och i Karl Johan-stil. Fasaden är putsad som de flesta hus är i Stockholm. Den har en inramning och överstycke ovan fönster i koppar. Även stuprör och listverk är i koppar vilket ger fina men lågmälda detaljer. Fönstren har troligen haft spröjs tidigare.

Karl Johan-stilen kännetecknas av förenklade klassicistiska stildrag, en symmetrisk putsad fasad och som utsmyckning horisontella lister en bit under tak och ovan fönsterraden på första våningen. Färgsättningen på fasader från tiden var ljust gult, ljust rosa eller ljusgrått. Fönsterbågarna målades mörkare i brunt, rött eller grönt.

Men varför målar vi egentligen? Det primära skälet är att skydda huset från väder och vind och slitage. Färgen blir som husets ”kläder” och skyddar underliggande material. Om man låter ytor få sprickor och skador så kan fukt tränga in och på sikt förstöra byggnaden. Vi behöver vara rädda om husets värde.

Ett annat skäl är att det är lättare att ta hand om väl underhållna, hela och rena målade ytor. Nu kanske vi inte rengör fasader i stan, men om vi tar bort pollen och luftföroreningar så håller sig en husfasad fräsch så mycket längre. Det kan man tänka på när det gäller villor och småhus, men även fönsterbågarna i flerbostadshusen.

Slutligen så är det också av estetiska skäl. Vi vill ju gärna omge oss med vackra kulörer som passar fint ihop. Det är hela gatubilden som är viktig, inte bara ett av husen.

Bilden föreställer ett förslag till färgsättning av en fasad. Av Pernilla Ström.