Colour Design Blog

Folkuniversitetet besöker Svenskt Tenn

Publicerad den 19 september, 201915 november, 2019 av PS

En nyhet i kusen jag leder på Folkuniversitetet, som heter Inredningsarkitektur – Rum, form, färg, är bland annat studiebesöket på Svenskt Tenn. Företaget har till största delen produkter och möbler i egen design.

Svenskt Tenn är en mycket välrenommerad inredningsbutik, ateljé och tesalong på Strandvägen i Stockholm med ett gott syfte. Företaget grundades 1924 av Estrid Ericsson men är idag ägt av en stiftelse och allt överskott från försäljningen går till forskning, utbildning och kultur i Sverige.

Folkuniversitetet driver studiecirklar och presenterar forskning och jag själv är stolt över att kunna bidra med kunskap om inredning och arkitektur genom företag som vill verka för folkbildningen och föra vårt kulturarv vidare.

I mina kurser strävar jag efter att förmedla kunskap med kvalitet och eftertanke. Vi reflekterar över hållbarhet i förhållande till design. Vad gör till exempel en möbel till en designklassiker? Det och mycket mer kommer du att få veta på kursen och under studiebesöket. Mer info. om kursen hittar du här.

Interiörbild från Svenskt Tenn. Foto: Pernilla Ström

Mer information om kursen i Inredningsarkitektur hittar du här: https://www.folkuniversitetet.se/Kurser–Utbildningar/Konsthantverk/Design-och-inredning/Inredning/Stockholm/inredningsarkitektur—rum-form-farg/

Kurs i inredningsarkitektur

Publicerad den 18 september, 201919 februari, 2020 av PS

Den 11 oktober börjar kursen jag leder på Folkuniversitet i Inredningsarkitektur. Det är en orienteringskurs i ämnet och du får kunskap om olika bitar som tillhör inredningsarkitekt-yrket. Det kommer både konstnärliga och tekniska uppgifter som du får lösa under kursens gång. Du får bland annat rita skalenliga rumsplaner och uppställningar/elevationer. Att kunna rita i skala är extremt viktigt för att kunna inreda med rätt proportioner och dimensioner.

Vi tar också upp kök- och badrumsplanering, möblering, färgsättning, ljussättning, materialkunskap och stilhistoria. Om du vill, så kan du arbeta igenom inredningsförslag till samtliga rum i din egen bostad, (eller till någon annan). Kursen förmedlar kunskap som finns i forskning och vedertagen litteratur. Vi gör också intressanta studiebesök.

Vill du veta mer om kurserna jag håller på Folkuniversitetet kan du skriva Pernilla Ström i sökrutan på Folkuniversitetet.se

Studiebesök med Arkitekturkursen. Foto: Pernilla Ström

Workshop med Inredningsarkitektur-kursen. Foto: Pernilla Ström

Centralbadet och jugendstilen

Publicerad den 22 april, 201925 september, 2019 av PS

Centralbadet i Stockholm har sin entré genom en sirlig smidesgrind från Drottninggatan i Stockholm. Huset och badanläggningen är i jugendstil, vilket syns på de böljande formerna, de stora men småspröjsade fönstren och växtmotiven i fasaden. Byggnaden ritades mellan 1902 och 1904 av arkitekten och entreprenören Wilhelm Klemming. Det sägs att det användes en byggteknik med armerad betong som var helt ny för tiden.

Den vackra parken utanför badet speglar interiören på flera sätt. Även utanför byggnaden finns det vatten i form av en damm och växterna på utsidan återfinns i ornamentiken på insidan. Klemming sägs ha ritat om trädgården som från början gestaltades av Johan Hårleman, trädgårdsarkitekt och far till slottsarkitekten Carl Hårleman som bodde i byggnaden intill parken, den s k Hårlemanska malmgården.

Dekorationsmålad text

Publicerad den 4 april, 2019 av PS

Har du också märkt att dekorationsmålade texter och skyltar börjar bli populärt igen? Det finns ett intresse för äldre stilar, tapeter, möbler och inredning och med det följer dekorationsmåleri. I offentliga och publika miljöer kan det se väldigt trist ut med stela och stereotypa skyltar. Men på Ekebyhovs slott blir jag glad varje gång när jag ser det fina dekorationsmåleriet.

På 1990- och 2000-talet arbetade jag själv som dekorationsmålare och därför uppskattar jag också ett fint hantverk när jag ser det. Hoppas vi snart kommer att se fler handmålade skyltar i publika miljöer.

Foto: Pernilla Ström. Inspirationsbild från Ekebyhovs slott. Konstnär okänd.

Observatoriet och 1700-talets arkitektur

Publicerad den 3 april, 201922 april, 2019 av PS

Många har säkert som jag själv gått förbi den vackra byggnaden på kullen i Observatorielunden och varit nyfiken på användningsområdet, historien och arkitekten bakom och inte minst stilen. Observatoriet kom till som en plats för mätningar och astronomiska observationer, har ett tag varit museum, men har nyligen öppnats igen som ett nytt naturvetenskapligt centrum. Stilen på byggnaden är symmetrisk med tydliga geometriska former och för tankarna till renässansen och klassisk symmetri.

Byggnaden uppfördes av mellan 1747 och 1753 av Kungliga vetenskapsakademien. Arkitekt var Carl Hårleman som var delaktig arkitekt av flera viktiga byggnader och slott i bland annat Stockholm och han var också riksdagsledamot, trädgårdsarkitekt och överintendent. Han studerade arkitektur i Frankrike och i Italien och förmodligen blev han djupt imponerad och inspirerad av arkitekturen där, vars stildrag han delvis tog med sig hem till Sverige. Visst kan man se de klassicistiska dragen i Observatoriet. Den nuvarande kupolen tillkom dock senare – 1977. År 1756 började man med meteorologiska och astronomiska observationer i observatoriet.

Foto: Pernilla Ström

Palatsarkitektur i 20-tals klassicism och konst med antika motiv

Publicerad den 17 mars, 201917 mars, 2019 av PS

Tändstickspalatset i Stockholm ritades av Ivar Tengbom och stod färdigt 1928. Exteriören är ståndsmässig och elegant med en elegant hästsko-formad innergård, en cour d’honneur. Med detta menas en helt eller delvis kringbyggd innergård.

På innergården finns Carl Milles fontän Diana. För att komma in på gården så passerar man en pampig smidesgrind och möts av marmorplattor och kolonner. Diana-skulpturen är placerad i centrum. Hon är jaktens och de vilda djurens gudinna enligt den romerska mytologin och på gården finns också två bronsskulpturer av vildsvin och hjort. De klassiska dragen i arkitekturstilen passar väl ihop med med konsten från grekisk och romersk mytologi.

Byggnaden beställdes av finansmannen Ivar Kreuger och är idag ett exklusivt kontorshotell.

Färgsättning av 1950-tals trapphus

Publicerad den 10 mars, 201918 februari, 2020 av PS

Hur bör man färgsätta ett trapphus i funktionalistisk stil? Det finns nog många svar på den frågan. Det kan vara klokt att följa husets karaktär och titta på vilka tidstypiska färger och eventuellt mönster som fanns förr. Men det är inte en upprepning eller pastisch som kanske passar bäst om man ska renovera och måla om, dels för att det är inte snyggt att få det att verka som om det är originalutförande när det inte är det och dels för att varje tid har sitt formspråk och sina ideal när det gäller färger, ljus med mera. Men ett hänsynstagande till vad som passar till stil, material, ljusförhållanden är ju alltid bra.

När jag själv färgsatte trapphus i Grimsta utanför Stockholm för några år sedan, så valde jag ljusa men dämpade pastellfärger och en fondvägg med geometriskt mönster. Kulörerna och mönstret är min egen design och ingen upprepning av något 50-tals ideal. Dock är det ljusa och lugna färger och en mönsterkomposition som är relativt diskret, vilket jag själv tror på i ett bostadshus där det passerar många olika personer.

Färgsättning och dekor samt foto: Pernilla Ström

Blå-grönt trapphus i jugendstil i Blå Tornet i Stockholm

Publicerad den 3 mars, 20193 mars, 2019 av PS

Det sägs att Strindberg kallade byggnaden på Drottninggatan 85, där han levde under en tid, för Blå tornet. Tornet och fasaden är i gul puts, men har ett tak i grön kopparplåt.

Trapphuset däremot är ovanligt färgsatt i flera nyanser av grönt, har delvis blå väggar och gulddetaljer. Det kan hända att det i huvudsak upplevs som blått. Oavsett vilket så är färgsättningen ovanlig och vacker, men belysningen är svag och på alltför få ställen, vilket gör att trapphuset upplevs mörkt.

Fastigheten ritades av Hagström & Ekman och uppfördes 1906–1907. Här finns flera drag av jugendstil; fasaden avslutas mot tak i böljande former, fönstren är småspröjsade i övre del och blomsterornament finns som sparsam dekor i fasaden. I trapphuset finns en hel del av originalinredningen, i form av snickerier, stuck och glasmåleri, kvar.

Lägg märke till hissens vackra former i järnsmide och färgsättningen i guld samt det ovala blyinfattade fönstret ovan lägenhetsdörren. Det här trapphuset är speciellt på många sätt och bör bevaras, men min förhoppning är att man ändå ser över belysningen framöver.

1700-talets färgsättning

Publicerad den 16 februari, 201916 februari, 2019 av PS

Under 1700-talet blev det alltmer gula fasader i Stockholm. Även gulrosa och stenliknande gråbruna eller grågröna kulörer förekom. Putsade stenhus kunde få antika stildrag som pilastrar och frontoner. Lister och pilastrar färgades ibland vita och det sägs vara för att härma vit marmor som var populärt i italiensk och fransk arkitektur och tidigare i antikens Grekland och Rom.

Klassicismen som arkitekturstil har stildrag från den grekiska och romerska klassiska arkitekturen. Stilen präglas av klarhet, symmetri och harmoni. Klassicistiska stildrag fanns även under den italienska renässansen. I Sverige hämtades det inspiration till slott och adelsmiljöer från 1700-talets klassicism i Frankrike.

Spökslottet, eller Schefflerska huset, stod klart 1702. Det ligger på Drottninggatan på Norrmalm i Stockholm och är egentligen en herrgårdsbyggnad, men med en plan inspirerad från 1600-talets adelspalats. Stenhuset har en plan med förgård och flyglar fogade till en huvudbyggnad. Det höga järnstaketet ger ett pampigt intryck till fastigheten. Exteriören har klassicistiska stildrag.

Spökslottet i Stockholm. — Spökslottet. Foto: Pernilla Ström

Spökslottet, sett från Spökparken. Foto: Pernilla Ström

Det är värt att ta hjälp av en färgsättare som kan tillföra det lilla extra

Publicerad den 14 februari, 2019 av PS

Varför ska man anlita en professionell färgsättare istället för att färgsätta själv? Ett svar är att färgsättning är en vetenskap, det krävs kunskap för att veta hur det lilla färgprovet skiljer sig från upplevelsen av en hel vägg. Kunskap är en av nycklarna till ett lyckat resultat.

Konstnärlig känsla är en annan avgörande faktor. Vår styrka är att kombinera kulörer med detaljer och övriga materialval på ett riktigt fint sätt. Vi föreslår en unik färgsättning med accenter som som gör det där lilla extra för helhetskänslan. Varmt välkommen att höra av dig om du funderar på att ta in en offert på färgsättning! Då kan vi berätta mer om vad vi erbjuder.