Colour Design Blog

Kulörernas syfte i boutique-hotellet

Publicerad den 21 januari, 202510 februari, 2025 av PS

2015 skrev jag en masteruppsats om hotelldesign. Syftet var att ta reda på mer om designstrategier på hotell och hur dessa strategier påverkat inredningarnas utformning. Även vilka upplevelser och känslor inredningarna skapar hos hotellgästerna undersöktes.

Idag föreläser jag om hotelldesign och vi gör även studiebesök med kurserna jag leder. Nyligen besökte jag och min klass på Diplomerad färgsättare Hotell Hellsten i Stockholm för att se hur deras inredning och kulörkoncept är utformat.

På hotellet finns flera starka färger kombinerade på ett ibland oväntat sätt. Kulörerna är bland annat rött och mörklila. Även andra kulörstarka färger finns. De följer inte någon trend. Syftet är inte heller att det ska vara trendigt. Hotell Hellsten vill överraska och inspirera. Här finns möbler och konst från olika världsdelar som tillsammans med svenska stilmöbler och hotellets 1880-tals arkitektur med kakelugnar och stuckaturer ger en kul och uppfriskande stilblandning.

Vill du veta mer om hotellkoncept? Läs gärna mitt inlägg om livsstilshotell och boutiquehotell på Wikipedia här. (Kompletteringar är gjorda som inte är mina egna ordval).

Hotell Hellsten stämmer in på kategorin boutiquehotell. Det är ett mindre hotell som strävar efter en unik karaktär och atmosfär. Hotellet har en oväntad mix av inredning och färger. Ett annat syfte för boutiquehotellen är att vara ett resmål i sig. Det ska vara kul att uppleva hotellet. Hotell Hellsten är inte med i uppsatsen. Mer om de hotell som jag skriver om i uppsatsen i ett annat inlägg.

Hotell Hellsten ska också ha en eloge för tillvaratagandet av äldre detaljer och inredning. Det finns en story bakom detta. Här är inte allt nytt. Det är en blandning av inredning och detaljer från olika tider. Det är viktigt för miljön att inte köpa allt nytt om du ska inreda ett hotell.

Uppsatsen är en masteruppsats och heter: Hotell med ambitionsnivå. Strategier och betydelser i hotellinredningsdesign. Den är skriven vid Institutionen för kultur och estetik vid Stockholms universitet, VT 2015 av Pernilla Ström.

Pompejanskt rött och Engelskt rött är Kulörer i 1920-talets trapphus.

Publicerad den 13 januari, 2025 av PS

1920-talets trapphus är ofta vackra och har inte sällan varma kulörer som dämpat rött, varmt gult och varmt grått på väggarna. Lägenhetsdörrarna är spegeldörrar, ofta målade i brunt. Trapphusen och husen i stort har sparsamma klassicistiska stildrag.

Tjugotalets klassicism är en stil som inspirerats av Antiken men på ett enklare vis. En mild röd kulör är kännetecknande för trapphus under denna stilperiod. Inspiration kommer från Pompejanskt rött. Det är en röd som är aningen nedtonad till rödrosa eller aprikosrosa.

När det kommer till måleriet är väggarrna ofta indelade i fält med klassiska motiv. Bårder som löpande hund, meanderbård och skuggade listverk kan man se liksom målade urnor, festonger, växter och blommor. Även taken är ofta vackert dekorationsmålade, ibland är det en himmelsblå bottenkulör.

Fina materialval är det också i dessa hus. Grön kolmårdsmarmor eller vitgrå Carraramarmor ser vi ofta som golvmaterial. Trapphusen på bilderna nedan är från Kungsholmen i Stockholm.

Färgsättning av 50-tals trapphus i Grimsta

Publicerad den 3 januari, 202530 januari, 2025 av PS

Färgsättning av fastigheter har länge varit en nisch för mig och många trapphus i olika stilar har blivit färgsatta under åren. Jag bläddrade lite grann i mitt arkiv och hittade de här bilderna från ett utfört uppdrag i Grimsta utanför Stockholm och till Svenska Bostäder som uppdragsgivare. Följande kan man läsa om Grimsta i Bebyggelseregistret hos Riksantikvarieämbetet, RAA.

”Grimsta är beläget söder om Hässelby slott och norr om Blackeberg med Vällingby på andra sidan Bergslagsvägen. Hyreshusbebyggelsen från 1950-talet, naturområdet Grimstaskogen och läget vid Mälaren ger stadsdelen dess karaktär. Svenska Bostäder bebyggde samtliga kvarter i Grimsta med bostadshus för hyreslägenheter. Husen i den mellersta stadsdelen uppfördes 1953-1955 och i den norra och södra delen 1956-1958. Lägenheterna i Grimsta är i huvudsak små om man undantar stadsdelens enda höghus, som också har större etagelägenheter som var mycket attraktiva på 1950-talet. Längst i söder vid Nickelgränd ligger fyra punkthus som främst innehåller lägenheter på 3 rum och kök, men också etagelägenheter och ateljéer. Samtliga hus i Grimsta ritades av Svenska Bostäders arkitektkontor”.

Den funktionalistiska perioden varade ungefär från 1930-1950-tal. Det funktionella och moderna livet skulle vara praktiskt. Periodens arkitektur står för enkelhet och funktion skulle gå före utsmyckning och form. I trapphus från tiden ser man ibland geometriska mönster och disiga pastellfärger.

Mönstret och färgerna jag valde är mina egna. Men jag inspirerades av funktionalismens formspråk. Därför blev geometri och enkla former som block och rektanglar det jag valde till dessa trapphus liksom dämpade och lugna kulörer. De ”blå-turkosa” och ”aprikos-gula” trapphusen blev de två första färgställningarna i en serie av färgsättningar till Grimstagatan. Fondväggarna har ett geometriskt mönster som är något mer kulört än resten av trapphuset som istället har en blockindelning i mer dämpade kulörer.

GOD JUL & GOTT NYTT ÅR!

Publicerad den 19 december, 2024 av PS

Här kommer ett vykort med ett måleri som har nästan 30 år på nacken!

Jag startade min första inredningsfirma 1990, det är ett tag sedan. På 90-talet var det populärt med dekorationsmåleri och jag målade möbler och väggar i ganska stor omfattning. Mellan 1992-1994 var jag lärare i dekorationsmåleri på Folkuniversitetet Stockholm. Idag undervisar jag fortfarande där, men i färgsättning, inredning och arkitektur.

På 1990-talet gick jag en kurs i väggfältsmåleri med Roger F. Seamark. (Väggfältsmåleri är att dela in väggar i fält och måla dessa med ramverk liknande äldre tiders måleri på slott och herresäten).

Inspirerad av den kursen och äldre måleri som jag hade sett på olika slott, målade jag upp en vägg med tre olika fält i min dåvarande affärslokal. Inspiration är också från den skickliga dekorationsmålaren från 1700-talet, Lars Bolander (1732-1795). Det sägs att han var Gustav den III:s hovmålare och han målade bland annat på Sturehovs slott. Både slottet och hans måleri var en stor inspirationskälla för mig då.

Även om det finns vissa likheter och inspiration från Bolander, så är kompositionen, färgsättningen och måleriet på bilderna här något annat och gjort av mig. Det var väldigt kul att öva på väggfältsmåleri i full skala och det blev starten på dekorationsmåleri i många trapphus. Tapeten i gult och blått på angränsande vägg är från Anna French.

1920-tals Klassicism och kinesiskt rött på Chinateatern i Stockholm

Publicerad den 16 december, 202416 december, 2024 av PS

Chinateatern uppfördes på 1920-talet och var vi den tiden en biograf för stumfilm. Under detta årtionde skapades hus både i staden och i ytterområden i en stil vi brukar kalla tjugotalsklassicism. Här finns referenser i utsmyckningen tillbaka till Antiken.

Albin Stark var arkitekten bakom Chinateatern och det sägs att han inspirerades av ett besök i Peking. Det är i första hand invändigt vi ser kinesiska motiv och detaljer.

Kinesiska tecken syns ovanför entrén och det står ”Det fulländade seendets hus” vilket syftar till att inne i salongen ser man bra från alla platser. Invändigt finns inga pelare som skymmer sikten. På fasaden kan man se de antika motiven som engagerade kolonner, (dessa är i fast förbindelse med fasaden), joniska kapitäl, festonger och symmetrisk fönstersättning.

Invändigt präglas lokalen av kulörerna rött och grönt. Där finns en mörk orangeröd som skulle kunna kallas kinesiskt röd och väggarna skimrar i grön Stucco Lustro. Här finns dörrar med intarsia och kinesiska motiv. En vacker byggnad och en stämningsfull lokal som passar utmärkt för musikaler som till exempel Dream Girls som ges idag.

Julkalender 2024

Publicerad den 12 december, 2024 av PS

Hej, bästa bloggföljare. I december har det blivit lite mindre aktivitet från min sida här på bloggen, men desto mer i andra kanaler. Jag har nämligen satt ihop en julkalender med bilder som handlar om olika typer av projekt eller uppdrag som jag har gjort.

Nu är vi halvvägs in i julkalendern. Vill du veta mer om vad jag jobbar med så kan du följa kalendern på Instagram här. Återkommer snart med nya inlägg om färgsättning. Ha en riktigt fin Lucia!

Bilden är en screenshot från Instagram. Högre kvalitet på bilderna kan du se direkt i appen.

Julen hos Svenskt Tenn

Publicerad den 4 december, 2024 av PS

Igår var vi på studiebesök hos Svenskt Tenn. Ett besök som är en upplevelse speciellt vid högtider, då det är vackra dukade bord, möbleringskompositioner och färgexplosioner som man inte ser någon annanstans.

Sedan 2018 leder jag en studiecirkel som heter Inredningsarkitektur – rum, form, färg hos Folkuniversitetet Stockholm. Vi har som tradition att besöka Svenskt Tenn med kursen. Här tar vi del av inredningskonst och kulturarv, innovation och tradition under ett tak.

Har du sett det extraordinära skyltfönstret? Det är en innovativ detalj som Estrid Ericsson, grundaren av Svenskt Tenn kom på. Se bild nedan. Estrid Ericsson hade ett nära samarbete med arkitekten och formgivaren Josef Frank och ett av hans skåp, Floraskåpet eller Skåp 852 kan man se i butiken. Det syns även då och då på auktion.

I år 2024, är det 100-års jubileum för Svenskt Tenn som grundades för 100 år sedan. Till jubileumsåret lanseras skåpet Flora med 115 tryckta floraplanscher från Nordens Flora, (1917-1922). Här finns en hel värld av vackra blommor. Floraskåpet tillverkas av snickare Anders Mattsson i Valdemarsvik och det sägs att varje enskild bild tapetseras för hand.

Tack Svenskt Tenn och Thommy Bindefeld för en fin föreläsning.

Foto: Pernilla Ström. Bilden är tagen hos Svenskt Tenn 2024.

Färgsättning av trapphus från sent 1800-tal

Publicerad den 22 november, 2024 av PS

Material, ljus, form och volym är faktorer jag funderar mycket på vid färgsättning av trapphus. En del trapphus har de där speciella, fina detaljerna som gärna får synas och kan komma fram lite extra.

I detta trapphus från slutet av 1800-talet finns det golv i Carrara-marmor, böljande former, arbetade snickerier och smidesdetaljer. Arkitekturen och trapphuset har en påkostad och elegant karaktär. Man ville framhäva de äkta materialen vid tiden för byggandet och vi vill än idag vara rädda om och ta tillvara de vackra materialen och detaljerna.

I ett färgsättningsuppdrag handlar det om att ta hand om och vårda huset, samtidigt som ytor behöver målas om. Det går att måla och renovera på ett hänsynsfullt sätt. Att hålla trapphuset lågmält elegant är något som de flesta boende och fastighetsägare föredrar idag.

Välkommen att höra av dig om din bostadsrättsförening behöver ett färgsättningsförslag!

Arkitektur, inredning, färg och ljus är min passion. Är det kanske din också?

Publicerad den 11 november, 2024 av PS

I mitt jobb möter jag människor som vill lära sig mer om färg- och ljus, inredning och arkitektur. Det är ett stort förtroende att få vara huvudlärare på utbildningen Diplomerad färgsättare på Folkuniversitetet och jag vill att mina deltagare ska få med sig så mycket kunskap som möjligt. Deltagarna är i olika åldrar och har olika förkunskaper. Även arkitekter går mina kurser.

I ett kreativt yrke är det toppen att arbeta och lösa uppgifter tillsammans med andra. Ibland kanske någon tror att gå en kurs mest handlar om att lyssna på läraren, men jag vill uppmuntra till att deltagarna ska arbeta med flera sinnen och utvecklas kreativt. En blandning av deltagare med olika bakgrund är så givande, för alla har unika erfarenheter eller kunskaper att dela med sig av.

Material är något vi arbetar med på mina kurser. Inredning är taktilt. Att färgsätta är inte bara att välja tvådimensionella prover, det är att föreställa sig och visualisera för andra hur kulörerna, materialen och formerna i rummet framträder tillsammans på ett vackert sätt. En kulör är inte densamma uppmålad som på det lilla provet. Det finns alltid en hel komposition av material, kulörer, ljus och annat i omgivningen som påverkar. Kulören eller kulörerna du väljer kommer sen att upplevas olika beroende på situation.

Själv arbetade jag praktiskt med inredning, färg och ljus innan jag började utbilda mig. Jag jobbade som dekorationsmålare, gick konstkurser, klädde om stolar, sydde lampskärmar, gjorde hantverkssysslor och skapade inredningar. Det gav en massa praktiska kunskaper. Sen utbildade jag mig akademiskt inom inredning och arkitektur.

Idag föreläser jag kontinuerligt om bland annat färgsättning, arkitektur och inredning. Men jag jobbar också aktivt med projekt. Vårterminen 2025 kommer jag att leda Diplomerad färgsättare som är en deltidsutbildning, kvällskurserna Inredningsarkitektur – rum, form, färg och Arkitekturkursen. Även Teckna interiör och exteriör distans som enbart ges online.Vid sidan av detta tar jag emot uppdrag inom inredning och arkitektur. Företag är varmt välkomna att anlita mig till projekt eller som föreläsare.

Bild: Pernilla Ström på Glyptoteket i Köpenhamn.

Nationalromantikens kulörer i villaarkitekturen och varför blir det allt fler svarta äldre hus?

Publicerad den 31 oktober, 202431 oktober, 2024 av PS

I vissa av våra vackra trädgårdsstäder blir det allt fler kolsvarta hus. Kan det vara för att svart är en populär färg i samhället i stort? Vi ser svarta kök, svarta möbler och svarta fasader på hus i nästan alla stilar. De bruna husen är mindre populära, varför är det så? De tjärade husen i mörkbruna toner finns omnämnda och avbildade i flera böcker, (till exempel i Så byggdes villan), som tidstypiskt för bland annat den nationalromantiska perioden. Är svart verkligen den kulör vi vill se på fler och fler hus? Blir det inte lite deppigt?

I Stora boken om byggnadsvård, kan man läsa att den nationalromantiska stilen var starkt påverkad av vår allmogetradition och delvis uppblandad med internationell jugend. Nationalromantiken såg falurött som en symbol för traditionen, (s. 275). Detta gällde i första hand hus med träfasader. De putsade husen var vanligen ljusa med mörka detaljer. Vidare kan man läsa att det också fanns de mörka, tjärfärgade kulörerna som ibland valdes till de största villorna i tung nationalromantisk stil, (s.296).

I Äppelviken färgas avsevärt många hus om till att bli kolsvarta. Det kan visserligen vara elegant ibland, men när det blir många svarta hus nära varann försvinner den vackra variationen längs villagatorna. Dessutom är mjukare mörka kulörer som till exempel bruntjärade fasader elegantare bredvid andra tidstypiska kulörer som falurött, ockragult och brutet vitt. Att kulörerna på husfasaderna lyfter varandra på en villagata måste väl ändå anses vara viktigt?