Trä som materialval i byggandet

Har du funderat på hur materialval i hus påverkar vår miljö? Det kan vara värt att tänka på. Trä är till exempel ett förnyelsebart material och det är bra. Det går att återvinna. Materialets livslängd och hållbarhet har såklart betydelse. Men det kan även vara värt att även fundera över vad som krävs vid framställning och leverans av material, som till exempel transporter och uppvärmning.

En träport kontra en aluminiumport påverkar miljön på olika sätt. Trä kan lagas, underhållas och återvinnas och på så sätt vara en del av det naturliga kretsloppet. Trä är ett förnyelsebart byggmaterial med många olika användningsområden. Men det finns mycket mer att säga om trä som material. Vi använder ju trä på många olika sätt. Det finns träreglar, plankor, träpanel med mera. Trä har många goda egenskaper, men också några faktorer som kan vara värda att se upp med. Det kan bli angripet av mikroorganismer och det kan vara mindre brandsäkert än andra material.

Vill du veta mer om byggmaterial och trä, hälsa och miljö kan jag tipsa om Boverkets byggregler.

Foto: Pernilla Ström

20-tals klassicism och Konserthuset i Stockholm

Förra veckan studerade vi arkitekturstilar i flerbostadshus på arkitekturkursen jag leder. Idag knyter vi hop stilhistoria med samhällsplanering och ett intressant studiebesök på Tengbom arkitektkontor. Tengbom är ett av de äldsta och största arkitektkontoren i Norden och Ivar Tengbom startade bolaget 1906 tillsammans med Ernst Torulf.

Några kända byggnader som ritats av Tengbom är  Handelshögskolan, Tändstickspalatset, Högalidskyrkan, Citypalatset och Konserthuset i Stockholm. Vissa av byggnaderna är i 20-tals klassicism, en stil som har referenser tillbaka till Antiken med kolonner, frontoner med mera. Konserthuset har en ljusblå vacker fasadfärg som sällan syns i Stockholm.

De klassiska idealen återupprepas som sagt återigen i arkitekturen under tidsperioden och på bilden ser vi kolonner med korintiska kapitäl. (Bladmönster i överstycket på pelarna). Den samtida dekorativa stilen i möbler och inredning kallas Art Déco eller Swedish Grace som är väldigt populär idag.

Är kanske rosa, rödbrunt och grått dina nya favoritkulörer? En hel del inspiration från dagens trender går att hitta i 1880-talets arkitektur.

Brunt och rosa, ljusa och mörka färger i samma komposition ser vi i fasader från sent 1800-tal, men även i inredning idag. Kulörerna återfanns då både på fasader och i inredning som i tapeter och tunga draperier. Det är spännande att det som var populärt på 1880-talet även är omtyckt i dag. Kulörerna syns i flera nyanser och svämmar över i möbelbutikerna nu.

Behöver din fastighet och trapphus renoveras? Då kan jag hjälpa till med ett färgsättningsförslag. Många fastighetsägare vill diskutera tidstypiska kvalitéer inför en renovering och det är alltid klokt att behandla arkitektur varsamt och med eftertanke. Varmt välkommen!

Centralbadet och jugendstilen

Centralbadet i Stockholm har sin entré genom en sirlig smidesgrind från Drottninggatan i Stockholm. Huset och badanläggningen är i jugendstil, vilket syns på de böljande formerna, de stora men småspröjsade fönstren och växtmotiven i fasaden. Byggnaden ritades mellan 1902 och 1904 av arkitekten och entreprenören Wilhelm Klemming. Det sägs att det användes en byggteknik med armerad betong som var helt ny för tiden.

Den vackra parken utanför badet speglar interiören på flera sätt. Även utanför byggnaden finns det vatten i form av en damm och växterna på utsidan återfinns i ornamentiken på insidan. Klemming sägs ha ritat om trädgården som från början gestaltades av Johan Hårleman, trädgårdsarkitekt och far till slottsarkitekten Carl Hårleman som bodde i byggnaden intill parken, den s k Hårlemanska malmgården.

Centralbadet. Foto: Pernilla Ström
Centralbadet. Foto: Pernilla Ström

Funktionalism 1930-50

Flerbostadshus i funktionalistisk stil har fasader i puts eller tegel och är ofta målade i ljusa kulörer som vitt eller ljusgult. När det gäller villaarkitekturen så förekommer också träfasader och även här är vitt, ljusgult och grått vanligt och ibland även gröna nyanser. Fönstersnickerier är ofta vita men mörkare kulörer av till exempel grönt förekommer.

Övriga stildrag är flacka tak och balkonger i korrugerad plåt. Fönster är vanligen i en- två eller treluft. Funkisvillor kan ha långa fönsterband eller fönster över hörn. Stora solaltaner och dörrar i förnissat trä hör till stilen.

För övrigt står funktionalismen för ljus, luft och rymd och husen är anpassade till väderstrecken. Stilen fick sitt genomslag på Stockholmsutställningen 1930.

Foto: Pernilla Ström
Hus i funktionalistisk stil i ljusa pastellfärger.
Foto: Pernilla Ström

Jugendarkitektur i Stockholm

Omkring 1900 uppkom Jugendstilen i Sverige. I Europa kallades stilen också Art Noveau som betyder den nya konsten. Det blev en ny stil, helt annorlunda än det sena 1800-talets stilideal som byggde på tidigare klassiska ideal. Den nya stilen fick en organisk mjukhet och växtmotiv blev vanliga. Växtmotiven kan synas runt portar och i balkongräcken.

Fasaderna har ofta välvda burspråk och slät- eller spritputs. Putsen är ibland sparsamt dekorerad. Jugendfasadernas kulörer är vitgrå, svagt rosa eller svagt gula med fönster i mörkgrönt, engelskt rött, ockragult eller brunt. Jugendfönster finns i olika uppsättningar men karaktäristiskt är småspröjsade övre fönsterlufter. Portar har ofta speglar och glaspartier. Valvbågar över fönster och portar har ibland en fri form som är helt ny i stilen.
Foto: Pernilla Ström
Foto: Pernilla Ström