Sekelskiftesstilarna i städerna och tidstypisk färgsättning

Arkitekturstilarna runt sekelskiftet 1900 är flera ändå säger man i folkmun ”sekelskifte”, vilket kan betyda olika stilar. Här kommer en liten genomgång om vilka stilar som är vanliga i Stockholm och i andra städer i landet omkring förra sekelskiftet.

1880-tal Klassicism

Kännetecknande för fasaderna i städerna omkring 1880-talet är en klassicerande nyrenässansstil. Formspråket knyter an till antiken. På fasaderna syns detaljer som pilastrar, kolonner och frontoner. De är symmetriskt placerade och fasaderna bjuder på ett skuggspel med ibland kraftigt profilerade lister. Fasaderna är vanligen putsade i ljusa och svaga kulörer som grå-beige, gulbeige eller svagt rosa. Inuti husen finns det ibland tyngre och mörkare färger. Invändigt och på detaljer som portar är brun-rosa en vanlig kulör.

1890-tal Nystilar

Under 1890-talet sker en reaktion mot det symmetriska och nu får vi istället se en asymmetrisk fasaduppbyggnad. Fasaderna fick gärna vara av synligt äkta material som tegel och natursten. Taken är fantasifulla och järnsmideskonsten blomstrar. Vi ser takkupoler och spiror och fantastiska balkonger som smycken på husen. Invändigt blev rummen ljusare och luftigare under denna period. Naturmaterialen står i fokus.

1900-1910-tal Jugendstil

Under 1900-1910-talet kommer ”den nya stilen” som inte liknar någon annan stil. Utomlands kallas den Art Noveau eller Jugend. Böljande former, växtornament och organisk mjukhet kännetecknar stilen. Fasaderna slätputsades och målades i ljusa pastellfärger som blekgult, pastell-rosa och mjukt vitt, grått eller beige. Även lite mörkare ockragult finns med i paletten. Kännetecken för stilen är också fönstren som ofta har en övre del med småspröjsade rutor. Fönster är vanligen målade i brunt, engelskt rött, grönt eller ockragult.

1910-tal Nationalromantik

Fasaderna brukar beskrivas som tunga och slutna under den här perioden. Tegel är vanligt och putsade fasader kunde vara mörka med inslag av tegelkross, men det finns även ljusa putsade hus under perioden. Nu ville man framhäva konstruktionen med till exempel detaljer som ankarslut. De småspröjsade fönstren målades ofta vita. Mindre trähus under perioden är ofta faluröda eller tjärades bruna.

1920-tal Klassicism

Under den här perioden vaknar intresset för klassicism på nytt. Men den kommer i en förenklad form och mycket mer sparsmakad än på 1800-talet. Fasaderna slätputsades och kulörerna var ljusgult och ockragult, rosa och brunrosa, grått och grönt. Fönstren har vanligtvis sex rutor och fönsterbågarna målades i brunt, rödbrunt och grönt.

Vad har då dessa stilar gemensamt? Vackra kulörer som ligger inom en begränsad palett av jordnära och naturliga pigment. Ljusa fasader med mörka portar är vanligt. Själv har jag färgsatt många trapphus i hus med dessa stilar. Mjuka och ”klassiska” kulörer som är de som de som räknas upp ovan brukar vara säkra kort. Välkommen att höra av dig om du vill veta mer hur jag arbetar med tidstypiska färgsättningar!

Färgsättning av trapphus från sent 1800-tal

Material, ljus, form och volym är faktorer jag funderar mycket på vid färgsättning av trapphus. En del trapphus har de där speciella, fina detaljerna som gärna får synas och kan komma fram lite extra.

I detta trapphus från slutet av 1800-talet finns det golv i Carrara-marmor, böljande former, arbetade snickerier och smidesdetaljer. Arkitekturen och trapphuset har en påkostad och elegant karaktär. Man ville framhäva de äkta materialen vid tiden för byggandet och vi vill än idag vara rädda om och ta tillvara de vackra materialen och detaljerna.

I ett färgsättningsuppdrag handlar det om att ta hand om och vårda huset, samtidigt som ytor behöver målas om. Det går att måla och renovera på ett hänsynsfullt sätt. Att hålla trapphuset lågmält elegant är något som de flesta boende och fastighetsägare föredrar idag.

Välkommen att höra av dig om din bostadsrättsförening behöver ett färgsättningsförslag!

Det är detaljerna som gör helheten i ett trapphus

I en färgsättning är det viktigt att se till befintliga material och detaljer. Det är ju detaljerna som tillsammans bildar helheten. Allt ska hänga samman och passa ihop. När jag fick uppdraget att färgsätta trapphuset på Grev Turegatan lades stor vikt vid material och detaljer.

Vackra material och omsorg om detaljer fick bli ledord. Det var också viktigt att se till tillgängligheten och skapa tillräckliga kontraster. Material, färg och ljus samverkar.

Golvet i entrén är i grön kolmårdsmarmor och dörrarna som var målade i mahognyimitation var rätt slitna. Det blev ny ådringsmålning på dörrar och marmorering på andra ytor. Fönsterbrädorna fick kalkstensimitation och väggarna fick en enkel kyrkmarmorering. Resultatet blev lugnt och elegant och kontrasterna gör att trapphuset är lätt att orientera sig i.

Fotografier och färgsättning: Pernilla Ström ID Design 2024.
Fotografier och färgsättning: Pernilla Ström ID Design 2024.