Vid sidan om mitt arbete som inredningsarkitekt undervisar jag på Folkuniversitetet. Det har jag gjort sedan 2018. Arkitekturkursen och Inredningsarkitektur – rum, form, färg är två kvällskurser jag leder, men jag är också huvudlärare på Diplomerad färgsättare.
Nu är bokningen öppen för vårens utbildningar. Det är boka-tidigt-rabatt fram till 30 nov. på diplomutbildningen. Läs mer här.
Diplomerad färgsättare är en utbildning i inredning med fokus på färg och ljus för dig som vill arbeta med eller är intresserad av färgsättning. Eller kanske behöver du ta dina nuvarande kunskaper till en ny nivå inom ditt nuvarande yrke.
Det är inte bara färgteorier, utan ett holistiskt perspektiv på hela inredningar, där bland annat ljuset spelar en stor roll. Många kreativa övningar gör vi och en del fältarbete. Varmt välkommen om du känner att det är något för dig.
Falu rödfärg är en klassisk slamfärg som flitigt använts till för att måla fasader på trähus. Färgen var en restprodukt från koppargruvan i Falun. Jag besökte gruvan som barn. Det är en spännande plats och idag är det en historisk sevärdhet.
Begreppet falu rödfärg lever dock kvar och den röda kulören används också till andra färgtyper än slamfärg. Den närmaste NCS-beteckningen för den röda kulören är S 5040-Y80R. Men det finns också en ljusare variant.
Färgen och kulören spreds i Sverige under 1700-talet och blev en symbol för rikedom. Man målade då timmergårdar och herrgårdar röda. Kulören fick status för att den liknade tegel. Den faluröda färger blev en identitetsbärare för svenskt kultur. Idag är många stugor röda i Sverige och en tydlig del av vårt kulturarv. Men det beror på landskap och var man befinner sig i Sverige.
Kulören liknade som sagt tegel och många ståndsmässiga byggnader var och är i rött tegel, till exempel Riddarhuset i Stockholm. Men under 1800-talet blev rödfärgen vanlig på svenska landsbygden och därmed försvann statusstämpeln.
Senare under den nationalromantiska perioden omkring 1910-1920 blomstrade kulören falurött igen på fasader. Den romantiska visionen om den klassiskt röda svenska stugan blev ännu starkare. Under 1900-talet har den röda färgen fortsatt att vara populär. Det är verkligen en traditionell kulör.
I mitt jobb möter jag människor som vill lära sig mer om färg- och ljus, inredning och arkitektur. Det är ett stort förtroende att få vara huvudlärare på utbildningen Diplomerad färgsättare på Folkuniversitetet och jag vill att mina deltagare ska få med sig så mycket kunskap som möjligt. Deltagarna är i olika åldrar och har olika förkunskaper. Även arkitekter går mina kurser.
I ett kreativt yrke är det toppen att arbeta och lösa uppgifter tillsammans med andra. Ibland kanske någon tror att gå en kurs mest handlar om att lyssna på läraren, men jag vill uppmuntra till att deltagarna ska arbeta med flera sinnen och utvecklas kreativt. En blandning av deltagare med olika bakgrund är så givande, för alla har unika erfarenheter eller kunskaper att dela med sig av.
Material är något vi arbetar med på mina kurser. Inredning är taktilt. Att färgsätta är inte bara att välja tvådimensionella prover, det är att föreställa sig och visualisera för andra hur kulörerna, materialen och formerna i rummet framträder tillsammans på ett vackert sätt. En kulör är inte densamma uppmålad som på det lilla provet. Det finns alltid en hel komposition av material, kulörer, ljus och annat i omgivningen som påverkar. Kulören eller kulörerna du väljer kommer sen att upplevas olika beroende på situation.
Själv arbetade jag praktiskt med inredning, färg och ljus innan jag började utbilda mig. Jag jobbade som dekorationsmålare, gick konstkurser, klädde om stolar, sydde lampskärmar, gjorde hantverkssysslor och skapade inredningar. Det gav en massa praktiska kunskaper. Sen utbildade jag mig akademiskt inom inredning och arkitektur.
Idag föreläser jag kontinuerligt om bland annat färgsättning, arkitektur och inredning. Men jag jobbar också aktivt med projekt. Vårterminen 2025 kommer jag att leda Diplomerad färgsättare som är en deltidsutbildning, kvällskurserna Inredningsarkitektur – rum, form, färg och Arkitekturkursen. Även Teckna interiör och exteriör distans som enbart ges online.Vid sidan av detta tar jag emot uppdrag inom inredning och arkitektur. Företag är varmt välkomna att anlita mig till projekt eller som föreläsare.
Snart drar höstterminen igång med studier och kortare kvällskurser. Som utbildare och kursledare ser jag fram emot en ny termin på Folkuniversitetet.
De utbildningar jag leder är Diplomerad färgsättare, Arkitekturlinjen och kvällskursen Inredningsarkitektur – rum, form, färg. Inredningskursen har gått varje termin sedan hösten 2018 och i höst har vi en alldeles ny helgkurs som är en fördjupningskurs i färgsättning. Den går helgen 31 augusti-1 september. Alla utbildningarna har kreativt fokus och det blir en hel del skapande genom skisser, ritningar och modellbyggen på olika nivåer.
Går du en utbildning på dagtid 20 %, det vill säga en dag per vecka, då gäller det att läsa på ordentligt mellan tillfällena och komma förberedd till nästa gång. Det blir också hemuppgifter av olika karaktär varje vecka. Väljer du en kvällskurs, då är det inte samma krav på hemarbete. Då går det bra att komma utan förkunskaper och utan att läsa på under veckan. Men om du väljer att läsa på kursavsnittet och öva hemma, då lär du dig så mycket mer.
Det roliga är att vi har alla sorters deltagare. Det finns både unga och äldre, de som kommer direkt från gymnasiet och en del som redan har en universitetsexamen eller lång yrkeserfarenhet. Denna blandning är så trevlig, alla har unika erfarenheter och samlas kring glädjen i att skapa och kreera.
Glöm inte att du ska tycka om att arbeta kreativt. Vill du veta mer? Alla kurser och utbildningar ligger uppe för bokning nu. Vill du komma på ett kostnadsfritt prova-på tillfälle så går det också att boka sin plats nu. Först till kvarn! Surfa in på Folkuniversitetet.se skriv Pernilla Ström i sökrutan så kommer mina utbildningar upp. Varmt välkommen och hoppas vi ses! Länk här.
Foto: Pernilla Ström. Bilden föreställer miniatyrmodeller av stolar i bland annat Bruno Mathssons design.
Ja det beror förstås på vem du frågar. Jag fick frågan i en intervju och då blev mitt svar följande:
Kulörtrender som vi ser just nu är traditionella kulörer som kommer från jordpigment, men även klorofyllgrönt och andra färger ur naturens kulörschema. Grönt är stort, grågrönt, bladgrönt, men även friskare limegrönt. Lila och brunt ser vi också, liksom en del blå färger. Men de varma kulörerna som beige, ockragult och brända röda toner är kanske de mest populära nu.
Med jordpigment menar jag ockra, terra, sienna – de klassiska gula, orangea, bruna tonerna som också finns som namn på konstnärsfärger. Blanda en gnutta av något av dessa pigment i vitt och pyttelite lite svart, så får man en ljus, varm beige kulör och BEIGE är förmodligen den mest populära kulören hos svenskar i inredning just nu. Vi är ju försiktiga av oss.
Kritvitt eller neutralvitt är i alla fall inte högst på listan längre när vi väljer färg och det kan bero på att den neutrala vita färgen inte gifter sig lika bra mot naturens färgschema som de brutna tonerna av vitt eller ljust beige. Nästan allt i naturen har ju en gulton.
Inspirationsbild från Slettvoll. Foto: Pernilla Ström.Inspirationsbild från Slettvoll. Foto: Pernilla Ström
Deltidsutbildningen Diplomerad färgsättare är i full gång och vi har klarat av den del som innefattar ”belysning och ljussättning”. Färg är ju som bekant beroende av ljuset och vi hade nyligen besök av en riktigt intressant gästföreläsare – Johanna Enger.
Johanna Enger är assisterande professor i ljusdesign från Perceptionsstudion på Konstfack och hon föreläste för oss om sin forskning och gav många proffstips. Råden nedan är min egen tolkning av det jag noterade från föreläsningen. Själv jobbar jag som huvudlärare på utbildningen och mitt område är färgsättning.
Om vi vill ha ett visuellt ljusare rum, då kan det skapas genom kontraster. Ett vitt rum upplevs inte ljusare eller mer tydligt bara för att det är vitt. Det är kontrasterna mellan ljus och skugga som ger upplevelsen av ljushet.
Bra belysning och dagsljus gör våra rum vackrare, men det handlar inte om att lysa upp ett rum så mycket som möjligt. Vi behöver istället skapa skuggor och variation. Ett trivsamt och behagligt rum kommer vanligen från ett lagom och varierat ljus.
För att skapa ett tydligt rum, så bör man jobba med ljuset och kontraster. Ett sätt kan vara att använda mer direkt ljus, istället för diffust ljus. Anledningen är att direkt ljus skapar starkare skuggor och därmed mer kontrast.
Johanna Enger talade om att vi gärna ska ljussätta det som ska vara i fokus i rummet, men vi ska inte heller glömma bort ljuset runt omkring oss. Ljussätt gärna föremål för att få fram rumslighet och form genom skuggor och tänk på att man inte ska se ljuskällan.
Tusen Tack Johanna Enger för att du kom och föreläste hos oss på Diplomerad färgsättare på Folkuniversitetet!
Johanna Enger föreläser om ljus på Diplomerad färgsättare på Folkuniversitetet. Foto: Pernilla Ström
Vad är det egentligen för skillnad på färg och kulör? Färg är innehållet i färgburken. Färg är materialet. Ordet målarfärg kan översättas med engelskans Paint. I svenska språket och i folkmun används ”färg” och ”kulör” ibland synonymt och ibland på det korrekta sättet. Därför är det bra att förtydliga vad vi menar.
Om du är målare eller arbetar i färgaffär, använder du troligtvis orden mer noggrant. Färg är materialet och kulör används för att beskriva vad vi ser, till exempel ”den röda kulören på fasaden”.
Förra veckan hade vi besök av Pelle från Jotun på Diplomerad färgsättare. Då fick vi en lektion i färg som material och vad färg kan innehålla.
Färg innehåller:
BINDEMEDEL, olja, akryl, PVA, epoxi.
PIGMENT, titandioxid, järnoxid. *Pigment kan vara syntetiska eller gjorda av mineraler som jordpigment – mitt eget tillägg.
När man ska välja färg eller produkt för måleriet bör man tänka på:
Hur mycket slitage kommer ytan att utsättas för?
Vilken typ av yta ska behandlas? Vägg, snickerier eller en fasad?
Vilket utseende önskas?
Analysera underlaget. Vilken fuktbelastning kan vi räkna med?
Om du ska måla om en fasad, tänk då på att valet av fasadfärg är extra viktigt. Vad fasaden har målats med för typ av färg tidigare är viktigt att ta reda på. Ta hjälp av en renommerad målerifirma.
I fredags hade vi en mycket givande förmiddag på utbildningen Diplomerad färgsättare med en föreläsning om färg och färgforskning av Karin Fridell Anter som är arkitekt, docent och forskare. I svenskan har ordet färg två betydelser, färgen vi ser och färgen i hinken (materialet). Men vi har också ordet kulör, vilket används synonymt med färg, (färgen vi ser). Därför betyder färg och kulör samma sak i texten nedan.
Vi fick bland annat höra om ”uppfattad färg” och ”egenfärg” och hur de skiljer sig åt. Uppfattad färg är den kulör vi upplever att vi ser och egenfärg är den kulör som kan beskrivas med NCS-systemet och som har en given beteckning.
Det problematiska i exteriör färgsättning är bland annat att den färg vi upplever på ett hus skiljer sig ganska mycket från färgprovet vi väljer ifrån. Hur kommer sig det? Det är flera skäl.
Dagsljuset är så pass starkt att den kulör vi ser på det lilla provet vanligen uppfattas som mycket ljusare när den blir uppmålad. Men den uppfattas också som mer kulört, (läs ”glassig” eller ”pastellig”), när den kommer upp på en större yta och i dagsljus. En gul kulör kan se behaglig ut på det lilla färgprovet men kan bli alltför stark eller kulört uppmålad. Hur kommer man då till rätta med detta? Det gör man genom att välja en murrigare eller mer dämpad nyans på det lilla provet.
Sen finns också fenomenet med kulörtonförskjutningar.
I naturen har nästan allting en gulton, med få undantag. Naturen, grönskan, växter och stenar har en gulton och det gör att målade kulörer kan upplevas som kallare än vad det var tänkt i relation till omgivningen. Dessutom är dagsljuset ett mycket starkt och ”kallt ljus”, vilket gör att en del kulörer upplevs som kallare, (och kan till och med upplevas ha en blåton). Låt säga att du vill måla om grunden till din villa i en snygg grå kulör. Då vill du inte att den upplevs som blå-lila. Det kan hända om du väljer neutralgrå kulör enligt NCS-provet.
Vill du måla en exteriör detalj i grått och önskar att den ska upplevas som rent grå, bör du inte använda neutralgrått som kulör. Vi kan ta NCS-numret S4500-N som exempel där N står för neutral. Undvik alla grå kulörer som slutar på N, det vill säga neutralgrått för utomhusbruk. Välj istället en bruten grå färg, med lite gult eller annat ton i, till exempel S4502-Y, och den ser plötsligt rent grå eller neutralgrå ut. Detta gäller för färger utomhus.
Det här är min återgivning och tolkning av vad som sagts och inte nödvändigtvis Karins formuleringar.
I fredags startade den tredje omgången av Diplomerad färgsättare på Folkuniversitetet. Deltagare från olika branscher och med olika grad av erfarenheter samlas i utbildningen och vilka intressanta diskussioner det blir. Erfarenheter från mode, scenografi, inredning och bygg finns och det är bara några av de branscher deltagarna representerar.
Förutom grundläggande färglära blev det en föreläsning och diskussion om historiska färger och traditionella pigment. Hur färgsatte man egentligen förr? Vi talade om färgsättning på till exempel slott, i pampiga och mer traditionella hotellmiljöer som på Grand Hotell i Stockholm och på Nationalmuseum i Stockholm.
Guldockra, ljusockra eller ockra gult är ett underbart vackert jordpigment som användes flitigt förr och fortfarande. Pigmentet kan variera i sin karaktär och kan vara ljusare eller mörkare och har traditionellt använts både interiört och exteriört. Engelskt rött eller Venetianskt rött är också jordpigment och kan variera från lite ljusare och mer orange till mörkare rött. Just gult och rött i viss variation är vanliga kulörer i dessa miljöer.
Det som också är väldigt intressant är hur dessa kulörer kombineras med andra färger, material och belysning. I bilden nedan från Svaneholms slott som har en röd vägg finns också en mycket ljusgrå bröstpanel. Den upplever jag alltför ”kall” och ”ljus” för att vara tidstypisk. I bilden längst ned från Nationalmuseum är bröstpanelen i en betydligt varmare och mörkare grå kulör, som istället känns helt rätt i sammanhanget.
Jag har så länge jag kan minnas uppskattat att besöka slott, kyrkor och museer och andra historiska miljöer. Det är något jag har nytta av i min roll som huvudlärare på Diplomerad färgsättare. Ett stort privat bildarkiv finns. Bilden nedan visar ett rum från Svaneholms slott i Skåne där man har klassiskt röda väggar. Den gula interiören längre ned på sidan visar Nationalmuseum och avdelningen för 1700-tals konst.
Foto: Ström. Bilden visar Svaneholm slott i Skåne. Foto: Pernilla Ström. Bilden visar bland annat en färgsättningskomposition från Nationalmuseum i Stockholm.
Förra veckan hade de två grupperna i utbildningen Diplomerad färgsättare slutpresentationer av sina färgsatta hotellrum.
Att färgsätta handlar inte bara om att välja kulörer, grupperna har jobbat med ljussättningen och materialval samt upplevelse och dynamik i rummen. Självklart är det en välformulerad analys och kravspecifikation som ligger till grund för det kreativa arbetet.
Själv är jag huvudlärare på utbildningen och mycket stolt över mina fantastiska elever. Jag tycker att deltagarna har lyckats riktigt bra även denna termin. De fina förslagen är utförda av personerna på bilderna.
Colour Design Blog 