Igår var vi på studiebesök hos Svenskt Tenn. Ett besök som är en upplevelse speciellt vid högtider, då det är vackra dukade bord, möbleringskompositioner och färgexplosioner som man inte ser någon annanstans.
Sedan 2018 leder jag en studiecirkel som heter Inredningsarkitektur – rum, form, färg hos Folkuniversitetet Stockholm. Vi har som tradition att besöka Svenskt Tenn med kursen. Här tar vi del av inredningskonst och kulturarv, innovation och tradition under ett tak.
Har du sett det extraordinära skyltfönstret? Det är en innovativ detalj som Estrid Ericsson, grundaren av Svenskt Tenn kom på. Se bild nedan. Estrid Ericsson hade ett nära samarbete med arkitekten och formgivaren Josef Frank och ett av hans skåp, Floraskåpet eller Skåp 852 kan man se i butiken. Det syns även då och då på auktion.
I år 2024, är det 100-års jubileum för Svenskt Tenn som grundades för 100 år sedan. Till jubileumsåret lanseras skåpet Flora med 115 tryckta floraplanscher från Nordens Flora, (1917-1922). Här finns en hel värld av vackra blommor. Floraskåpet tillverkas av snickare Anders Mattsson i Valdemarsvik och det sägs att varje enskild bild tapetseras för hand.
Tack Svenskt Tenn och Thommy Bindefeld för en fin föreläsning.
Foto: Pernilla Ström. Bilden är tagen hos Svenskt Tenn 2024.Foto: Pernilla Ström. Bilden är tagen hos Svenskt Tenn 2024.Foto: Pernilla Ström. Bilden är tagen hos Svenskt Tenn 2024.
Ibland kan man se lite lägre flerbostadshus i nationalromantisk stil. Ni som känner mig eller har läst den här bloggen ett tag, vet att jag älskar stilen och kan knappt gå förbi ett hus utan att fota det. Idag såg jag ett lägre putsat hus i Nationalromantik med fina detaljer. De här lägre stadshusen kan ha tre våningar och en inredd vind. De är anpassade efter gatorna i mindre stadsbebyggelse.
Just det här huset har en vacker färgsättning i en ljus dämpad gulbeige kulör, nästan lite grönaktig, vilket står sig fantastiskt bra mot den mörkröda porten och mörkare gula fönstersnickerier. De svarta smidesdetaljerna är pricken över i och ger önskvärda kontraster. En färgsättning att lägga på minnet – så vacker. Den tar jag med mig att inspireras av, kanske till en färgsättning av ett trapphus.
Några kännetecken för den nationalromantiska stilen är en asymmetrisk fasaduppbyggnad, burspråk i olika kantiga former som börjar en eller två våningar upp på fasaden och detaljer i plåt eller smide. På bilden syns en karnap – ett mindre utskjutande burspråk med fönster, ett eget tak och konsoler undertill. Förebilden för karnaper är medeltida byggnader med skyttegluggar. Skyttegluggarna fanns i försvarssyfte och byggnadsstilen är sluten i sin karaktär.
Ankarslutar syns också ofta i fasaderna från tiden och även i denna byggnad. Syftet är att hålla samman tegelmuren under putsen med ankarjärn. Dessa har både en funktionell och en dekorativ funktion. Fönstren är tvåluftsfönster med åtta rutor indelade med spröjs i varje fönsterluft.
Portalen är asymmetriskt placerad på fasaden och själva porten är något indragen från fasadlivet och förhållandevis liten, precis som portar i stilen brukar vara. Det är tunga, massiva trädörrar, troligen i målad ek, med små infällda fönster. Det ovala fönstret med spröjs ovan porten kallas för oxöga. Förebilden till portarna från tiden kommer från 1600-talets Vasaslott. Här finns också tidstypiska utomhusarmaturer i form av hängande lyktor i smide och glas.
Huset har en frontespis, en gaveluppbyggnad som skjuter upp ovanför takfoten. Maskaronerna, de ”roliga” ansiktena under karnapen eller burspråket, är huggna stenfigurer som ofta hör ihop utan att vara identiska.
Om du också inspireras av stilen, berätta gärna vad du gillar!
Faktakällor är Så byggdes staden och Tidstypiskt. Arkitekturdetaljer i flerbostadshus från 1880-1990 av Cecilia Björk och Laila Reppen. Böckerna används i min undervisning på Arkitekturkursen och Arkitekturlinjen där jag, Pernilla Ström, är huvudlärare. Utbildningarna ges av Folkuniversitetet.
I fredags startade den tredje omgången av Diplomerad färgsättare på Folkuniversitetet. Deltagare från olika branscher och med olika grad av erfarenheter samlas i utbildningen och vilka intressanta diskussioner det blir. Erfarenheter från mode, scenografi, inredning och bygg finns och det är bara några av de branscher deltagarna representerar.
Förutom grundläggande färglära blev det en föreläsning och diskussion om historiska färger och traditionella pigment. Hur färgsatte man egentligen förr? Vi talade om färgsättning på till exempel slott, i pampiga och mer traditionella hotellmiljöer som på Grand Hotell i Stockholm och på Nationalmuseum i Stockholm.
Guldockra, ljusockra eller ockra gult är ett underbart vackert jordpigment som användes flitigt förr och fortfarande. Pigmentet kan variera i sin karaktär och kan vara ljusare eller mörkare och har traditionellt använts både interiört och exteriört. Engelskt rött eller Venetianskt rött är också jordpigment och kan variera från lite ljusare och mer orange till mörkare rött. Just gult och rött i viss variation är vanliga kulörer i dessa miljöer.
Det som också är väldigt intressant är hur dessa kulörer kombineras med andra färger, material och belysning. I bilden nedan från Svaneholms slott som har en röd vägg finns också en mycket ljusgrå bröstpanel. Den upplever jag alltför ”kall” och ”ljus” för att vara tidstypisk. I bilden längst ned från Nationalmuseum är bröstpanelen i en betydligt varmare och mörkare grå kulör, som istället känns helt rätt i sammanhanget.
Jag har så länge jag kan minnas uppskattat att besöka slott, kyrkor och museer och andra historiska miljöer. Det är något jag har nytta av i min roll som huvudlärare på Diplomerad färgsättare. Ett stort privat bildarkiv finns. Bilden nedan visar ett rum från Svaneholms slott i Skåne där man har klassiskt röda väggar. Den gula interiören längre ned på sidan visar Nationalmuseum och avdelningen för 1700-tals konst.
Foto: Ström. Bilden visar Svaneholm slott i Skåne. Foto: Pernilla Ström. Bilden visar bland annat en färgsättningskomposition från Nationalmuseum i Stockholm.
Att lära sig mer om något man tycker om och dela upplevelser och erfarenheter med andra, det är verkligen livskvalitet. I veckan gjordes det en film på Folkuniversitetet om den nya Arkitekturlinjen som startar i februari 2023 och då talade vi om vad som är det roligaste med att undervisa. Det är bland annat gemenskapen och det gemensamma intresset för arkitektur, inredning, konst och design.
På Arkitekturlinjen kommer vi att bygga modell, skissa på planlösningar, lära oss mer om villor, stilar, byggmaterial, olika synsätt och ideal och inte minst formspråk. På bilden en modell av Villa Savoye, som jag och en klasskamrat gjorde på Orienteringskursen i arkitektur på KTH för ett antal år sen. Ett bra sätt att lära sig mer om arkitektur.
Villa Savoye är ritad av Le Corbusier och uppförd 1928-1930. Han hade intressanta tankar om hur bostaden skulle fungera som en maskin och vara funktionell. Byggnaden vilar på pelare i betong och har många fönster runt om i de icke bärande väggarna. En öppen planlösning med stora möjligheter till förändring finns. Villan är ett exempel på ett hus som har ett fint samband mellan inne och ute.
Den funktionalistiska stilen och Villa Savoye känns fortfarande modern nästan hundra år senare. Vilken kommer bli vår nästa stora byggnadsstil tror du?
Citatet ovan kommer från Estrid Ericsson som grundande Svenskt Tenn, den vackra butiken på Strandvägen i Stockholm. Det är en svindlande tanke. Själv väger jag samman mönster, färger och material med försiktighet. Men, jag måste erkänna att jag älskar djärvheten i de fantastiska mönster och kulörkompositioner som skapades genom samarbetet mellan Estrid Ericsson och Josef Frank.
I veckan som gick fick vi besöka inredningsateljén på Svenskt Tenn och lyssna på en intressant föreläsning av Thommy Bindefeldt. Vi fick ta del av företagets historia, men också höra om mönsterkompositioner och teknik, till exempel hur Josef Frank skapade mönsterrapporter för screentryck med sex färger som genom ett smart drag blev till tio färdiga tryckfärger.
Bilden nedan visar Folkuniversitetets klass i inredningsarkitektur på studiebesök hos Svenskt Tenn. Foto: P. Ström.
I onsdags var vi med kursen i inredningsarkitektur på studiebesök hos Svenskt Tenn. Denna gång fick vi även besöka inredningsateljén och kika in i Estrid Ericssons kontor som finns kvar med alla detaljer från förr. Hon var ju Svenskt Tenns grundare och hade ett speciellt öga för färg och form. Personligen älskar jag kontor och kreativa rum, så detta var väldigt roligt att få se, hur saker var organiserade och mycket mer.
Nu är det snart advent och julen närmar sig vilket syns i butiken som inspirerar med ett färg- och mönstercrescendo. Josef Frank har formgivit många av de tapet- och tygmönster som finns i butiken och Estrid och Frank hade ett mycket gott samarbete.
Inredningsfilosofin som råder kallas accidentism. Allt som finns i en inredning ska se ut som det hamnat där av en händelse och inte genom noggrann planering. Det är kanske är något att inspireras av om du ska duka bordet fint eller göra någon annan speciell inredning till jul. Se det som ett konstverk som får bli något i stunden.
Kurserna jag leder i inredning, arkitektur, färgsättning med mera finns hos Folkuniversitetet och nu går det att boka vårterminens kurser här. Fotografier av Pernilla Ström.
Nationalromantikens flerbostadshus med stora tegelfasader har ett elegant om än bastant och tungt uttryck. Taken är branta och burspråken är kantiga. Portarna är vanligen mörka och tunga. Fönstren är småspröjsade och ofta vitmålade och socklarna är i sten. Balkongerna vilar på naturstenskonsoler. Det sägs att det var vikingatiden och medeltiden som inspirerade till framförallt interiörerna. Ibland ser vi också putsade hus i nationalromantisk stil.
Nationalromantiken varade ungefär mellan 1910-1920 och kom efter Jugendstilen. Det blev en ny stil som inspirerades av äldre inhemsk bebyggelse. Man ville att materialen skulle vara äkta och synliga. Förebilder finns också från Tyskland, Danmark och England. Men de flesta europeiska länder utformade en egen nationalromantisk stil.
I Stockholms kan man se bebyggelse i nationalromantisk stil i Lärkstaden på Östermalm.
Förra veckan studerade vi arkitekturstilar i flerbostadshus på arkitekturkursen jag leder. Idag knyter vi hop stilhistoria med samhällsplanering och ett intressant studiebesök på Tengbom arkitektkontor. Tengbom är ett av de äldsta och största arkitektkontoren i Norden och Ivar Tengbom startade bolaget 1906 tillsammans med Ernst Torulf.
Några kända byggnader som ritats av Tengbom är Handelshögskolan, Tändstickspalatset, Högalidskyrkan, Citypalatset och Konserthuset i Stockholm. Vissa av byggnaderna är i 20-tals klassicism, en stil som har referenser tillbaka till Antiken med kolonner, frontoner med mera. Konserthuset har en ljusblå vacker fasadfärg som sällan syns i Stockholm.
De klassiska idealen återupprepas som sagt återigen i arkitekturen under tidsperioden och på bilden ser vi kolonner med korintiska kapitäl. (Bladmönster i överstycket på pelarna). Den samtida dekorativa stilen i möbler och inredning kallas Art Déco eller Swedish Grace som är väldigt populär idag.
Brunt och rosa, ljusa och mörka färger i samma komposition ser vi i fasader från sent 1800-tal, men även i inredning idag. Kulörerna återfanns då både på fasader och i inredning som i tapeter och tunga draperier. Det är spännande att det som var populärt på 1880-talet även är omtyckt i dag. Kulörerna syns i flera nyanser och svämmar över i möbelbutikerna nu.
Behöver din fastighet och trapphus renoveras? Då kan jag hjälpa till med ett färgsättningsförslag. Många fastighetsägare vill diskutera tidstypiska kvalitéer inför en renovering och det är alltid klokt att behandla arkitektur varsamt och med eftertanke. Varmt välkommen!
Nu är bokningen öppen för vårens inredningsarkitekturkurs jag leder på Folkuniversitetet. Mycket är nytt på kursen, dels är det numera en kvällskurs som kommer att gå onsdagkvällar kl. 18-21 och dels så är det en del nyheter i innehållet.
På kursen lär du dig rita fackteckning för hand och om du har extra tid mellan tillfällena så kan du även lära dig att rita digitalt. Du kommer att få använda ett enklare ritprogram som är kostnadsfritt för de digitala ritningarna eller ett mer avancerat program som branschen använder. Det är fritt att välja det som passar dig och hur mycket tid du har att lägga på övningar.
Vill du veta mer om Svenskt Tenn så kan man läsa bland annat detta på deras hemsida. ”På Svenskt Tenn är mönsterrikedom nyckelordet, och blommig textil står i fokus. Den österrikiske arkitekten och formgivaren Josef Frank efterlämnade över 160 textila mönster enbart till Svenskt Tenn, varav många, som trycktes för första gången redan på hans tid, är i produktion än idag”.
”Josef Frank inspirerades ofta av naturen, och många av hans textila mönster är således uppbyggda av färgstarka blommor och blad. Det är en mönsterkonst som är unik i sitt slag, och textilierna skildrar ofta en personlig blandning av välkända blommor och favoriter från blomsterrabatten, kombinerade med bilder, frukter och klätterrankor tagna direkt ur fantasin. Josef Franks textilier har genom åren kommit att bli världsberömda, och idag syns textilierna i många designintresserades hem”.
Colour Design Blog 