Funktionalismen är den arkitekturstil som fick sitt startskott i och med Stockholmsutställningen 1930. Stilen kom med nya idéer om levnadsvanor och social utjämning – att många skulle kunna bo bra. Men det handlade också om hälsa. Funktionalismens ideal är ljus, luft och rymd.
Byggnadsarkitekturen var en reaktion mot den täta stenstaden. Friliggande lamellhus byggdes i tre-fyra våningar. Lägenheterna är genomgående och har vanligtvis fönster åt två eller flera håll. Dekorativ utsmyckning blev sällsynt eller uteslöts helt. Funktionen är prioriterad före form.
Husen kallas smalhus, tjockhus och punkthus. Vitt, ljusgrått och ljusgult är förmodligen de vanligaste kulörerna. Men ibland är fönsterbågar och detaljer som balkonger i en mörkare kulör som till exempel grönt.
I Stockholm finns fasader som är i brutet vitt, ljusgult, aprikos, ljusrosa och svagt grönt. Det är eleganta och ljusa kulörer som passar med det nordiska ljuset. Ska du måla om eller renovera ett hus i funktionalistisk stil? Vore det intressant att höra en föreläsning med exempel på vackra färgsättningar? Välkommen att höra av dig i så fall!
Visst kan det vara vackert med ljust gröna hus. Om man nu vill välja en ljusgrön fasad, vilka kulörer passar bäst till fönster, foder, dörrar och detaljer?
Här är några spår som tål att fundera lite extra på:
*Matcha den ljusgröna fasaden med detaljer ton-i-ton. Kulörtonlika färger men olika i nyans, det vill säga mörkare eller ljusare detaljer kan bli väldigt fint.
*Andra närbesläktade, naturnära eller jordnära kulörer passar fint till. Tänk kulörer som liknar sten, grus, sand osv. Beige, brutet vitt, grått, men även lite mörkare toner som finns i naturen kan passa bra.
*Komplementfärger brukar vara vackra tillsammans. Rött och grönt är komplementfärger, så engelskt rött på exempelvis fönsterbågar är ofta snyggt till.
*Kontraster. Om du vill ha i huvudsak ljusa kulörer på ditt hus, tänk på att kontraster någonstans kan bli väldigt elegant. Kanske en mörkare grå ytterdörr skulle passa fint.
Slutligen, det är inte bara ditt hus som ska vara vackert. Hela sammanhanget, hela gatuvyn bör se trevligt ut. Fundera på om dina önskade kulörer passar bredvid övriga hus i närheten. Kom ihåg att det kan krävas bygglov för att färga om en fasad.
Varmt välkommen att höra av dig om du vill ha hjälp!
Rött är en klassisk fasadkulör i Sverige. Men måste det vara en röd fasad med vita knutar? Nej, det kan bli vackrare och mer spännande med fina kulörer på detaljerna. Vad spröjs, foder, knutar, dörrar och detaljer har för kulör spelar stor roll och självklart är det viktigt hur kulörerna samspelar.
Grått kan vara vackrare än vitt på detaljer mot röda husfasader. Tänk på att det inte är neutralt grått som blir bäst i så fall. Väljer du en neutralt grå kulör så kommer den att upplevas blågrå eller lila-tonad och det vill vi ju inte. Den grå kulören ska ha lite gult eller grönt i sig för att upplevas som snygg utomhus.
Grå eller grön umbra och ockragult i olika nyanser ser vi ofta tillsammans med röda hus och det är klassiskt och vackert. Kika på de traditionella kulörerna om du har ett äldre hus eller ta hjälp för att diskutera möjliga kombinationer till just ditt hus. Varmt välkommen om du vill diskutera exteriör färgsättning.
Vitt är en kulör som kan vara knepig när det gäller husfasader. Rent vitt eller kritvitt lämpar sig oftast inte på fasader eftersom huset kan blir alltför vitt och till och med göra ont i ögonen för att det lyser för starkt.
I naturen har mycket av det vi ser en gulton och för att den vita färgen ska passa in behöver den ha en gnutta gult och pyttelite svart i sig. Utan detta, kan färgen uppfattas ha lite blåton. Men, det kan också bli mycket snyggt att knäcka av den vita med lite grön umbra. Att låta huset ha en svagt beige eller grön ton kan bli väldigt snyggt mot kulörtare eller mörkare gröna detaljer.
Grått kan bli mycket snyggt på hus, men här gäller samma regel. En varm grå färg gör sig bättre exteriört. Neutralt grått bör undvikas, för den kulören får en blåton och huset kan uppfattas som blågrått eller till och med lila. Det är både det starka dagsljuset och kontrasten mot naturens färger som gör att vi upplever färger utomhus som ljusare och lite blåare än på det lilla provet.
Det går bra att kontakta mig om du vill ha hjälp med exteriör färgsättning. Kom ihåg att det kan behövas bygglov för att ändra en exteriör. Varmt välkommen!
Foto: P. Ström. Inspirationsbild. En vacker ljus fasad.Foto: P. Ström. Inspirationsbild. Ett vackert ljust målat hus.
Funderar du på att måla om ditt hus i sommar? Mitt förslag är att titta på kulörer som passar in i naturen. Gå gärna ut i naturen och låt dig inspireras av färgerna. Har du tänkt på hur många vackra kulörer och nyanser som som man kan hitta i stenar? Om du väljer naturliga kulörer så kommer ditt hus passa in i omgivningen bättre. Vi vet också att människor brukar uppskatta kulörer på hus som passar in i det naturliga färgschemat bättre.
Naturen är inte särskilt ljus. Jämför stenarna på bilden nedan och det torra gräset med de uppmålade proverna. Inte så konstigt att vi ofta hamnar i en färgpalett som är beige-rosa, brun-rosa, varmgrå, beige, rostbrun, gulaktig osv. Vill du ha vitt? Välj gärna en bruten vit med lite svärta i. När det handlar om att färgsätta ett putsat hus, så tycker jag att stenar är en väldigt fin inspirationskälla. Tänk också på att det kan krävas bygglov för att färga om ett hus.
Varmt välkommen att höra av dig om du vill ha hjälp!
Tidigare i år fick jag hjälpa till med att färgsätta ett hus i Stockholms innerstad. Fastigheten är från 1860-talet och i Karl Johan-stil. Fasaden är putsad som de flesta hus är i Stockholm. Den har en inramning och överstycke ovan fönster i koppar. Även stuprör och listverk är i koppar vilket ger fina men lågmälda detaljer. Fönstren har troligen haft spröjs tidigare.
Karl Johan-stilen kännetecknas av förenklade klassicistiska stildrag, en symmetrisk putsad fasad och som utsmyckning horisontella lister en bit under tak och ovan fönsterraden på första våningen. Färgsättningen på fasader från tiden var ljust gult, ljust rosa eller ljusgrått. Fönsterbågarna målades mörkare i brunt, rött eller grönt.
Men varför målar vi egentligen? Det primära skälet är att skydda huset från väder och vind och slitage. Färgen blir som husets ”kläder” och skyddar underliggande material. Om man låter ytor få sprickor och skador så kan fukt tränga in och på sikt förstöra byggnaden. Vi behöver vara rädda om husets värde.
Ett annat skäl är att det är lättare att ta hand om väl underhållna, hela och rena målade ytor. Nu kanske vi inte rengör fasader i stan, men om vi tar bort pollen och luftföroreningar så håller sig en husfasad fräsch så mycket längre. Det kan man tänka på när det gäller villor och småhus, men även fönsterbågarna i flerbostadshusen.
Slutligen så är det också av estetiska skäl. Vi vill ju gärna omge oss med vackra kulörer som passar fint ihop. Det är hela gatubilden som är viktig, inte bara ett av husen.
Bilden föreställer ett förslag till färgsättning av en fasad. Av Pernilla Ström.
Vill du återskapa ett tidstypiskt utseende på ett äldre hus? Kanske vill du ha en finare färgsättning och samtidigt passa på att återställa fönster eller andra detaljer? Det kan öka värdet på din fastighet.
Om du funderar på att också kosta på nya fönster, så kanske tankarna går till interiören. Passar planlösningen fortfarande? Det blir helt enkelt synergieffekter när man börjar renovera och fasaden och interiören är två sidor av samma mynt.
Jag kan hjälpa dig hela vägen, från en bra exteriör färgsättning, till ritningar på en fasadändring och förbättring av interiören om du vill. Självklart får du även bygglovshandlingar på allt som kräver det. Här kan du se en kort film om detta.
Hör av dig om du vill veta mer. Välkommen!
Bilden är från filmen av Pernilla Ström om Exteriör färgsättning och bygglov.
Färgsättningen under 1890-talet präglas av kontraster. Linoljefärg var vanligt och ofta användes en ljusare och mörkare nyans av samma eller liknande kulörton. Den mest tidstypiska kombinationen är att fasadpanelen var ljusast, sen valdes foder i en något mörkare kulör och oftast var fönsterbågarna allra mörkast. Men ibland ser man fönsterbågar i en kontrasterande kulör – ofta i mörkrött.
Villorna är ibland asymmetriska med charmiga hörntorn. De har en kombination av stående och liggande panel. Konstruktionen anas genom placeringen av listverk och målad plåt är ett vanligt takmaterial. Sockeln är av huggen natursten. Under denna period var det vanligt med snickarglädje speciellt på gavelspetsar och förstukvistar. Spana in räcket på bild två. Hur vackert är inte detta? En sagolik arkitekturstil att inspireras av.
Husen på bilderna nedan har med all säkerhet blivit renoverade i omgångar och kanske har en del tidstypiska detaljer fallit bort. Oavsett det, så finns det många vackra detaljer, kulörer och annat i formspråken att inspireras av.
Vill du ha hjälp med ett färgsättningsförslag till en exteriör? Jag hjälper dig att digitalisera dina ritningar och färgsätter tidstypiskt med ett stort engagemang. Välkommen att höra av dig! Blir du nyfiken på arkitekturstilar och vill lära dig mer? Då kan jag tipsa om Arkitekturlinjen som ges av Folkuniversitetet i höst. Mer info. här.
Ibland kan man se lite lägre flerbostadshus i nationalromantisk stil. Ni som känner mig eller har läst den här bloggen ett tag, vet att jag älskar stilen och kan knappt gå förbi ett hus utan att fota det. Idag såg jag ett lägre putsat hus i Nationalromantik med fina detaljer. De här lägre stadshusen kan ha tre våningar och en inredd vind. De är anpassade efter gatorna i mindre stadsbebyggelse.
Just det här huset har en vacker färgsättning i en ljus dämpad gulbeige kulör, nästan lite grönaktig, vilket står sig fantastiskt bra mot den mörkröda porten och mörkare gula fönstersnickerier. De svarta smidesdetaljerna är pricken över i och ger önskvärda kontraster. En färgsättning att lägga på minnet – så vacker. Den tar jag med mig att inspireras av, kanske till en färgsättning av ett trapphus.
Några kännetecken för den nationalromantiska stilen är en asymmetrisk fasaduppbyggnad, burspråk i olika kantiga former som börjar en eller två våningar upp på fasaden och detaljer i plåt eller smide. På bilden syns en karnap – ett mindre utskjutande burspråk med fönster, ett eget tak och konsoler undertill. Förebilden för karnaper är medeltida byggnader med skyttegluggar. Skyttegluggarna fanns i försvarssyfte och byggnadsstilen är sluten i sin karaktär.
Ankarslutar syns också ofta i fasaderna från tiden och även i denna byggnad. Syftet är att hålla samman tegelmuren under putsen med ankarjärn. Dessa har både en funktionell och en dekorativ funktion. Fönstren är tvåluftsfönster med åtta rutor indelade med spröjs i varje fönsterluft.
Portalen är asymmetriskt placerad på fasaden och själva porten är något indragen från fasadlivet och förhållandevis liten, precis som portar i stilen brukar vara. Det är tunga, massiva trädörrar, troligen i målad ek, med små infällda fönster. Det ovala fönstret med spröjs ovan porten kallas för oxöga. Förebilden till portarna från tiden kommer från 1600-talets Vasaslott. Här finns också tidstypiska utomhusarmaturer i form av hängande lyktor i smide och glas.
Huset har en frontespis, en gaveluppbyggnad som skjuter upp ovanför takfoten. Maskaronerna, de ”roliga” ansiktena under karnapen eller burspråket, är huggna stenfigurer som ofta hör ihop utan att vara identiska.
Om du också inspireras av stilen, berätta gärna vad du gillar!
Faktakällor är Så byggdes staden och Tidstypiskt. Arkitekturdetaljer i flerbostadshus från 1880-1990 av Cecilia Björk och Laila Reppen. Böckerna används i min undervisning på Arkitekturkursen och Arkitekturlinjen där jag, Pernilla Ström, är huvudlärare. Utbildningarna ges av Folkuniversitetet.
Min profession som färgsättare startade på 1990-talet och tog fart då jag 1995 blev anlitad för att färgsätta trapphus till Svenska Bostäder. Jag hade jobbat några år med inrednings- och dekorationsuppdrag och mellan 1992-1994 var jag lärare i dekorationsmåleri på Folkuniversitetet. Några beställare av färgsättning från det nämnda bostadsbolaget såg mina arbeten och utifrån det startade en ganska omfattande bana av att färgsätta trapphus.
Det stilhistoriska perspektivet hade jag med mig från barndomen, då vi ofta i familjen roade oss med att peka ut olika arkitekturstilar i staden. Lite senare pluggade jag arkitekturhistoria på Stockholms universitet och KTH.
Denna vecka gick jag förbi ett trapphus som jag färgsatte och dekorationsmålade för 25 år sen och förvånande nog var det välbevarat. 1997 valde jag kulörer med omsorg till Maria Skolgata 38 i Stockholm och funderade nog en hel del på vad som skulle vara hållbara kulörval med respekt för fastighetens befintliga materialval och arkitekturstil. Men självklart också utifrån ett boendeperspektiv. Så här blev resultatet då.
Med facit i hand så blev det en över tid hållbar färgsättning och ett hållbart stilperspektiv. Även om motiv som blomstergirlanger varit omodernt vissa år, så har ingen målat över det och nu verkar det återigen vara omtyckt med figurativa motiv från till exempel naturen. Allt kommer och går, det kanske kan vara värt att fundera över. Idag vet vi att alla slags renoveringar behöver hålla över tid, därför att det belastar miljön på ett minimalt sätt.
Foto Pernilla Ström. Färgsättning och dekorationsmåleri Pernilla Ström 1997.
Colour Design Blog 