Att arbeta kreativt tillsammans med andra är kanske det roligaste som finns

Att lära sig mer om något man tycker om och dela upplevelser och erfarenheter med andra, det är verkligen livskvalitet. I veckan gjordes det en film på Folkuniversitetet om den nya Arkitekturlinjen som startar i februari 2023 och då talade vi om vad som är det roligaste med att undervisa. Det är bland annat gemenskapen och det gemensamma intresset för arkitektur, inredning, konst och design.

På Arkitekturlinjen kommer vi att bygga modell, skissa på planlösningar, lära oss mer om villor, stilar, byggmaterial, olika synsätt och ideal och inte minst formspråk. På bilden en modell av Villa Savoye, som jag och en klasskamrat gjorde på Orienteringskursen i arkitektur på KTH för ett antal år sen. Ett bra sätt att lära sig mer om arkitektur.

Villa Savoye är ritad av Le Corbusier och uppförd 1928-1930. Han hade intressanta tankar om hur bostaden skulle fungera som en maskin och vara funktionell. Byggnaden vilar på pelare i betong och har många fönster runt om i de icke bärande väggarna. En öppen planlösning med stora möjligheter till förändring finns. Villan är ett exempel på ett hus som har ett fint samband mellan inne och ute.

Den funktionalistiska stilen och Villa Savoye känns fortfarande modern nästan hundra år senare. Vilken kommer bli vår nästa stora byggnadsstil tror du?

Foto: Pernilla Ström

Hållbart stilperspektiv i trapphus på Maria Skolgata 38

Min profession som färgsättare startade på 1990-talet och tog fart då jag 1995 blev anlitad för att färgsätta trapphus till Svenska Bostäder. Jag hade jobbat några år med inrednings- och dekorationsuppdrag och mellan 1992-1994 var jag lärare i dekorationsmåleri på Folkuniversitetet. Några beställare av färgsättning från det nämnda bostadsbolaget såg mina arbeten och utifrån det startade en ganska omfattande bana av att färgsätta trapphus.

Det stilhistoriska perspektivet hade jag med mig från barndomen, då vi ofta i familjen roade oss med att peka ut olika arkitekturstilar i staden. Lite senare pluggade jag arkitekturhistoria på Stockholms universitet och KTH.

Denna vecka gick jag förbi ett trapphus som jag färgsatte och dekorationsmålade för 25 år sen och förvånande nog var det välbevarat. 1997 valde jag kulörer med omsorg till Maria Skolgata 38 i Stockholm och funderade nog en hel del på vad som skulle vara hållbara kulörval med respekt för fastighetens befintliga materialval och arkitekturstil. Men självklart också utifrån ett boendeperspektiv. Så här blev resultatet då.

Med facit i hand så blev det en över tid hållbar färgsättning och ett hållbart stilperspektiv. Även om motiv som blomstergirlanger varit omodernt vissa år, så har ingen målat över det och nu verkar det återigen vara omtyckt med figurativa motiv från till exempel naturen. Allt kommer och går, det kanske kan vara värt att fundera över. Idag vet vi att alla slags renoveringar behöver hålla över tid, därför att det belastar miljön på ett minimalt sätt.

Foto Pernilla Ström. Färgsättning och dekorationsmåleri Pernilla Ström 1997.

Färgsättning av Pernilla Ström 1997.

Foto: Pernilla Ström. Färgsättning Pernilla Ström 1997.

Hur påverkar färger oss och vad har kulörerna för egenskaper?

Det är både roligt och relevant att fundera över kulörer i vår omgivning och särskilt viktigt såklart om man ska arbeta med färgsättning i olika miljöer. Våra arbetsplatser har stor betydelse för välmåendet och det har också boendemiljöer, skolor och överallt där vi vistas. Kulörer påverkar hälsa och välbefinnande.

Vi kanske inte tänker på det så ofta, vilka kulörer vi har omkring oss, utan vi läser av vår omgivning undermedvetet. Det är automatiserat i vårt system att se vissa kulörer som varningsfärger, andra som harmoniska och lugnande och så vidare. Enskilda kulörers betydelser har de flesta av oss talat om många gånger i till exempel skolan. Då sa vi ”blått är flott och grönt är skönt”.

Men grönt är inte bara skönt. Den gröna kulörens huvudegenskap är en sak, men den har också en biegenskap. Färgen kan ha en underton som gör att den drar mot blått eller gult och den kan ha en nyans som bestäms av mängden svart eller vitt. En gulgrön kulör betyder något annat än en blågrön kulör. Att öva upp sitt färgseende så att du kan se vilka kulörer som har vilka biegenskaper eller undertoner är roligt och viktigt för att kunna matcha ihop olika nyanser, skapa harmonier eller snygga kontraster. Det är en väldigt användbar kunskap inom en rad områden.

På Folkuniversitetet Stockholm ges en ny diplomutbildning i vår. Då kan du under tretton fredagar utbilda dig till Diplomerad färgsättare. Teori och praktik varvas och det blir en hel del kreativa uppgifter och även riktiga case. När vi jobbar praktiskt med att lösa en uppgift så lär vi oss så mycket bättre än att bara förstå fenomen i teorin. Därför tycker vi att det är viktigt att ses och jobba ”hands on” med kulörer i skolan. Utbildningen ges inte på distans.

Jag ser verkligen fram emot att vara kursledare för den nya utbildningen och med mig har jag experter på ljus och belysning, forskare inom färg och färgsättning såväl som rutinerat yrkesfolk inom måleri- och färgbranschen. Vill du veta mer, så ligger utbildningen uppe för bokning nu. Läs mer här.

1910-talets Nationalromantik

En sagoinspirerad stil som kallas Nationalromantik avlöste Jugendstilen från början av 1900-talet. Det var en ansträngt klimat innan första världskriget som ledde till att nationella inhemska traditioner och stildrag blev populära. I Sverige kan man se dekorationsmåleri i trapphusen föreställande fornnordiska gudar men också småmönstrad riklig dekor i exempelvis tak. Vikingatiden och medeltiden var inspirationskällor.

Fasaderna är ofta i tunga och slutna och byggda i tegel, men återfinns också i puts. Fönstren är småspröjsade. Djurmotiv syns i stenfriser och portarna som ofta är i ek är ibland av lite mindre modell, men ger ett tungt intryck. Ibland syns ett bågformat fönster placerat ovan porten. Portarna har kanske ett utskuret romb-format mönster i relief.

Stilen inne i trapphusen är träådrade eller mörkbetsade dörrar och snickerier även om vanlig täckmålning också förekom. Ekdörrar finns också. Golven är vanligtvis i kolmårdsmarmor, men kan också vara i kalksten. Mässingsdetaljer förekommer och trädetaljer finns i till exempel handledare. Hissdörrarna är i smidesjärn. Ibland finns dekorationsmålade blomrankor, troll, riddare och sagofigurer. Väggar kan vara målade i stucco lustro, en vanlig marmoreringsmetod medan taken istället är målade i kalkfärg och en teknik som kallas al secco. Det finns ofta vacker belysning i de Nationalromantiska husen och dekor runt om takarmaturen.

I inredningen dominerade också den romantiska visionen. Mörkt trä, rustika stilar och allmogeinspirerat. Stadshusstolen ritades av Carl Malmsten och med den vann han tävlingen 1915 om möbler till Stockholms stadshus. Han var då okänd som möbelformgivare men fick en stark start på karriären.

Vill du ha hjälp med att färgsätta ett trapphus i denna stil, välkommen att kontakta mig för en första diskussion om vad jag kan göra för er. Jag hjälper er gärna!

Nationalromantiken i Lärkstaden

Nationalromantikens flerbostadshus med stora tegelfasader har ett elegant om än bastant och tungt uttryck. Taken är branta och burspråken är kantiga. Portarna är vanligen mörka och tunga. Fönstren är småspröjsade och ofta vitmålade och socklarna är i sten. Balkongerna vilar på naturstenskonsoler. Det sägs att det var vikingatiden och medeltiden som inspirerade till framförallt interiörerna. Ibland ser vi också putsade hus i nationalromantisk stil.

Nationalromantiken varade ungefär mellan 1910-1920 och kom efter Jugendstilen. Det blev en ny stil som inspirerades av äldre inhemsk bebyggelse. Man ville att materialen skulle vara äkta och synliga. Förebilder finns också från Tyskland, Danmark och England. Men de flesta europeiska länder utformade en egen nationalromantisk stil. 

I Stockholms kan man se bebyggelse i nationalromantisk stil i Lärkstaden på Östermalm.

Foto: Pernilla Ström

Är kanske rosa, rödbrunt och grått dina nya favoritkulörer? En hel del inspiration från dagens trender går att hitta i 1880-talets arkitektur.

Brunt och rosa, ljusa och mörka färger i samma komposition ser vi i fasader från sent 1800-tal, men även i inredning idag. Kulörerna återfanns då både på fasader och i inredning som i tapeter och tunga draperier. Det är spännande att det som var populärt på 1880-talet även är omtyckt i dag. Kulörerna syns i flera nyanser och svämmar över i möbelbutikerna nu.

Behöver din fastighet och trapphus renoveras? Då kan jag hjälpa till med ett färgsättningsförslag. Många fastighetsägare vill diskutera tidstypiska kvalitéer inför en renovering och det är alltid klokt att behandla arkitektur varsamt och med eftertanke. Varmt välkommen!

1700-talets färgsättning

Under 1700-talet blev det alltmer gula fasader i Stockholm. Även gulrosa och stenliknande gråbruna eller grågröna kulörer förekom. Putsade stenhus kunde få antika stildrag som pilastrar och frontoner. Lister och pilastrar färgades ibland vita och det sägs vara för att härma vit marmor som var populärt i italiensk och fransk arkitektur och tidigare i antikens Grekland och Rom.

Klassicismen som arkitekturstil har stildrag från den grekiska och romerska klassiska arkitekturen. Stilen präglas av klarhet, symmetri och harmoni. Klassicistiska stildrag fanns även under den italienska renässansen. I Sverige hämtades det inspiration till slott och adelsmiljöer från 1700-talets klassicism i Frankrike.

Spökslottet, eller Schefflerska huset, stod klart 1702. Det ligger på Drottninggatan på Norrmalm i Stockholm och är egentligen en herrgårdsbyggnad, men med en plan inspirerad från 1600-talets adelspalats. Stenhuset har en plan med förgård och flyglar fogade till en huvudbyggnad. Det höga järnstaketet ger ett pampigt intryck till fastigheten. Exteriören har klassicistiska stildrag.

Spökslottet i Stockholm.
Spökslottet. Foto: Pernilla Ström
Spökslottet, sett från Spökparken. Foto: Pernilla Ström

Funktionalism 1930-50

Flerbostadshus i funktionalistisk stil har fasader i puts eller tegel och är ofta målade i ljusa kulörer som vitt eller ljusgult. När det gäller villaarkitekturen så förekommer också träfasader och även här är vitt, ljusgult och grått vanligt och ibland även gröna nyanser. Fönstersnickerier är ofta vita men mörkare kulörer av till exempel grönt förekommer.

Övriga stildrag är flacka tak och balkonger i korrugerad plåt. Fönster är vanligen i en- två eller treluft. Funkisvillor kan ha långa fönsterband eller fönster över hörn. Stora solaltaner och dörrar i förnissat trä hör till stilen.

För övrigt står funktionalismen för ljus, luft och rymd och husen är anpassade till väderstrecken. Stilen fick sitt genomslag på Stockholmsutställningen 1930.

Foto: Pernilla Ström
Hus i funktionalistisk stil i ljusa pastellfärger.
Foto: Pernilla Ström