En blogg av Pernilla Ström från ID Design. Mitt arbete med arkitektur, färgsättning, inredning, konst & kultur.
Författare: PS
Inredningsarkitekt och färgsättare med många år i branschen. Färgsätter trapphus och fasader, ritar förlagor till mönster för trapphusdesign och framställer schabloner vid önskemål. Inreder kontor, hotell, offentlig och privat miljö. Leder studiecirklar i arkitektur, inredningsarkitektur, möbel- och stilhistoria.
Av en händelse hittade jag ett gammalt tidningsurklipp från 2005. Det var året då jag tog fram en kulörguide till tre allmännyttiga bostadsbolag; Svenska Bostäder, Familjebostäder och Botkyrkabyggen.
Det är inget man slänger ihop på en kafferast att göra en kulörguide. En hel del arbete ligger bakom produkten. Det var inte bara att hitta kulörer som skulle passa i tiden, det handlade om att ta fram färger som skulle kunna passa olika målgrupper i skiftande åldrar och med olika smakpreferenser. Sen funderade jag också på det yttre sammanhanget, på lägenheterna och fastigheternas ålder, stil, material och detaljer.
Utifrån dessa parametrar fick kulörguiden fyra kategorier av färger satta i ett sammanhang som relaterar till stilperioder och totalt 36 kulörförslag med tillhörande NCS-koder, en del bilder och text. Kulörerna skulle ses som en inspirationskälla inför ommålning, men ej som ett måste att följa.
Idag när vitt börjar bli uttjatat så känns det plötsligt inspirerande igen med kulörguider tycker jag. Tycker du att kulörguider fyller en funktion? Vilka kulörkombinationer i inredning gillar du idag?
I fredags hade vi en mycket givande förmiddag på utbildningen Diplomerad färgsättare med en föreläsning om färg och färgforskning av Karin Fridell Anter som är arkitekt, docent och forskare. I svenskan har ordet färg två betydelser, färgen vi ser och färgen i hinken (materialet). Men vi har också ordet kulör, vilket används synonymt med färg, (färgen vi ser). Därför betyder färg och kulör samma sak i texten nedan.
Vi fick bland annat höra om ”uppfattad färg” och ”egenfärg” och hur de skiljer sig åt. Uppfattad färg är den kulör vi upplever att vi ser och egenfärg är den kulör som kan beskrivas med NCS-systemet och som har en given beteckning.
Det problematiska i exteriör färgsättning är bland annat att den färg vi upplever på ett hus skiljer sig ganska mycket från färgprovet vi väljer ifrån. Hur kommer sig det? Det är flera skäl.
Dagsljuset är så pass starkt att den kulör vi ser på det lilla provet vanligen uppfattas som mycket ljusare när den blir uppmålad. Men den uppfattas också som mer kulört, (läs ”glassig” eller ”pastellig”), när den kommer upp på en större yta och i dagsljus. En gul kulör kan se behaglig ut på det lilla färgprovet men kan bli alltför stark eller kulört uppmålad. Hur kommer man då till rätta med detta? Det gör man genom att välja en murrigare eller mer dämpad nyans på det lilla provet.
Sen finns också fenomenet med kulörtonförskjutningar.
I naturen har nästan allting en gulton, med få undantag. Naturen, grönskan, växter och stenar har en gulton och det gör att målade kulörer kan upplevas som kallare än vad det var tänkt i relation till omgivningen. Dessutom är dagsljuset ett mycket starkt och ”kallt ljus”, vilket gör att en del kulörer upplevs som kallare, (och kan till och med upplevas ha en blåton). Låt säga att du vill måla om grunden till din villa i en snygg grå kulör. Då vill du inte att den upplevs som blå-lila. Det kan hända om du väljer neutralgrå kulör enligt NCS-provet.
Vill du måla en exteriör detalj i grått och önskar att den ska upplevas som rent grå, bör du inte använda neutralgrått som kulör. Vi kan ta NCS-numret S4500-N som exempel där N står för neutral. Undvik alla grå kulörer som slutar på N, det vill säga neutralgrått för utomhusbruk. Välj istället en bruten grå färg, med lite gult eller annat ton i, till exempel S4502-Y, och den ser plötsligt rent grå eller neutralgrå ut. Detta gäller för färger utomhus.
Det här är min återgivning och tolkning av vad som sagts och inte nödvändigtvis Karins formuleringar.
Finns det gamla osköna, opraktiska och kanske otidsenliga armaturer och ljuskällor i huset där du bor? Då är det bra att byta till mer hållbara, miljövänliga, mer funktionella och snyggare alternativ.
LED är en ljuskälla som är mer energisnål än till exempel kompaktlysrör som ofta använts i trapphus. LED sparar både på miljön och ekonomin och innehåller inte bly och kvicksilver eller skadliga ämnen.
Fler fördelar är att LED-ljuskällor har lång livslängd, vilket gör underhållet lättare. Man behöver inte byta ut ljuskällan på lång tid. Som färgsättare jobbar jag med färg och ljus tillsammans. Då värderar jag mycket att det är bra färgåtergivning därmed blir det en bättre estetik.
För att skapa en bra ljussättning i till exempel ett trapphus krävs det både en lämplig armatur och rätt ljuskälla. Tänk på att ljussättningen ska jobba ihop med färgsättningen, inte motverka den och ”släcka” kulörerna, som i värsta fall kan hända. Lamporna och ljuset vara vackert och funktionellt.
Det är dock inte bara att byta ljuskälla, det behövs en armatur som fungerar med LED-ljuskällan. Hör av dig om du behöver ett tidstypiskt och genomtänkt färg- och ljussättningsförslag i kombination. Det brukar bli bäst att planera för detta samtidigt.
För ett antal år sedan hade vi en stor vit trend när det gäller inredning. Vita väggar och vita möbler var väldigt populärt. När denna trend upphörde är svårt att säga, men 2023 står inte neutralvitt eller kritvitt i fokus som en ”stor” väggkulör när vi inreder. Nu blir det förmodligen brutet vitt för många av oss om vi väljer vita väggar överhuvudtaget.
Den neutralvita färgen har en NCS-kulör som heter S0500-N. Det betyder 5 % svart i det vita. N står för neutral. Stockholmsvitt är den andra ”stora vita” kulören som benämns S0502-Y. Den sägs ha varit lite annorlunda förr. Men i folkmun kallas denna NCS-kod så. I denna kulör är det fortfarande 5 % svart och dessutom 2 % gult. Y står för yellow. Den vitaste NCS-kulören är S0300-N och används i huvudsak till tak.
Nu pekar trenden mot att ha lite rött i den vita. Några snygga vita kulörer med lite rött i är till exempel Jotuns kulör BENVIT. Den har NCS-nummer S0505-Y20R. Det betyder 5 % svart, 5 % gult och en gulröd kulörton, (80 % gult och 20% rött). Jotuns CLARO har en NCS-kod som heter 0603-Y22R. Lägg märke till hur VIT den ser ut på bilden. Den är också vit, men har pyttelite mer svärta än Stockholmvit och är lite mer gulröd. En extremt svag och subtil rosa, (eller om man så vill – beige ton), finns i den vita kulören. Den vita kulören NARCISS har NCS 0005-Y20R. Här finns inget svart och då kan man lättare se en svag rosa ton i det vita.
Varför ska man krångla till det och bryta den vita färgen? Det hänger på vad man ska kombinera med. Om man vill inreda med mörkare färger hemma, till exempel mörkt grönt, dämpat rött eller grafitgrått, då finns det vita färger som är lite mjukare att kombinera med. Det är mer smickrande med en mjukt vit kulör än att lägga till en vit som upplevs som bländvit.
I vissa fall om man har mycket kulörta färger i ett rum, kan en grå eller beige kulör upplevas som vit. Det beror på att våra ögon registrerar det ljusaste partiet i rummet som ett vitankare. Därför behöver man justera den vita kulören man väljer efter omständigheter som andra färger, material, belysning, tillgång på dagsljus, väderstreck och mycket annat. Vill du veta mer om hur man kan anpassa vita kulörer? Håll utkik, det kommer fler inlägg om det.
Slutligen, kan man ha olika vita i samma rum? Ja, absolut. Tänk på snö som subtilt skiftar i sitt utryck. Det kan upplevas som vackert och levande med olika vita färger i rummet. En vit färg på kuddar, en annan vit på väggen osv. Det är oftast inte så petnoga som man ibland kan tro. Men som alltid; det beror på omständigheterna.
I mitt arbete som färgsättare funderar jag ofta över vad som är vackert. Svaret på den frågan kan vara både självklar och komplex. Det finns ett mycket stort värde i det vackra. Har man byggt eller färgsatt vackert, så betyder det att någon bryr sig. Det ligger empati och värdighet i det.
Hur hittar man inspirationskällor till det vackra? Naturen är ju till exempel oerhört vacker.
För att hitta några av de estetiska värden som finns i naturen och plocka in dem i en färgsättning bör vi inte vara så rädda för färg och kontraster. I naturen har det mesta en gulton och stora kontraster finns i skuggspel. Sen har vi ljuset som alltid samverkar med kulörer på olika sätt. Ju bättre belysning eller starkare dagsljus ju lättare är det att använda starkare kulörer.
I Sverige har vi årstider som är solfattiga och därför använder vi traditionellt mildare och lugnare kulörer. Men inte alltid. Falu rödfärg ligger till exempel nära den svarthet och kulörthet vi ser i grönskan. Hur hittar vi då inspiration till de mörka färgerna? Mörka, dämpade kulörer finns i skuggorna och passar ofta in i våra färgpaletter både interiört och exteriört.
Som färgsättare vill jag gärna diskutera hållbara, långsiktiga mål i färg- och ljussättning med dig som beställare.
I deltidsutbildningen Diplomerad färgsättare diskuterar vi färg i relation till olika omgivande faktorer som ljus, rumslighet, material, volym, storlek och en mängd olika perspektiv. Exteriör färgsättning och lämpliga kulörkombinationer liksom färg som material och olika måleritekniker tas också upp.
Vill du veta mer om färg och ljus, villaarkitektur eller inredning? Jag undervisar i dessa ämnen och det finns både kvällskurser och deltidsutbildningar på dagtid på Folkuniversitetet. Hör av dig om du vill veta mer. Välkommen!
I fredags startade den tredje omgången av Diplomerad färgsättare på Folkuniversitetet. Deltagare från olika branscher och med olika grad av erfarenheter samlas i utbildningen och vilka intressanta diskussioner det blir. Erfarenheter från mode, scenografi, inredning och bygg finns och det är bara några av de branscher deltagarna representerar.
Förutom grundläggande färglära blev det en föreläsning och diskussion om historiska färger och traditionella pigment. Hur färgsatte man egentligen förr? Vi talade om färgsättning på till exempel slott, i pampiga och mer traditionella hotellmiljöer som på Grand Hotell i Stockholm och på Nationalmuseum i Stockholm.
Guldockra, ljusockra eller ockra gult är ett underbart vackert jordpigment som användes flitigt förr och fortfarande. Pigmentet kan variera i sin karaktär och kan vara ljusare eller mörkare och har traditionellt använts både interiört och exteriört. Engelskt rött eller Venetianskt rött är också jordpigment och kan variera från lite ljusare och mer orange till mörkare rött. Just gult och rött i viss variation är vanliga kulörer i dessa miljöer.
Det som också är väldigt intressant är hur dessa kulörer kombineras med andra färger, material och belysning. I bilden nedan från Svaneholms slott som har en röd vägg finns också en mycket ljusgrå bröstpanel. Den upplever jag alltför ”kall” och ”ljus” för att vara tidstypisk. I bilden längst ned från Nationalmuseum är bröstpanelen i en betydligt varmare och mörkare grå kulör, som istället känns helt rätt i sammanhanget.
Jag har så länge jag kan minnas uppskattat att besöka slott, kyrkor och museer och andra historiska miljöer. Det är något jag har nytta av i min roll som huvudlärare på Diplomerad färgsättare. Ett stort privat bildarkiv finns. Bilden nedan visar ett rum från Svaneholms slott i Skåne där man har klassiskt röda väggar. Den gula interiören längre ned på sidan visar Nationalmuseum och avdelningen för 1700-tals konst.
Foto: Ström. Bilden visar Svaneholm slott i Skåne. Foto: Pernilla Ström. Bilden visar bland annat en färgsättningskomposition från Nationalmuseum i Stockholm.
Efter Jugend-periodens slut i Sverige kommer en ny stil omkring 1910 som kallas nationalromantik. Det sägs att stilen kom från att man blickade tillbaka på historien och de inhemska idealen. Anledningen var det spända omvärldsläget inför första världskriget.
Idag har vi återigen tyvärr spänningar i världen och det historiska, gammalmodiga känns tryggt. Men det är också väldigt vackert.
De stiliga nationalromantiska byggnaderna fick vanligen fasader i tegel eller puts med kantiga burspråk, små portar och små-spröjsade fönster. Stiligt och pampigt på ett sätt men samtidigt slutet och med associationer till fästningar och borgar.
De charmiga och vackra trapphusen har ofta underbara färger och motiv med referenser till sagor och berättelser. En romantisk historiesyn fanns och i trapphusen kan man se sagomotiv med fornnordiska gudar och djurmotiv ihop med färgfält och stiliserade blommor. Traditionellt, om vi ser till olika tidsepoker, så har vi inte så mycket blått i trapphusen, men det här är en stil där blått som kulör finns med.
Bor du i en bostadsrättsförening som behöver renovera trapphuset? Jag har färgsatt åtskilliga trapphus under åren med hänsyn till de flesta stilar. Välkommen att kontakta mig för en diskussion eller rådgivning.
Nu i januari är det dags att fundera på om man vill vidareutbilda sig. Själv jobbar jag som lärare i arkitektur, inredning och färgsättning på Folkuniversitetet. Nästa vecka, vecka 3, drar vi igång helt kostnadsfria prova-på-tillfällen. Då kan man komma och kolla in lokalerna, lärarna och inte minst få veta mer om sin drömutbildning.
Jag är huvudlärare för Diplomerad färgsättare och Arkitekturlinjen. Vill du boka en plats på prova-på för Arkitekturlinjen så hittar du den här. Vill du se en film om utbildningen, se här. Varmt välkommen!
Bilderna kommer från Folkuniversitetets film om Arkitekturlinjen.
Hur tänker du om färger på kontoret? Vill vi ha trendiga kulörer? Eller ska färger, material, belysning och detaljer hellre hålla över tid?
På kontoret är det väldigt bra om kulörer, material och inredning är hållbara. Både färger och inredning ska fungera över tid och tilltala många. Absolut kan vi inspireras av trender, men kanske inte av de där trenderna som sticker ut alltför mycket.
Under året har jag jobbat med ett kontor som fick nya gardiner till konferensrummet. Det blev en lugn kulör på textilierna, men långt ifrån tråkig. En diskret lyxig känsla med kontraster i färger och material var eftersträvat och det tycker jag att det blev.
Förra veckan hade de två grupperna i utbildningen Diplomerad färgsättare slutpresentationer av sina färgsatta hotellrum.
Att färgsätta handlar inte bara om att välja kulörer, grupperna har jobbat med ljussättningen och materialval samt upplevelse och dynamik i rummen. Självklart är det en välformulerad analys och kravspecifikation som ligger till grund för det kreativa arbetet.
Själv är jag huvudlärare på utbildningen och mycket stolt över mina fantastiska elever. Jag tycker att deltagarna har lyckats riktigt bra även denna termin. De fina förslagen är utförda av personerna på bilderna.
