I Lärkstaden i Stockholm finns en vacker stadsvilla i Jugendstil. Den ritades av P O Hallman som också står bakom stadsplanen för området. I Lärkan ville Hallman skapa en villastad med hus i två till tre våningar. Till varje hus skulle det finnas en liten trädgård. P O Hallmans egen villa, Sånglärkan 6, uppfördes 1909 under den period som vi kallar Jugendstilen (Art Noveau) och den ligger i hörnet Baldersgatan/Vallhallavägen. Byggnaden är blåmärkt av Stadsmuseet för att den anses ha synnerligen högt kulturhistoriskt värde.
Huset är ett stiligt exempel på Jugend-arkitekturen. Det är det cremevita huset med brunröda fönster och detaljer på bilden nedan. I området finns också många fastigheter i Nationalromantisk stil. Ett område som är värt ett besök.
Bor du i en Bostadsrättsförening och kanske i ett hus i Jugendstil? Står ni inför en renovering av trapphuset? Då kan ni anlita mig för en timmes information om bland annat följande:
Vad man bör tänka på inför renovering & restaurering av trapphuset.
Hur trapphuset kan passa ihop med arkitekturstilen i övrigt.
Punkter att ta med när man tar in pris på måleriet.
Vad är kvalitet och hållbart över tid.
Hur påverkar färgsättningen husets värde.
Trygghet och ergonomiska värden som kan stärkas genom färg/ljus/form.
Ytterligare information om den arkitekturstil det gäller för er del.
Varmt välkommen att kontakta mig för mer information!
Arkitekturstilarna runt sekelskiftet 1900 är flera ändå säger man i folkmun ”sekelskifte”, vilket kan betyda olika stilar. Här kommer en liten genomgång om vilka stilar som är vanliga i Stockholm och i andra städer i landet omkring förra sekelskiftet.
1880-tal Klassicism
Kännetecknande för fasaderna i städerna omkring 1880-talet är en klassicerande nyrenässansstil. Formspråket knyter an till antiken. På fasaderna syns detaljer som pilastrar, kolonner och frontoner. De är symmetriskt placerade och fasaderna bjuder på ett skuggspel med ibland kraftigt profilerade lister. Fasaderna är vanligen putsade i ljusa och svaga kulörer som grå-beige, gulbeige eller svagt rosa. Inuti husen finns det ibland tyngre och mörkare färger. Invändigt och på detaljer som portar är brun-rosa en vanlig kulör.
1890-tal Nystilar
Under 1890-talet sker en reaktion mot det symmetriska och nu får vi istället se en asymmetrisk fasaduppbyggnad. Fasaderna fick gärna vara av synligt äkta material som tegel och natursten. Taken är fantasifulla och järnsmideskonsten blomstrar. Vi ser takkupoler och spiror och fantastiska balkonger som smycken på husen. Invändigt blev rummen ljusare och luftigare under denna period. Naturmaterialen står i fokus.
1900-1910-tal Jugendstil
Under 1900-1910-talet kommer ”den nya stilen” som inte liknar någon annan stil. Utomlands kallas den Art Noveau eller Jugend. Böljande former, växtornament och organisk mjukhet kännetecknar stilen. Fasaderna slätputsades och målades i ljusa pastellfärger som blekgult, pastell-rosa och mjukt vitt, grått eller beige. Även lite mörkare ockragult finns med i paletten. Kännetecken för stilen är också fönstren som ofta har en övre del med småspröjsade rutor. Fönster är vanligen målade i brunt, engelskt rött, grönt eller ockragult.
1910-tal Nationalromantik
Fasaderna brukar beskrivas som tunga och slutna under den här perioden. Tegel är vanligt och putsade fasader kunde vara mörka med inslag av tegelkross, men det finns även ljusa putsade hus under perioden. Nu ville man framhäva konstruktionen med till exempel detaljer som ankarslut. De småspröjsade fönstren målades ofta vita. Mindre trähus under perioden är ofta faluröda eller tjärades bruna.
1920-tal Klassicism
Under den här perioden vaknar intresset för klassicism på nytt. Men den kommer i en förenklad form och mycket mer sparsmakad än på 1800-talet. Fasaderna slätputsades och kulörerna var ljusgult och ockragult, rosa och brunrosa, grått och grönt. Fönstren har vanligtvis sex rutor och fönsterbågarna målades i brunt, rödbrunt och grönt.
Vad har då dessa stilar gemensamt? Vackra kulörer som ligger inom en begränsad palett av jordnära och naturliga pigment. Ljusa fasader med mörka portar är vanligt. Själv har jag färgsatt många trapphus i hus med dessa stilar. Mjuka och ”klassiska” kulörer som är de som de som räknas upp ovan brukar vara säkra kort. Välkommen att höra av dig om du vill veta mer hur jag arbetar med tidstypiska färgsättningar!
Colour Design Blog 