Rött är en klassisk fasadkulör i Sverige. Men måste det vara en röd fasad med vita knutar? Nej, det kan bli vackrare och mer spännande med fina kulörer på detaljerna. Vad spröjs, foder, knutar, dörrar och detaljer har för kulör spelar stor roll och självklart är det viktigt hur kulörerna samspelar.
Grått kan vara vackrare än vitt på detaljer mot röda husfasader. Tänk på att det inte är neutralt grått som blir bäst i så fall. Väljer du en neutralt grå kulör så kommer den att upplevas blågrå eller lila-tonad och det vill vi ju inte. Den grå kulören ska ha lite gult eller grönt i sig för att upplevas som snygg utomhus.
Grå eller grön umbra och ockragult i olika nyanser ser vi ofta tillsammans med röda hus och det är klassiskt och vackert. Kika på de traditionella kulörerna om du har ett äldre hus eller ta hjälp för att diskutera möjliga kombinationer till just ditt hus. Varmt välkommen om du vill diskutera exteriör färgsättning.
Greige är en väggkulör som kan passa både i hemmiljö och på kontoret. Med greige menas en blandning av grått och beige och den kan vara ljus eller mörk, men också ha en underton mot varmt eller kallt. Vilken greige ska man då välja? Det beror på flera saker:
Vilken känsla vill du ha? Ljust och luftigt eller lite mer mustigt?
Vilka andra kulörer finns i rummet. Har du en soffa i blått eller grönt? Varma kulörer kan dra fördel av en varmare greige, det vill säga lite mer beige än grått i den gråbeiga väggkulören. Tvärtom kan kallare inredningsdetaljer i rummet passa bättre mot en något kallare greige väggton som övervägande går mot grått.
Vilket väderstreck det är spelar också roll. Det spelar roll för ett rum mot norr är lite ”gråare” och ett rum som vetter mot söder får en varmare ton på väggen.
Vilka material och träslag som finns i rummet. Ekparkett passar ofta bra mot greige. Det är bra att kolla upp om en väggfärg passar fint mot golvet.
Belysningen – den är alltid viktig och kommer att påverka kulörupplevelsen. Du kan ändra en rumsupplevelse genom att ändra belysningen.
Hoppas det här var lite inspiration. Varmt lycka till med din färgsättning. Om du vill ha hjälp så är du så välkommen att höra av dig!
Bor du i en bostadsrättsförening och i ett flerbostadshus byggt på 1920-talet? Kanske är det dags att renovera och måla om? Då är det bra att planera noga. Anlita gärna en professionell färgsättare och arkitekt för att få idéer och förslag på hur det kan bli.
I trapphus från perioden vi kallar 1920-tals klassicism är dörrarna ofta bruna. De kan vara mörkbetsade, täckmålade eller ådringsmålade och det är en god idé att ta hand om dörrarna på ett bra sätt. En första frågeställning kan vara om dörrarna ska bättras eller restaureras i sitt nuvarande utseende. Mitt förslag är att låta dörrarna vara bruna och gärna bättra eller restaurera dem alternativt låta ådringmåla dem snyggt.
Sen kommer nästa fråga; vilken eller vilka väggkulörer passar till de bruna dörrarna?
Väggkulörer som passar till bruna dörrar kan vara flera. Nedan syns ett trapphus jag har gjort ett färgsättningsförslag till. Byggår är 1925. Här har jag anpassat färgsättningen till de bruna dörrarna och de tidstypiska kulörerna som syns i trapplopp och i dekor, men valt en ljusare grön kulör än tidigare. Tanken med det var att trapphuset var väldigt mörkt och murrigt och hade dålig belysning, vilket är vanligt.
Dekorförslaget med väggfältsindelningen är min egen, men detaljer är inspirerade av befintlig dekor som takrosetten för att följa en röd tråd. För att få den gröna väggen att gifta ihop sig fint med det brunröda i trapphuset så finns en mindre rödbrun detalj i dekoren.
Måste man anlita någon för att skrapa ned lager av väggfärg för att ta reda på hur det såg ut från början? Nej. Det kan man självklart göra, men det kan bli kostsamt att restaurera till ett originalskick. Det kan också vara så att den ursprungliga målningen är väldigt sliten och därför blivit övermålad.
När jag pluggade Internationell restaureringshistoria på KTH lärde jag mig att när man ändrar något gammalt bör det synas att det är en ändring som är gjord. Därför tänker jag att ett måleri i ett trapphus gärna får följa den röda tråden och gifta sig med det gamla måleriet, men det får också särskilja sig på ett genomtänkt sätt. Spara ut det som går att spara. Låt det synas vad som är vad.
Ändringen i förslaget nedan var bara tänkt till entrén som inte hade något originalmåleri kvar. Det var ett av flera förslag som bostadsrättsföreningen fick. Varmt välkommen att höra av dig om du vill diskutera färgsättning av trapphus!
Vita väggar på kontor är så vanligt, men oftast inte det mest spännande eller eleganta valet. Hur ska man då tänka för att våga välja färg på kontoret? Kanske är ni inte redo för ett färgsatt tak på ert kontor. Då kan man istället välja några kulörta accenter som skapar karaktär.
Hur snyggt är det inte med accenter i en fin kulör som till exempel en anslagstavla, vissa möbler och detaljer som får sticka ut lite extra. Balansera det med en behaglig väggkulör som omfamnar rummet. Den kulören behöver inte vara extrovert, utan kan bara vara en skön och dämpad motvikt mot den valda accentkulören.
Att måla om kostar inte så mycket. Men det måste bli bra – så anlita en färgsättare. Varmt välkommen att höra av dig!
Bildkollage & copyright: Pernilla Ström ID Design 2025.
Falu rödfärg är en klassisk slamfärg som flitigt använts till för att måla fasader på trähus. Färgen var en restprodukt från koppargruvan i Falun. Jag besökte gruvan som barn. Det är en spännande plats och idag är det en historisk sevärdhet.
Begreppet falu rödfärg lever dock kvar och den röda kulören används också till andra färgtyper än slamfärg. Den närmaste NCS-beteckningen för den röda kulören är S 5040-Y80R. Men det finns också en ljusare variant.
Färgen och kulören spreds i Sverige under 1700-talet och blev en symbol för rikedom. Man målade då timmergårdar och herrgårdar röda. Kulören fick status för att den liknade tegel. Den faluröda färger blev en identitetsbärare för svenskt kultur. Idag är många stugor röda i Sverige och en tydlig del av vårt kulturarv. Men det beror på landskap och var man befinner sig i Sverige.
Kulören liknade som sagt tegel och många ståndsmässiga byggnader var och är i rött tegel, till exempel Riddarhuset i Stockholm. Men under 1800-talet blev rödfärgen vanlig på svenska landsbygden och därmed försvann statusstämpeln.
Senare under den nationalromantiska perioden omkring 1910-1920 blomstrade kulören falurött igen på fasader. Den romantiska visionen om den klassiskt röda svenska stugan blev ännu starkare. Under 1900-talet har den röda färgen fortsatt att vara populär. Det är verkligen en traditionell kulör.
Färgsättning av fastigheter har länge varit en nisch för mig och många trapphus i olika stilar har blivit färgsatta under åren. Jag bläddrade lite grann i mitt arkiv och hittade de här bilderna från ett utfört uppdrag i Grimsta utanför Stockholm och till Svenska Bostäder som uppdragsgivare. Följande kan man läsa om Grimsta i Bebyggelseregistret hos Riksantikvarieämbetet, RAA.
”Grimsta är beläget söder om Hässelby slott och norr om Blackeberg med Vällingby på andra sidan Bergslagsvägen. Hyreshusbebyggelsen från 1950-talet, naturområdet Grimstaskogen och läget vid Mälaren ger stadsdelen dess karaktär. Svenska Bostäder bebyggde samtliga kvarter i Grimsta med bostadshus för hyreslägenheter. Husen i den mellersta stadsdelen uppfördes 1953-1955 och i den norra och södra delen 1956-1958. Lägenheterna i Grimsta är i huvudsak små om man undantar stadsdelens enda höghus, som också har större etagelägenheter som var mycket attraktiva på 1950-talet. Längst i söder vid Nickelgränd ligger fyra punkthus som främst innehåller lägenheter på 3 rum och kök, men också etagelägenheter och ateljéer. Samtliga hus i Grimsta ritades av Svenska Bostäders arkitektkontor”.
Den funktionalistiska perioden varade ungefär från 1930-1950-tal. Det funktionella och moderna livet skulle vara praktiskt. Periodens arkitektur står för enkelhet och funktion skulle gå före utsmyckning och form. I trapphus från tiden ser man ibland geometriska mönster och disiga pastellfärger.
Mönstret och färgerna jag valde är mina egna. Men jag inspirerades av funktionalismens formspråk. Därför blev geometri och enkla former som block och rektanglar det jag valde till dessa trapphus liksom dämpade och lugna kulörer. De ”blå-turkosa” och ”aprikos-gula” trapphusen blev de två första färgställningarna i en serie av färgsättningar till Grimstagatan. Fondväggarna har ett geometriskt mönster som är något mer kulört än resten av trapphuset som istället har en blockindelning i mer dämpade kulörer.
Schweizerstilen är en arkitekturstil med riklig snickarglädje och lövsågade sirliga detaljer. Stilen uppfördes ungefär mellan 1850-1880. Fasaden är artikulerad och här skapas en effekt mellan ljus och skugga. Husen är symmetriska med stora tak och markerade takutsprång. Verandor och listverk är framträdande. Taken är tunna och plåtklädda om de inte är omlagda under senare år. De fina fönster- och dörromfattningarna är som smycken och den panelklädda fasaden är avdelad med lister som ger en uppfattning om konstruktionen.
Enligt Stockholms läns museum blev färgsättningen friare än tidigare och kulörerna liknade träets naturliga färger. Brunt, grönt, grått, gult och beige i olika nyanser var vanligt. Fönsterbågarna är mörka i engelskt rött, brunt eller grönt. Taken är svarta, röda eller gröna liknande ärgad koppar. Ofta var det flera kulörer på en och samma byggnad.
Färgsättningen på Schweizervillorna var ofta murrig och om vi ska dyka in i de gula färgerna på husen är de ibland i ockragult, mörkgult eller gulbrunt. Men de gula Schweizervillorna finns i varierande gula kulörtoner. De kan gå aningen mot citrongult eller senapsgult och ibland vara ljusare gula, eller ha en gulbrun ton med lite rött i. Fasaden och listverket kan vara i två olika mörka gula kulörer. Villa Eolsund på Djurgården i Stockholm är ett exempel som man kan se här.
En annan gul villa, som dock inte är murrig, i Schweizerstil är Gustavslund i Nacka från 1889. Färgsättningen med gul fasad och vita lövsågade snickerier skulle kunna ses som diskret om det inte vore för det gröna på fönsterfoder och listverk som ramar in byggnaden. Elegant om du frågar mig. Det finns också Schweizervillor som har ett ljusare utseende. Ljusare gult och vanilj, brutet gul-vitt ses ibland. Se till exempel Villa Fridhem här.
Jag har provmålat en hel rad kulörer som passar i stilperioden. Bilderna nedan är dels en inspirationsbild av en Schweizervilla i mörk ockragult och dels en bild på mina målade prover i mörk ockra och beige. De lite kraftigare huskulörerna gör sig så bra mot klorofyllgrönt, men även mot rött. Mina personliga favoritkulörer för denna stil är dock lite ljusare nyanser av gult och grönt.
Foto: Pernilla Ström. Inspirationsbild, mörkare gul villa i Schweizerstil. Foto: Pernilla Ström. Provmålning av diverse kulörer som passar till Schweizerstilen.
En väl färgsatt miljö kan ha så många olika syften och mening. Det beror på vilket sammanhang det handlar om. Ska kulörerna väcka känslor? Skapa lugn och ro? Ge så hög estetisk upplevelse som möjligt och vem får tycka till om det?
Färgsättning kan skapa ett emotionellt värde och höja självkänslan både i en bostad, på ett företag och i ett samhälle. Är det trevligt omkring oss påverkar det oss positivt och vi blir stoltare. Men hur viktigt är det egentligen med rätt färgsättning för ett företag? Det är oerhört viktigt.
För några år sedan skrev jag en uppsats på KTH om hur färgsättning kan skapa mening och i samband med det diskuterade jag egna utförda projekt. Här kommer ett mindre utdrag ur uppsatsen som handlar om hur jag tänkte när jag fick färgsätta en personalmatsal till ICA.
For a company right colors mean strategy. It is an economical choice. Colors are connected to the brand and what the company wants to communicate. In the staff dining room the aim was to strengthening the brand, to make a comfortable room, to make it modern but not as much trendy modern as classical modern. We wanted the staff to like it and if possible feel special and appreciated. If we think about the opposite; if a company owner just let the staff dining room be worn down. The staff could feel unappreciated and unhappy in their workplace. It also lowers the company brand. Of course colors do not stand alone. You cannot disregard from lighting and the effect of daylight. A well colored room is a well lightened room or a room with a good daylight. Colors also interact with other materials and surfaces that you cannot neglect. All surfaces are colors. Therefore I suggest all companies who are thinking of a renovation to hire a good architect or an interior designer. This is a field that requires some knowledge, not only about colors, but also about architecture, materials, lighting and not to forget; some psychological and perceptual effects that colors brings with them.
Om du ansvarar för renoveringen av lokaler eller på ett företag, kontakta mig gärna för en förutsättningslös diskussion. Välkommen!
Fotografiet föreställer Pernilla Ström, ID Design. Fotograf: Ewa Malmsten Nordell.Uppsats av Pernilla Ström – How Can Color Create Room – KTH School of Architecture, 2012.
Ett vackert grönt pigment som används till att blanda gröna kulörer är kromoxidgrönt. Pigmentet blev alltmer vanligt under andra halvan av 1800-talet, men har använts flitigt och framställts industriellt sedan 1860-talet. Har du ett 1800-tals hus och letar efter den rätta gröna kulören till detaljer så kika på kulörer i den kromoxidgröna skalan. Det kan vara den accentkulör du söker.
Kromoxidgrönt är hållbart, vilket gör pigmentet lämpligt för utomhusbruk. Det har god täckförmåga och är ljusbeständigt, vilket är bra för vi vill inte ha kulörer som snabbt blir solblekta. Det kromoxidgröna pigmentet kan ge en dämpad eller relativt kulört och kraftig grön färg.
Kromoxidgrönt lyser verkligen upp och är riktigt vackert mot svagt gula, rosa och aprikos-beiga fasader.
Vitt är en kulör som kan vara knepig när det gäller husfasader. Rent vitt eller kritvitt lämpar sig oftast inte på fasader eftersom huset kan blir alltför vitt och till och med göra ont i ögonen för att det lyser för starkt.
I naturen har mycket av det vi ser en gulton och för att den vita färgen ska passa in behöver den ha en gnutta gult och pyttelite svart i sig. Utan detta, kan färgen uppfattas ha lite blåton. Men, det kan också bli mycket snyggt att knäcka av den vita med lite grön umbra. Att låta huset ha en svagt beige eller grön ton kan bli väldigt snyggt mot kulörtare eller mörkare gröna detaljer.
Grått kan bli mycket snyggt på hus, men här gäller samma regel. En varm grå färg gör sig bättre exteriört. Neutralt grått bör undvikas, för den kulören får en blåton och huset kan uppfattas som blågrått eller till och med lila. Det är både det starka dagsljuset och kontrasten mot naturens färger som gör att vi upplever färger utomhus som ljusare och lite blåare än på det lilla provet.
Det går bra att kontakta mig om du vill ha hjälp med exteriör färgsättning. Kom ihåg att det kan behövas bygglov för att ändra en exteriör. Varmt välkommen!
Foto: P. Ström. Inspirationsbild. En vacker ljus fasad.Foto: P. Ström. Inspirationsbild. Ett vackert ljust målat hus.
Colour Design Blog 
