Rött är en klassisk fasadkulör i Sverige. Men måste det vara en röd fasad med vita knutar? Nej, det kan bli vackrare och mer spännande med fina kulörer på detaljerna. Vad spröjs, foder, knutar, dörrar och detaljer har för kulör spelar stor roll och självklart är det viktigt hur kulörerna samspelar.
Grått kan vara vackrare än vitt på detaljer mot röda husfasader. Tänk på att det inte är neutralt grått som blir bäst i så fall. Väljer du en neutralt grå kulör så kommer den att upplevas blågrå eller lila-tonad och det vill vi ju inte. Den grå kulören ska ha lite gult eller grönt i sig för att upplevas som snygg utomhus.
Grå eller grön umbra och ockragult i olika nyanser ser vi ofta tillsammans med röda hus och det är klassiskt och vackert. Kika på de traditionella kulörerna om du har ett äldre hus eller ta hjälp för att diskutera möjliga kombinationer till just ditt hus. Varmt välkommen om du vill diskutera exteriör färgsättning.
Greige är en väggkulör som kan passa både i hemmiljö och på kontoret. Med greige menas en blandning av grått och beige och den kan vara ljus eller mörk, men också ha en underton mot varmt eller kallt. Vilken greige ska man då välja? Det beror på flera saker:
Vilken känsla vill du ha? Ljust och luftigt eller lite mer mustigt?
Vilka andra kulörer finns i rummet. Har du en soffa i blått eller grönt? Varma kulörer kan dra fördel av en varmare greige, det vill säga lite mer beige än grått i den gråbeiga väggkulören. Tvärtom kan kallare inredningsdetaljer i rummet passa bättre mot en något kallare greige väggton som övervägande går mot grått.
Vilket väderstreck det är spelar också roll. Det spelar roll för ett rum mot norr är lite ”gråare” och ett rum som vetter mot söder får en varmare ton på väggen.
Vilka material och träslag som finns i rummet. Ekparkett passar ofta bra mot greige. Det är bra att kolla upp om en väggfärg passar fint mot golvet.
Belysningen – den är alltid viktig och kommer att påverka kulörupplevelsen. Du kan ändra en rumsupplevelse genom att ändra belysningen.
Hoppas det här var lite inspiration. Varmt lycka till med din färgsättning. Om du vill ha hjälp så är du så välkommen att höra av dig!
Bor du i en bostadsrättsförening och i ett flerbostadshus byggt på 1920-talet? Kanske är det dags att renovera och måla om? Då är det bra att planera noga. Anlita gärna en professionell färgsättare och arkitekt för att få idéer och förslag på hur det kan bli.
I trapphus från perioden vi kallar 1920-tals klassicism är dörrarna ofta bruna. De kan vara mörkbetsade, täckmålade eller ådringsmålade och det är en god idé att ta hand om dörrarna på ett bra sätt. En första frågeställning kan vara om dörrarna ska bättras eller restaureras i sitt nuvarande utseende. Mitt förslag är att låta dörrarna vara bruna och gärna bättra eller restaurera dem alternativt låta ådringmåla dem snyggt.
Sen kommer nästa fråga; vilken eller vilka väggkulörer passar till de bruna dörrarna?
Väggkulörer som passar till bruna dörrar kan vara flera. Nedan syns ett trapphus jag har gjort ett färgsättningsförslag till. Byggår är 1925. Här har jag anpassat färgsättningen till de bruna dörrarna och de tidstypiska kulörerna som syns i trapplopp och i dekor, men valt en ljusare grön kulör än tidigare. Tanken med det var att trapphuset var väldigt mörkt och murrigt och hade dålig belysning, vilket är vanligt.
Dekorförslaget med väggfältsindelningen är min egen, men detaljer är inspirerade av befintlig dekor som takrosetten för att följa en röd tråd. För att få den gröna väggen att gifta ihop sig fint med det brunröda i trapphuset så finns en mindre rödbrun detalj i dekoren.
Måste man anlita någon för att skrapa ned lager av väggfärg för att ta reda på hur det såg ut från början? Nej. Det kan man självklart göra, men det kan bli kostsamt att restaurera till ett originalskick. Det kan också vara så att den ursprungliga målningen är väldigt sliten och därför blivit övermålad.
När jag pluggade Internationell restaureringshistoria på KTH lärde jag mig att när man ändrar något gammalt bör det synas att det är en ändring som är gjord. Därför tänker jag att ett måleri i ett trapphus gärna får följa den röda tråden och gifta sig med det gamla måleriet, men det får också särskilja sig på ett genomtänkt sätt. Spara ut det som går att spara. Låt det synas vad som är vad.
Ändringen i förslaget nedan var bara tänkt till entrén som inte hade något originalmåleri kvar. Det var ett av flera förslag som bostadsrättsföreningen fick. Varmt välkommen att höra av dig om du vill diskutera färgsättning av trapphus!
Falu rödfärg är en klassisk slamfärg som flitigt använts till för att måla fasader på trähus. Färgen var en restprodukt från koppargruvan i Falun. Jag besökte gruvan som barn. Det är en spännande plats och idag är det en historisk sevärdhet.
Begreppet falu rödfärg lever dock kvar och den röda kulören används också till andra färgtyper än slamfärg. Den närmaste NCS-beteckningen för den röda kulören är S 5040-Y80R. Men det finns också en ljusare variant.
Färgen och kulören spreds i Sverige under 1700-talet och blev en symbol för rikedom. Man målade då timmergårdar och herrgårdar röda. Kulören fick status för att den liknade tegel. Den faluröda färger blev en identitetsbärare för svenskt kultur. Idag är många stugor röda i Sverige och en tydlig del av vårt kulturarv. Men det beror på landskap och var man befinner sig i Sverige.
Kulören liknade som sagt tegel och många ståndsmässiga byggnader var och är i rött tegel, till exempel Riddarhuset i Stockholm. Men under 1800-talet blev rödfärgen vanlig på svenska landsbygden och därmed försvann statusstämpeln.
Senare under den nationalromantiska perioden omkring 1910-1920 blomstrade kulören falurött igen på fasader. Den romantiska visionen om den klassiskt röda svenska stugan blev ännu starkare. Under 1900-talet har den röda färgen fortsatt att vara populär. Det är verkligen en traditionell kulör.
1920-talets trapphus är ofta vackra och har inte sällan varma kulörer som dämpat rött, varmt gult och varmt grått på väggarna. Lägenhetsdörrarna är spegeldörrar, ofta målade i brunt. Trapphusen och husen i stort har sparsamma klassicistiska stildrag.
Tjugotalets klassicism är en stil som inspirerats av Antiken men på ett enklare vis. En mild röd kulör är kännetecknande för trapphus under denna stilperiod. Inspiration kommer från Pompejanskt rött. Det är en röd som är aningen nedtonad till rödrosa eller aprikosrosa.
När det kommer till måleriet är väggarrna ofta indelade i fält med klassiska motiv. Bårder som löpande hund, meanderbård och skuggade listverk kan man se liksom målade urnor, festonger, växter och blommor. Även taken är ofta vackert dekorationsmålade, ibland är det en himmelsblå bottenkulör.
Fina materialval är det också i dessa hus. Grön kolmårdsmarmor eller vitgrå Carraramarmor ser vi ofta som golvmaterial. Trapphusen på bilderna nedan är från Kungsholmen i Stockholm.
Färgsättning av fastigheter har länge varit en nisch för mig och många trapphus i olika stilar har blivit färgsatta under åren. Jag bläddrade lite grann i mitt arkiv och hittade de här bilderna från ett utfört uppdrag i Grimsta utanför Stockholm och till Svenska Bostäder som uppdragsgivare. Följande kan man läsa om Grimsta i Bebyggelseregistret hos Riksantikvarieämbetet, RAA.
”Grimsta är beläget söder om Hässelby slott och norr om Blackeberg med Vällingby på andra sidan Bergslagsvägen. Hyreshusbebyggelsen från 1950-talet, naturområdet Grimstaskogen och läget vid Mälaren ger stadsdelen dess karaktär. Svenska Bostäder bebyggde samtliga kvarter i Grimsta med bostadshus för hyreslägenheter. Husen i den mellersta stadsdelen uppfördes 1953-1955 och i den norra och södra delen 1956-1958. Lägenheterna i Grimsta är i huvudsak små om man undantar stadsdelens enda höghus, som också har större etagelägenheter som var mycket attraktiva på 1950-talet. Längst i söder vid Nickelgränd ligger fyra punkthus som främst innehåller lägenheter på 3 rum och kök, men också etagelägenheter och ateljéer. Samtliga hus i Grimsta ritades av Svenska Bostäders arkitektkontor”.
Den funktionalistiska perioden varade ungefär från 1930-1950-tal. Det funktionella och moderna livet skulle vara praktiskt. Periodens arkitektur står för enkelhet och funktion skulle gå före utsmyckning och form. I trapphus från tiden ser man ibland geometriska mönster och disiga pastellfärger.
Mönstret och färgerna jag valde är mina egna. Men jag inspirerades av funktionalismens formspråk. Därför blev geometri och enkla former som block och rektanglar det jag valde till dessa trapphus liksom dämpade och lugna kulörer. De ”blå-turkosa” och ”aprikos-gula” trapphusen blev de två första färgställningarna i en serie av färgsättningar till Grimstagatan. Fondväggarna har ett geometriskt mönster som är något mer kulört än resten av trapphuset som istället har en blockindelning i mer dämpade kulörer.
Här kommer ett vykort med ett måleri som har nästan 30 år på nacken!
Jag startade min första inredningsfirma 1990, det är ett tag sedan. På 90-talet var det populärt med dekorationsmåleri och jag målade möbler och väggar i ganska stor omfattning. Mellan 1992-1994 var jag lärare i dekorationsmåleri på Folkuniversitetet Stockholm. Idag undervisar jag fortfarande där, men i färgsättning, inredning och arkitektur.
På 1990-talet gick jag en kurs i väggfältsmåleri med Roger F. Seamark. (Väggfältsmåleri är att dela in väggar i fält och måla dessa med ramverk liknande äldre tiders måleri på slott och herresäten).
Inspirerad av den kursen och äldre måleri som jag hade sett på olika slott, målade jag upp en vägg med tre olika fält i min dåvarande affärslokal. Inspiration är också från den skickliga dekorationsmålaren från 1700-talet, Lars Bolander (1732-1795). Det sägs att han var Gustav den III:s hovmålare och han målade bland annat på Sturehovs slott. Både slottet och hans måleri var en stor inspirationskälla för mig då.
Även om det finns vissa likheter och inspiration från Bolander, så är kompositionen, färgsättningen och måleriet på bilderna här något annat och gjort av mig. Det var väldigt kul att öva på väggfältsmåleri i full skala och det blev starten på dekorationsmåleri i många trapphus. Tapeten i gult och blått på angränsande vägg är från Anna French.
I en färgsättning är det viktigt att se till befintliga material och detaljer. Det är ju detaljerna som tillsammans bildar helheten. Allt ska hänga samman och passa ihop. När jag fick uppdraget att färgsätta trapphuset på Grev Turegatan lades stor vikt vid material och detaljer.
Vackra material och omsorg om detaljer fick bli ledord. Det var också viktigt att se till tillgängligheten och skapa tillräckliga kontraster. Material, färg och ljus samverkar.
Golvet i entrén är i grön kolmårdsmarmor och dörrarna som var målade i mahognyimitation var rätt slitna. Det blev ny ådringsmålning på dörrar och marmorering på andra ytor. Fönsterbrädorna fick kalkstensimitation och väggarna fick en enkel kyrkmarmorering. Resultatet blev lugnt och elegant och kontrasterna gör att trapphuset är lätt att orientera sig i.
Fotografier och färgsättning: Pernilla Ström ID Design 2024.Fotografier och färgsättning: Pernilla Ström ID Design 2024.
1920-tals klassicismen är en av våra mest omtyckta arkitekturstilar genom tiderna. Den är symmetrisk och enkel men med fina och lågmälda detaljer.
Fönstren har i regel sex rutor och en mittpost, men det är vanligt att fönstren skiljer sig åt på bottenvåning och ovanvåning när det gäller höjd. Bredden brukar vara densamma. På ovanvåningen är det ofta en spröjs per fönsterbåge och fyra rutor totalt. Lunettfönstret, det lilla charmiga fönstret som liknar en apelsinklyfta, är vanligt för stilen och ger husen en extra utsmyckning.
När det gäller trähus har fönstren ofta en dekorativ omfattning i klassisk stil. På de putsade husen saknas omfattning, men där kan det ibland och istället finnas fönsterluckor. Ett klassiskt stildrag är hörnpilastrar, en pelarliknande relief i putsen målad i avvikande kulör. På trävillorna är pilastrarna mer dekorativt utformade med kapitäl, ett överstycke, med inspiration från Antiken.
Fasaderna målades traditionellt i milda kulörer som brutet vitt , ljusgult eller ljust grått. Men fönsterbågar och spröjs har ofta en mörkare kulör även om vitt också förekommer. Grönt, grått, ockragult är kulörer som passar riktigt bra på fönsterbågar i 1920-tals klassicismens villaarkitektur.
Här är två inspirerande färgsättningar med vackert färgsatta fasader och fönster i en mörkare kulör. Det är färgsättningen på fönstren som ger husen dess speciella och stiliga utseende. Vita fönster hade inte varit samma sak här. En slutsats kan då vara: en ljus fasadfärg kräver ofta en mörk kulör på fönster, för att skapa en fin kontrastverkan.
Foto: Pernilla Ström. Ett vackert målat hus med ockragula fönsterbågar.Foto: Pernilla Ström. Ett vackert målat hus med mörkare grå eller grågröna fönsterbågar.
Är du kanske intresserad av en kreativ kurs eller utbildning i höst? De utbildningar jag leder går i Stockholm och är i huvudsak live i klassrum. Men det har blivit allt vanligare att studera på distans och det kan vara bra ibland, men fördelarna med att studera i ett klassrum tillsammans med andra är många. Här är några skäl:
*Du delar upplevelse, intryck och idéer med andra. Du arbetar med den kreativa processen och interagerar med andra på ett oslagbart sätt.
*Du får ta del av andras resultat och delar med dig själv vilket ger större utvecklingsmöjligheter.
*Det är socialt och trevligt. Det blir man glad av. Men kanske ännu viktigare, du skapar ett nätverk med likasinnade.
I de utbildningar jag leder är det till stor del kreativt arbete. Vi arbetar med miljöer och inredningar – målade ytor, tyger och textilier, golv och andra material, kakel och klinker och inte minst med ljus och belysning.
Om det här känns spännande, kan jag tipsa om att vi har några platser kvar. Nästa kursstart av Diplomerad färgsättare är 4 oktober 2024. Välkommen! Mer info här.
Foto: Pernilla Ström. Bilderna föreställer deltagarnas kreativa arbete på Diplomerad färgsättare på Folkuniversitetet Stockholm.
Colour Design Blog 