Färgforskning och exteriör färgsättning

I fredags hade vi en mycket givande förmiddag på utbildningen Diplomerad färgsättare med en föreläsning om färg och färgforskning av Karin Fridell Anter som är arkitekt, docent och forskare. I svenskan har ordet färg två betydelser, färgen vi ser och färgen i hinken (materialet). Men vi har också ordet kulör, vilket används synonymt med färg, (färgen vi ser). Därför betyder färg och kulör samma sak i texten nedan.

Vi fick bland annat höra om ”uppfattad färg” och ”egenfärg” och hur de skiljer sig åt. Uppfattad färg är den kulör vi upplever att vi ser och egenfärg är den kulör som kan beskrivas med NCS-systemet och som har en given beteckning.

Det problematiska i exteriör färgsättning är bland annat att den färg vi upplever på ett hus skiljer sig ganska mycket från färgprovet vi väljer ifrån. Hur kommer sig det? Det är flera skäl.

Dagsljuset är så pass starkt att den kulör vi ser på det lilla provet vanligen uppfattas som mycket ljusare när den blir uppmålad. Men den uppfattas också som mer kulört, (läs ”glassig” eller ”pastellig”), när den kommer upp på en större yta och i dagsljus. En gul kulör kan se behaglig ut på det lilla färgprovet men kan bli alltför stark eller kulört uppmålad. Hur kommer man då till rätta med detta? Det gör man genom att välja en murrigare eller mer dämpad nyans på det lilla provet.

Sen finns också fenomenet med kulörtonförskjutningar.

I naturen har nästan allting en gulton, med få undantag. Naturen, grönskan, växter och stenar har en gulton och det gör att målade kulörer kan upplevas som kallare än vad det var tänkt i relation till omgivningen. Dessutom är dagsljuset ett mycket starkt och ”kallt ljus”, vilket gör att en del kulörer upplevs som kallare, (och kan till och med upplevas ha en blåton). Låt säga att du vill måla om grunden till din villa i en snygg grå kulör. Då vill du inte att den upplevs som blå-lila. Det kan hända om du väljer neutralgrå kulör enligt NCS-provet.

Vill du måla en exteriör detalj i grått och önskar att den ska upplevas som rent grå, bör du inte använda neutralgrått som kulör. Vi kan ta NCS-numret S4500-N som exempel där N står för neutral. Undvik alla grå kulörer som slutar på N, det vill säga neutralgrått för utomhusbruk. Välj istället en bruten grå färg, med lite gult eller annat ton i, till exempel S4502-Y, och den ser plötsligt rent grå eller neutralgrå ut. Detta gäller för färger utomhus.

Det här är min återgivning och tolkning av vad som sagts och inte nödvändigtvis Karins formuleringar.

Bilder från Karins föreläsning av Pernilla Ström.

Historiska kulörer passar fint i sammanhang med äldre hus, inredning och konst och i många andra miljöer.

I fredags startade den tredje omgången av Diplomerad färgsättare på Folkuniversitetet. Deltagare från olika branscher och med olika grad av erfarenheter samlas i utbildningen och vilka intressanta diskussioner det blir. Erfarenheter från mode, scenografi, inredning och bygg finns och det är bara några av de branscher deltagarna representerar.

Förutom grundläggande färglära blev det en föreläsning och diskussion om historiska färger och traditionella pigment. Hur färgsatte man egentligen förr? Vi talade om färgsättning på till exempel slott, i pampiga och mer traditionella hotellmiljöer som på Grand Hotell i Stockholm och på Nationalmuseum i Stockholm.

Guldockra, ljusockra eller ockra gult är ett underbart vackert jordpigment som användes flitigt förr och fortfarande. Pigmentet kan variera i sin karaktär och kan vara ljusare eller mörkare och har traditionellt använts både interiört och exteriört. Engelskt rött eller Venetianskt rött är också jordpigment och kan variera från lite ljusare och mer orange till mörkare rött. Just gult och rött i viss variation är vanliga kulörer i dessa miljöer.

Det som också är väldigt intressant är hur dessa kulörer kombineras med andra färger, material och belysning. I bilden nedan från Svaneholms slott som har en röd vägg finns också en mycket ljusgrå bröstpanel. Den upplever jag alltför ”kall” och ”ljus” för att vara tidstypisk. I bilden längst ned från Nationalmuseum är bröstpanelen i en betydligt varmare och mörkare grå kulör, som istället känns helt rätt i sammanhanget.

Jag har så länge jag kan minnas uppskattat att besöka slott, kyrkor och museer och andra historiska miljöer. Det är något jag har nytta av i min roll som huvudlärare på Diplomerad färgsättare. Ett stort privat bildarkiv finns. Bilden nedan visar ett rum från Svaneholms slott i Skåne där man har klassiskt röda väggar. Den gula interiören längre ned på sidan visar Nationalmuseum och avdelningen för 1700-tals konst.

Foto: Ström. Bilden visar Svaneholm slott i Skåne.
Foto: Pernilla Ström. Bilden visar bland annat en färgsättningskomposition från Nationalmuseum i Stockholm.

Utbildningen Diplomerad färgsättare är klar för den här gången

Förra veckan hade de två grupperna i utbildningen Diplomerad färgsättare slutpresentationer av sina färgsatta hotellrum.

Att färgsätta handlar inte bara om att välja kulörer, grupperna har jobbat med ljussättningen och materialval samt upplevelse och dynamik i rummen. Självklart är det en välformulerad analys och kravspecifikation som ligger till grund för det kreativa arbetet.

Själv är jag huvudlärare på utbildningen och mycket stolt över mina fantastiska elever. Jag tycker att deltagarna har lyckats riktigt bra även denna termin. De fina förslagen är utförda av personerna på bilderna.

Foton: Pernilla Ström

Hur påverkar färger oss och vad har kulörerna för egenskaper?

Det är både roligt och relevant att fundera över kulörer i vår omgivning och särskilt viktigt såklart om man ska arbeta med färgsättning i olika miljöer. Våra arbetsplatser har stor betydelse för välmåendet och det har också boendemiljöer, skolor och överallt där vi vistas. Kulörer påverkar hälsa och välbefinnande.

Vi kanske inte tänker på det så ofta, vilka kulörer vi har omkring oss, utan vi läser av vår omgivning undermedvetet. Det är automatiserat i vårt system att se vissa kulörer som varningsfärger, andra som harmoniska och lugnande och så vidare. Enskilda kulörers betydelser har de flesta av oss talat om många gånger i till exempel skolan. Då sa vi ”blått är flott och grönt är skönt”.

Men grönt är inte bara skönt. Den gröna kulörens huvudegenskap är en sak, men den har också en biegenskap. Färgen kan ha en underton som gör att den drar mot blått eller gult och den kan ha en nyans som bestäms av mängden svart eller vitt. En gulgrön kulör betyder något annat än en blågrön kulör. Att öva upp sitt färgseende så att du kan se vilka kulörer som har vilka biegenskaper eller undertoner är roligt och viktigt för att kunna matcha ihop olika nyanser, skapa harmonier eller snygga kontraster. Det är en väldigt användbar kunskap inom en rad områden.

På Folkuniversitetet Stockholm ges en ny diplomutbildning i vår. Då kan du under tretton fredagar utbilda dig till Diplomerad färgsättare. Teori och praktik varvas och det blir en hel del kreativa uppgifter och även riktiga case. När vi jobbar praktiskt med att lösa en uppgift så lär vi oss så mycket bättre än att bara förstå fenomen i teorin. Därför tycker vi att det är viktigt att ses och jobba ”hands on” med kulörer i skolan. Utbildningen ges inte på distans.

Jag ser verkligen fram emot att vara kursledare för den nya utbildningen och med mig har jag experter på ljus och belysning, forskare inom färg och färgsättning såväl som rutinerat yrkesfolk inom måleri- och färgbranschen. Vill du veta mer, så ligger utbildningen uppe för bokning nu. Läs mer här.

Ny diplomkurs i färgsättning

I vår, eller närmare bestämt i februari 2022, kommer en ny längre diplomutbildning på Folkuniversitetet som heter Diplomerad färgsättare. Då blir det tretton heldagar där vi jobbar med färgsättning och olika frågeställningar som hör till ämnet. Jag känner mig hedrad av att vara huvudlärare på kursen, men är långtifrån ensam i den rollen. Vi kommer ha flera mycket duktiga gästföreläsare.

Utbildningen behandlar både färg och ljus och vänder sig till dig som har ett speciellt intresse för färgsättning. Du kanske redan arbetar med färg, design, inredning eller arkitektur i någon form men vill uppdatera och utöka kunskaperna. Det kan också vara så att du vill arbeta inom dessa fält och har ett brinnande intresse för färg. Läs mer om grundkrav i kursbeskrivningen här.

Är du arkitekt eller inredningsarkitekt och vill bygga på kunskaperna i färg- och ljussättning? Då kan den här kursen passa även dig.

Foto: Pernilla Ström

Är kanske rosa, rödbrunt och grått dina nya favoritkulörer? En hel del inspiration från dagens trender går att hitta i 1880-talets arkitektur.

Brunt och rosa, ljusa och mörka färger i samma komposition ser vi i fasader från sent 1800-tal, men även i inredning idag. Kulörerna återfanns då både på fasader och i inredning som i tapeter och tunga draperier. Det är spännande att det som var populärt på 1880-talet även är omtyckt i dag. Kulörerna syns i flera nyanser och svämmar över i möbelbutikerna nu.

Behöver din fastighet och trapphus renoveras? Då kan jag hjälpa till med ett färgsättningsförslag. Många fastighetsägare vill diskutera tidstypiska kvalitéer inför en renovering och det är alltid klokt att behandla arkitektur varsamt och med eftertanke. Varmt välkommen!

Det är värt att ta hjälp av en färgsättare som kan tillföra det lilla extra

Varför ska man anlita en professionell färgsättare istället för att färgsätta själv? Ett svar är att färgsättning är en vetenskap, det krävs kunskap för att veta hur det lilla färgprovet skiljer sig från upplevelsen av en hel vägg. Kunskap är en av nycklarna till ett lyckat resultat.

Konstnärlig känsla är en annan avgörande faktor. Vår styrka är att kombinera kulörer med detaljer och övriga materialval på ett riktigt fint sätt. Vi föreslår en unik färgsättning med accenter som som gör det där lilla extra för helhetskänslan. Varmt välkommen att höra av dig om du funderar på att ta in en offert på färgsättning! Då kan vi berätta mer om vad vi erbjuder.

Färgsättning och foto av Pernilla Ström.

Hållbar färgsättning

Om du ansvarar för underhållet av en fastighet och det är dags för ommålning och att skapa en fin färgsättning, så kanske jag kan komma med några ord på vägen om hållbarhet och därmed lönsamhet, miljöhänsyn och socialt ansvarstagande.

Det är alltid lönsamt att underhålla en fastighet väl. Ett trevligt trapphus med en fin färgsättning och ett snyggt måleri ökar värdet på fastigheten och välbefinnandet för de som bor eller vistas där. Att vårda ytskikt och material gör att fastighetens skick håller längre och värdet bibehålls eller höjs. Det leder också till en känsla av stolhet och glädje vilket i sin tur leder till aktsamhet om lokalerna. Det är därmed en positiv spiral på många sätt.

Det är också av vikt att tänka hållbart i stil- och kulörval. Om en äldre fastighet ska få en ny invändig färgsättning kan det vara fint att titta på stilhistorien och vilka kulörer och stilar som traditionellt har hört ihop med den specifika arkitekturen. Men det finns fler faktorer som är viktiga: kan färg- och ljussättningen göras ännu bättre än det man gjorde förr? Väderstreck, ljusförhållanden, befintliga material och en mängd faktorer samverkar och bör tas hänsyn till för att en färgsättning ska bli riktigt bra. Kanske har vissa förutsättningar ändrats. Möjligheterna till fin och kostnadseffektiv belysning har till exempel blivit bättre. Då bör man ta hänsyn till det.

Jag är Diplomerad färgsättare, Inredningsarkitekt och arkitekturhistoriker med kunskaper även inom restaurering och har lång erfarenhet av att färgsätta trapphus i olika stilar. Varmt välkommen att kontakta mig för ett första möte och en offert!

Inspirationsbild från Grand Hotell i Stockholm. Foto: Pernilla Ström