I Lärkstaden i Stockholm finns en vacker stadsvilla i Jugendstil. Den ritades av P O Hallman som också står bakom stadsplanen för området. I Lärkan ville Hallman skapa en villastad med hus i två till tre våningar. Till varje hus skulle det finnas en liten trädgård. P O Hallmans egen villa, Sånglärkan 6, uppfördes 1909 under den period som vi kallar Jugendstilen (Art Noveau) och den ligger i hörnet Baldersgatan/Vallhallavägen. Byggnaden är blåmärkt av Stadsmuseet för att den anses ha synnerligen högt kulturhistoriskt värde.
Huset är ett stiligt exempel på Jugend-arkitekturen. Det är det cremevita huset med brunröda fönster och detaljer på bilden nedan. I området finns också många fastigheter i Nationalromantisk stil. Ett område som är värt ett besök.
Bor du i en Bostadsrättsförening och kanske i ett hus i Jugendstil? Står ni inför en renovering av trapphuset? Då kan ni anlita mig för en timmes information om bland annat följande:
Vad man bör tänka på inför renovering & restaurering av trapphuset.
Hur trapphuset kan passa ihop med arkitekturstilen i övrigt.
Punkter att ta med när man tar in pris på måleriet.
Vad är kvalitet och hållbart över tid.
Hur påverkar färgsättningen husets värde.
Trygghet och ergonomiska värden som kan stärkas genom färg/ljus/form.
Ytterligare information om den arkitekturstil det gäller för er del.
Varmt välkommen att kontakta mig för mer information!
I ett trapphus är det kanske inte väggarna som måste vara färgglada. Tvärtom, så kan trapphuset hålla stilen över tid, om det är neutrala och lugna kulörer på väggarna som många trivs med.
Men kontraster och kulörer som bryter av och skapar en upplevelse behövs också. Då kan man fundera lite extra över detaljerna.
Förutom att jag hjälper till med färgsättning och föreskrivningar, så kommer jag gärna med förslag till:
Belysning och ljussättning
Entrémattor och namntavlor
Elementskydd och beslag
Visst gör de blå inslagen skillnad?
Hör gärna av er om ni vill ha hjälp med något av detta. Varmt välkommen!
Bostadsrättsföreningar se hit! Planerar ni för en renovering eller ommålning? ID Design erbjuder en timmes rådgivning på ert nästa styrelsemöte. Värdefull kunskap utlovas.
Efter 30 år som färgsättare så finns det en del erfarenhet inom området. Undvik dyra misstag och ta reda på tillräckligt mycket innan renoveringen startar.
Nu kan ni få svar på alla era frågor inför en renovering. Vilka kulörer passar till er fastighet? Vad är en rimlig kostnad? Vilka målare är bra? Hur kan man tänka kring ljuset?
En timmes diskussion är en bra början för att ta reda på just det er bostadsrättsförening behöver veta om färg- och ljussättning, tidstypiska tekniker och mycket mer.
Varmt välkomna. Skicka gärna in din förfrågan genom kontaktformuläret. Tack!
Nyligen fick jag hjälpa en bostadsrättsförening i Hammarbyhöjden med en ny färgsättning till trapphuset. Huset är i funkis, (funktionalism), och byggt under 1940-talet. Här finns fina material som till exempel ett vackert golv i kolmårdsmarmor. Nya säkerhetsdörrar finns också och dessa är moderna och därmed inte tidstypiska, men såklart praktiska och säkra.
Idealet under funktionalismen är ljus, luft och rymd och enkla, rena former. De boende önskade en ny väggkulör, men även golvsocklar, dörrfoder med mera behövde ses över. Dörrbladen gick som sagt inte att påverka, utan de får man förhålla sig till.
Det som påverkar mest hur väl en ny färgsättning faller ut är hur belysningen och ljuset är. Väggkulören kommer att se olika ut på dagtid och kvällstid, var i trapphuset man befinner sig – om man är nära fönster eller vid källardörren. Då spelar ljuskällorna en stor roll. Det är inte bara placering och mängd ljus som är viktig, ljustemperaturen kan göra stor skillnad för resultatet.
En annan sak som jag tycker är viktig är kontrasterna. Här har jag tagit fram en mörk tvättsockel och det gör att det blir tydligare och säkrare när man snabbt och lätt kan utskilja trappans form och avgränsning mot väggen. Vissa mörka kontraster i rumsligheten gör att helhetsintrycket blir ljusare.
Du är varmt välkommen att höra av dig om du vill ha hjälp med ett färgsättningsförslag till trapphus eller annan miljö. Kika även in på hemsidan för fler exempel.
Bor du i en bostadsrättsförening och i ett flerbostadshus byggt på 1920-talet? Kanske är det dags att renovera och måla om? Då är det bra att planera noga. Anlita gärna en professionell färgsättare och arkitekt för att få idéer och förslag på hur det kan bli.
I trapphus från perioden vi kallar 1920-tals klassicism är dörrarna ofta bruna. De kan vara mörkbetsade, täckmålade eller ådringsmålade och det är en god idé att ta hand om dörrarna på ett bra sätt. En första frågeställning kan vara om dörrarna ska bättras eller restaureras i sitt nuvarande utseende. Mitt förslag är att låta dörrarna vara bruna och gärna bättra eller restaurera dem alternativt låta ådringmåla dem snyggt.
Sen kommer nästa fråga; vilken eller vilka väggkulörer passar till de bruna dörrarna?
Väggkulörer som passar till bruna dörrar kan vara flera. Nedan syns ett trapphus jag har gjort ett färgsättningsförslag till. Byggår är 1925. Här har jag anpassat färgsättningen till de bruna dörrarna och de tidstypiska kulörerna som syns i trapplopp och i dekor, men valt en ljusare grön kulör än tidigare. Tanken med det var att trapphuset var väldigt mörkt och murrigt och hade dålig belysning, vilket är vanligt.
Dekorförslaget med väggfältsindelningen är min egen, men detaljer är inspirerade av befintlig dekor som takrosetten för att följa en röd tråd. För att få den gröna väggen att gifta ihop sig fint med det brunröda i trapphuset så finns en mindre rödbrun detalj i dekoren.
Måste man anlita någon för att skrapa ned lager av väggfärg för att ta reda på hur det såg ut från början? Nej. Det kan man självklart göra, men det kan bli kostsamt att restaurera till ett originalskick. Det kan också vara så att den ursprungliga målningen är väldigt sliten och därför blivit övermålad.
När jag pluggade Internationell restaureringshistoria på KTH lärde jag mig att när man ändrar något gammalt bör det synas att det är en ändring som är gjord. Därför tänker jag att ett måleri i ett trapphus gärna får följa den röda tråden och gifta sig med det gamla måleriet, men det får också särskilja sig på ett genomtänkt sätt. Spara ut det som går att spara. Låt det synas vad som är vad.
Ändringen i förslaget nedan var bara tänkt till entrén som inte hade något originalmåleri kvar. Det var ett av flera förslag som bostadsrättsföreningen fick. Varmt välkommen att höra av dig om du vill diskutera färgsättning av trapphus!
Arkitekturstilarna runt sekelskiftet 1900 är flera ändå säger man i folkmun ”sekelskifte”, vilket kan betyda olika stilar. Här kommer en liten genomgång om vilka stilar som är vanliga i Stockholm och i andra städer i landet omkring förra sekelskiftet.
1880-tal Klassicism
Kännetecknande för fasaderna i städerna omkring 1880-talet är en klassicerande nyrenässansstil. Formspråket knyter an till antiken. På fasaderna syns detaljer som pilastrar, kolonner och frontoner. De är symmetriskt placerade och fasaderna bjuder på ett skuggspel med ibland kraftigt profilerade lister. Fasaderna är vanligen putsade i ljusa och svaga kulörer som grå-beige, gulbeige eller svagt rosa. Inuti husen finns det ibland tyngre och mörkare färger. Invändigt och på detaljer som portar är brun-rosa en vanlig kulör.
1890-tal Nystilar
Under 1890-talet sker en reaktion mot det symmetriska och nu får vi istället se en asymmetrisk fasaduppbyggnad. Fasaderna fick gärna vara av synligt äkta material som tegel och natursten. Taken är fantasifulla och järnsmideskonsten blomstrar. Vi ser takkupoler och spiror och fantastiska balkonger som smycken på husen. Invändigt blev rummen ljusare och luftigare under denna period. Naturmaterialen står i fokus.
1900-1910-tal Jugendstil
Under 1900-1910-talet kommer ”den nya stilen” som inte liknar någon annan stil. Utomlands kallas den Art Noveau eller Jugend. Böljande former, växtornament och organisk mjukhet kännetecknar stilen. Fasaderna slätputsades och målades i ljusa pastellfärger som blekgult, pastell-rosa och mjukt vitt, grått eller beige. Även lite mörkare ockragult finns med i paletten. Kännetecken för stilen är också fönstren som ofta har en övre del med småspröjsade rutor. Fönster är vanligen målade i brunt, engelskt rött, grönt eller ockragult.
1910-tal Nationalromantik
Fasaderna brukar beskrivas som tunga och slutna under den här perioden. Tegel är vanligt och putsade fasader kunde vara mörka med inslag av tegelkross, men det finns även ljusa putsade hus under perioden. Nu ville man framhäva konstruktionen med till exempel detaljer som ankarslut. De småspröjsade fönstren målades ofta vita. Mindre trähus under perioden är ofta faluröda eller tjärades bruna.
1920-tal Klassicism
Under den här perioden vaknar intresset för klassicism på nytt. Men den kommer i en förenklad form och mycket mer sparsmakad än på 1800-talet. Fasaderna slätputsades och kulörerna var ljusgult och ockragult, rosa och brunrosa, grått och grönt. Fönstren har vanligtvis sex rutor och fönsterbågarna målades i brunt, rödbrunt och grönt.
Vad har då dessa stilar gemensamt? Vackra kulörer som ligger inom en begränsad palett av jordnära och naturliga pigment. Ljusa fasader med mörka portar är vanligt. Själv har jag färgsatt många trapphus i hus med dessa stilar. Mjuka och ”klassiska” kulörer som är de som de som räknas upp ovan brukar vara säkra kort. Välkommen att höra av dig om du vill veta mer hur jag arbetar med tidstypiska färgsättningar!
Färgsättning av fastigheter har länge varit en nisch för mig och många trapphus i olika stilar har blivit färgsatta under åren. Jag bläddrade lite grann i mitt arkiv och hittade de här bilderna från ett utfört uppdrag i Grimsta utanför Stockholm och till Svenska Bostäder som uppdragsgivare. Följande kan man läsa om Grimsta i Bebyggelseregistret hos Riksantikvarieämbetet, RAA.
”Grimsta är beläget söder om Hässelby slott och norr om Blackeberg med Vällingby på andra sidan Bergslagsvägen. Hyreshusbebyggelsen från 1950-talet, naturområdet Grimstaskogen och läget vid Mälaren ger stadsdelen dess karaktär. Svenska Bostäder bebyggde samtliga kvarter i Grimsta med bostadshus för hyreslägenheter. Husen i den mellersta stadsdelen uppfördes 1953-1955 och i den norra och södra delen 1956-1958. Lägenheterna i Grimsta är i huvudsak små om man undantar stadsdelens enda höghus, som också har större etagelägenheter som var mycket attraktiva på 1950-talet. Längst i söder vid Nickelgränd ligger fyra punkthus som främst innehåller lägenheter på 3 rum och kök, men också etagelägenheter och ateljéer. Samtliga hus i Grimsta ritades av Svenska Bostäders arkitektkontor”.
Den funktionalistiska perioden varade ungefär från 1930-1950-tal. Det funktionella och moderna livet skulle vara praktiskt. Periodens arkitektur står för enkelhet och funktion skulle gå före utsmyckning och form. I trapphus från tiden ser man ibland geometriska mönster och disiga pastellfärger.
Mönstret och färgerna jag valde är mina egna. Men jag inspirerades av funktionalismens formspråk. Därför blev geometri och enkla former som block och rektanglar det jag valde till dessa trapphus liksom dämpade och lugna kulörer. De ”blå-turkosa” och ”aprikos-gula” trapphusen blev de två första färgställningarna i en serie av färgsättningar till Grimstagatan. Fondväggarna har ett geometriskt mönster som är något mer kulört än resten av trapphuset som istället har en blockindelning i mer dämpade kulörer.
Material, ljus, form och volym är faktorer jag funderar mycket på vid färgsättning av trapphus. En del trapphus har de där speciella, fina detaljerna som gärna får synas och kan komma fram lite extra.
I detta trapphus från slutet av 1800-talet finns det golv i Carrara-marmor, böljande former, arbetade snickerier och smidesdetaljer. Arkitekturen och trapphuset har en påkostad och elegant karaktär. Man ville framhäva de äkta materialen vid tiden för byggandet och vi vill än idag vara rädda om och ta tillvara de vackra materialen och detaljerna.
I ett färgsättningsuppdrag handlar det om att ta hand om och vårda huset, samtidigt som ytor behöver målas om. Det går att måla och renovera på ett hänsynsfullt sätt. Att hålla trapphuset lågmält elegant är något som de flesta boende och fastighetsägare föredrar idag.
Välkommen att höra av dig om din bostadsrättsförening behöver ett färgsättningsförslag!
När det här trapphuset i funkisstil skulle färgsättas om var det givet att spara de befintliga konstverken. Bakgrunden till dessa konstverk med olika motiv är en dämpad varm grön kulör. Det blev viktigt att hitta en väggkulör som skulle harmoniera med både konstverk och den vackra kolmårdsmarmorn på socklar och golv, liksom med befintlig sten på väggar i entrén. Vi ville såklart värna om den funktionalistiska stilen.
En bättre, mer funktionell och miljövänlig belysning behövdes också. Ljuset blev renare och tydligare. LED-tekniken är det mest energieffektiva alternativet vi har och den ger stora mängder ljus i relation till den el som förbrukas. Det ger stora positiva effekter på miljön i och med att vi sparar el och pengar, men slipper också farliga miljögifter.
I trapphus står milda, lugna och dämpade kulörer högt på mångas önskelista. Visst kan färgglatt vara vackert ibland, men tidstypiska kulörer och stil är viktigt att ta hänsyn till liksom befintliga materialval. Husets karaktär och stil fick vara utgångspunkten i detta funkis-trapphus på Norr Mälarstrand i Stockholm.
En annan sak som är viktig att tänka på i trapphus är att öka tillgängligheten. Äldre och synsvaga behöver tillräckligt med ljus.
I en färgsättning är det viktigt att se till befintliga material och detaljer. Det är ju detaljerna som tillsammans bildar helheten. Allt ska hänga samman och passa ihop. När jag fick uppdraget att färgsätta trapphuset på Grev Turegatan lades stor vikt vid material och detaljer.
Vackra material och omsorg om detaljer fick bli ledord. Det var också viktigt att se till tillgängligheten och skapa tillräckliga kontraster. Material, färg och ljus samverkar.
Golvet i entrén är i grön kolmårdsmarmor och dörrarna som var målade i mahognyimitation var rätt slitna. Det blev ny ådringsmålning på dörrar och marmorering på andra ytor. Fönsterbrädorna fick kalkstensimitation och väggarna fick en enkel kyrkmarmorering. Resultatet blev lugnt och elegant och kontrasterna gör att trapphuset är lätt att orientera sig i.
Fotografier och färgsättning: Pernilla Ström ID Design 2024.Fotografier och färgsättning: Pernilla Ström ID Design 2024.
Colour Design Blog 