Inredningsarkitekturkursen och studiebesök på Svenskt Tenn

Nu är bokningen öppen för vårens inredningsarkitekturkurs jag leder på Folkuniversitetet. Mycket är nytt på kursen, dels är det numera en kvällskurs som kommer att gå onsdagkvällar kl. 18-21 och dels så är det en del nyheter i innehållet.

På kursen lär du dig rita fackteckning för hand och om du har extra tid mellan tillfällena så kan du även lära dig att rita digitalt. Du kommer att få använda ett enklare ritprogram som är kostnadsfritt för de digitala ritningarna eller ett mer avancerat program som branschen använder. Det är fritt att välja det som passar dig och hur mycket tid du har att lägga på övningar.

En annan nyhet för vårens kurs är studiebesöket på Svenskt Tenn. Vi kommer att besöka deras inredningsateljé och få en rundvisning i lokalerna med lite historia från ett spännande kulturarv. Här bokar du kursen: https://www.folkuniversitetet.se/Kurser–Utbildningar/Konsthantverk/Design-och-inredning/Inredning/Stockholm/inredningsarkitektur—rum-form-farg/

Vill du veta mer om Svenskt Tenn så kan man läsa bland annat detta på deras hemsida. ”På Svenskt Tenn är mönsterrikedom nyckelordet, och blommig textil står i fokus. Den österrikiske arkitekten och formgivaren Josef Frank efterlämnade över 160 textila mönster enbart till Svenskt Tenn, varav många, som trycktes för första gången redan på hans tid, är i produktion än idag”.

”Josef Frank inspirerades ofta av naturen, och många av hans textila mönster är således uppbyggda av färgstarka blommor och blad. Det är en mönsterkonst som är unik i sitt slag, och textilierna skildrar ofta en personlig blandning av välkända blommor och favoriter från blomsterrabatten, kombinerade med bilder, frukter och klätterrankor tagna direkt ur fantasin. Josef Franks textilier har genom åren kommit att bli världsberömda, och idag syns textilierna i många designintresserades hem”.

Källa: https://www.svenskttenn.se/sv/

Interiörbild från Svenskt Tenn. Foto: Pernilla Ström
Interiörbild från Svenskt Tenn. Foto: Pernilla Ström

Grupparbete i arkitektur på ArkDes – Arkitektur och Designcentrum

I lördags var jag med gruppen jag leder i Arkitektur på Folkuniversitetet och besökte ArkDes, Arkitektur- och Designcentrum i Stockholm. Efter en presentation av bibliotekarien hur man kan söka i biblioteket och en rundvandring satte kursdeltagarna igång med grupparbeten om Arkitektur och byggmaterial. Självklart tog vi del av utställningen Flygande betong också.

Biblioteket på ArkDes. Foto: Pernilla Ström
Utställningen Flygande betong på ArkDes. Foto: Pernilla Ström

Grupparbetena ledde till intressanta diskussioner om byggmaterial och hur de används, samt om deras olika hållfasthet, miljöpåverkan, hälsoaspekter, brandsäkerhet och annat. Arkitektur påverkar oss människor i vårt dagliga liv och att ta hänsyn till livskvalitet och undvika gifter eller andra möjliga negativa aspekter är viktigt.

På ArkDes arbetar man med politik och arkitektur. Här kan man läsa om propositionen Politik för gestaltad livsmiljö. Kvalitet, attraktivitet och hållbarhet är viktiga värden. Arkitektur av hög kvalitet är en investering i hållbarhet och kortsiktiga ekonomiska aspekter får aldrig bli viktigare än kvalitet och hänsyn till grundläggande värden i människors liv.

ArkDes utecafé. Foto: Pernilla Ström

Form, funktion, natur och materialval

Nu är Arkitekturkursen jag leder på Folkuniversitetet äntligen i gång. Vid första tillfället blev det en teknisk och en konstnärlig uppgift. I den konstnärliga uppgiften ingick det att förhålla sig till den kreativa processen som en metod för problemlösning. Det kan vara att jobba aktivt och kreativt med en uppgift med vissa givna förutsättningar, men utan att förvänta sig ett resultat i en specifik riktning, utan att förhålla sig öppen för nya oväntade lösningar.

Ledord som kom upp i samband med uppgiften, var bland annat form, funktion, materialval och natur samt spelet mellan ute och inne. Orden kan också kopplas ihop med hållbarhet. Hur kan vi tänka mer hållbart för människan, naturen och klimatet genom våra val? En aktuell fråga att fundera över. På Sveriges Arkitekters hemsida kan man just nu läsa om klimatuppropet. Läs mer här.

Folkuniversitetet besöker Svenskt Tenn

En nyhet i kusen jag leder på Folkuniversitetet, som heter Inredningsarkitektur – Rum, form, färg, är bland annat studiebesöket på Svenskt Tenn. Företaget har till största delen produkter och möbler i egen design.

Svenskt Tenn är en mycket välrenommerad inredningsbutik, ateljé och tesalong på Strandvägen i Stockholm med ett gott syfte. Företaget grundades 1924 av Estrid Ericsson men är idag ägt av en stiftelse och allt överskott från försäljningen går till forskning, utbildning och kultur i Sverige. 

Folkuniversitetet driver studiecirklar och presenterar forskning och jag själv är stolt över att kunna bidra med kunskap om inredning och arkitektur genom företag som vill verka för folkbildningen och föra vårt kulturarv vidare.

I mina kurser strävar jag efter att förmedla kunskap med kvalitet och eftertanke. Vi reflekterar över hållbarhet i förhållande till design. Vad gör till exempel en möbel till en designklassiker? Det och mycket mer kommer du att få veta på kursen och under studiebesöket. Mer info. om kursen hittar du här.

Interiörbild från Svenskt Tenn. Foto: Pernilla Ström

Mer information om kursen i Inredningsarkitektur hittar du här: https://www.folkuniversitetet.se/Kurser–Utbildningar/Konsthantverk/Design-och-inredning/Inredning/Stockholm/inredningsarkitektur—rum-form-farg/

Kurs i inredningsarkitektur

Den 11 oktober börjar kursen jag leder på Folkuniversitet i Inredningsarkitektur. Det är en orienteringskurs i ämnet och du får kunskap om olika bitar som tillhör inredningsarkitekt-yrket. Det kommer både konstnärliga och tekniska uppgifter som du får lösa under kursens gång. Du får bland annat rita skalenliga rumsplaner och uppställningar/elevationer. Att kunna rita i skala är extremt viktigt för att kunna inreda med rätt proportioner och dimensioner.

Vi tar också upp kök- och badrumsplanering, möblering, färgsättning, ljussättning, materialkunskap och stilhistoria. Om du vill, så kan du arbeta igenom inredningsförslag till samtliga rum i din egen bostad, (eller till någon annan). Kursen förmedlar kunskap som finns i forskning och vedertagen litteratur. Vi gör också intressanta studiebesök.

Vill du veta mer om kurserna jag håller på Folkuniversitetet kan du skriva Pernilla Ström i sökrutan på Folkuniversitetet.se

Studiebesök med Arkitekturkursen. Foto: Pernilla Ström
Workshop med Inredningsarkitektur-kursen. Foto: Pernilla Ström

Centralbadet och jugendstilen

Centralbadet i Stockholm har sin entré genom en sirlig smidesgrind från Drottninggatan i Stockholm. Huset och badanläggningen är i jugendstil, vilket syns på de böljande formerna, de stora men småspröjsade fönstren och växtmotiven i fasaden. Byggnaden ritades mellan 1902 och 1904 av arkitekten och entreprenören Wilhelm Klemming. Det sägs att det användes en byggteknik med armerad betong som var helt ny för tiden.

Den vackra parken utanför badet speglar interiören på flera sätt. Även utanför byggnaden finns det vatten i form av en damm och växterna på utsidan återfinns i ornamentiken på insidan. Klemming sägs ha ritat om trädgården som från början gestaltades av Johan Hårleman, trädgårdsarkitekt och far till slottsarkitekten Carl Hårleman som bodde i byggnaden intill parken, den s k Hårlemanska malmgården.

Centralbadet. Foto: Pernilla Ström
Centralbadet. Foto: Pernilla Ström

Dekorationsmålad text

Har du också märkt att dekorationsmålade texter och skyltar börjar bli populärt igen? Det finns ett intresse för äldre stilar, tapeter, möbler och inredning och med det följer dekorationsmåleri. I offentliga och publika miljöer kan det se väldigt trist ut med stela och stereotypa skyltar. Men på Ekebyhovs slott blir jag glad varje gång när jag ser det fina dekorationsmåleriet.

På 1990- och 2000-talet arbetade jag själv som dekorationsmålare och därför uppskattar jag också ett fint hantverk när jag ser det. Hoppas vi snart kommer att se fler handmålade skyltar i publika miljöer.

Foto: Pernilla Ström. Inspirationsbild från Ekebyhovs slott. Konstnär okänd.

Observatoriet och 1700-talets arkitektur

Många har säkert som jag själv gått förbi den vackra byggnaden på kullen i Observatorielunden och varit nyfiken på användningsområdet, historien och arkitekten bakom och inte minst stilen. Observatoriet kom till som en plats för mätningar och astronomiska observationer, har ett tag varit museum, men har nyligen öppnats igen som ett nytt naturvetenskapligt centrum. Stilen på byggnaden är symmetrisk med tydliga geometriska former och för tankarna till renässansen och klassisk symmetri.

Byggnaden uppfördes av mellan 1747 och 1753 av Kungliga vetenskapsakademien. Arkitekt var Carl Hårleman som var delaktig arkitekt av flera viktiga byggnader och slott i bland annat Stockholm och han var också riksdagsledamot, trädgårdsarkitekt och överintendent. Han studerade arkitektur i Frankrike och i Italien och förmodligen blev han djupt imponerad och inspirerad av arkitekturen där, vars stildrag han delvis tog med sig hem till Sverige. Visst kan man se de klassicistiska dragen i Observatoriet. Den nuvarande kupolen tillkom dock senare – 1977. År 1756 började man med meteorologiska och astronomiska observationer i observatoriet.

Foto: Pernilla Ström

Palatsarkitektur i 20-tals klassicism och konst med antika motiv

Tändstickspalatset i Stockholm ritades av Ivar Tengbom och stod färdigt 1928. Exteriören är ståndsmässig och elegant med en elegant hästsko-formad innergård, en cour d’honneur. Med detta menas en helt eller delvis kringbyggd innergård.

På innergården finns Carl Milles fontän Diana. För att komma in på gården så passerar man en pampig smidesgrind och möts av marmorplattor och kolonner. Diana-skulpturen är placerad i centrum. Hon är jaktens och de vilda djurens gudinna enligt den romerska mytologin och på gården finns också två bronsskulpturer av vildsvin och hjort. De klassiska dragen i arkitekturstilen passar väl ihop med med konsten från grekisk och romersk mytologi.

Byggnaden beställdes av finansmannen Ivar Kreuger och är idag ett exklusivt kontorshotell.

Foto: Pernilla Ström

Färgsättning av 1950-tals trapphus

Hur bör man färgsätta ett trapphus i funktionalistisk stil? Det finns nog många svar på den frågan. Det kan vara klokt att följa husets karaktär och titta på vilka tidstypiska färger och eventuellt mönster som fanns förr. Men det är inte en upprepning eller pastisch som kanske passar bäst om man ska renovera och måla om, dels för att det är inte snyggt att få det att verka som om det är originalutförande när det inte är det och dels för att varje tid har sitt formspråk och sina ideal när det gäller färger, ljus med mera. Men ett hänsynstagande till vad som passar till stil, material, ljusförhållanden är ju alltid bra.

När jag själv färgsatte trapphus i Grimsta utanför Stockholm för några år sedan, så valde jag ljusa men dämpade pastellfärger och en fondvägg med geometriskt mönster. Kulörerna och mönstret är min egen design och ingen upprepning av något 50-tals ideal. Dock är det ljusa och lugna färger och en mönsterkomposition som är relativt diskret, vilket jag själv tror på i ett bostadshus där det passerar många olika personer.

Färgsättning och dekor samt foto: Pernilla Ström

Färgsättning och dekor samt foto: Pernilla Ström

Färgsättning och dekor samt foto: Pernilla Ström