Färgsättning av trapphus från 1920-talet

Bor du i en bostadsrättsförening och i ett flerbostadshus byggt på 1920-talet? Kanske är det dags att renovera och måla om? Då är det bra att planera noga. Anlita gärna en professionell färgsättare och arkitekt för att få idéer och förslag på hur det kan bli.

I trapphus från perioden vi kallar 1920-tals klassicism är dörrarna ofta bruna. De kan vara mörkbetsade, täckmålade eller ådringsmålade och det är en god idé att ta hand om dörrarna på ett bra sätt. En första frågeställning kan vara om dörrarna ska bättras eller restaureras i sitt nuvarande utseende. Mitt förslag är att låta dörrarna vara bruna och gärna bättra eller restaurera dem alternativt låta ådringmåla dem snyggt.

Sen kommer nästa fråga; vilken eller vilka väggkulörer passar till de bruna dörrarna?

Väggkulörer som passar till bruna dörrar kan vara flera. Nedan syns ett trapphus jag har gjort ett färgsättningsförslag till. Byggår är 1925. Här har jag anpassat färgsättningen till de bruna dörrarna och de tidstypiska kulörerna som syns i trapplopp och i dekor, men valt en ljusare grön kulör än tidigare. Tanken med det var att trapphuset var väldigt mörkt och murrigt och hade dålig belysning, vilket är vanligt.

Dekorförslaget med väggfältsindelningen är min egen, men detaljer är inspirerade av befintlig dekor som takrosetten för att följa en röd tråd. För att få den gröna väggen att gifta ihop sig fint med det brunröda i trapphuset så finns en mindre rödbrun detalj i dekoren.

Måste man anlita någon för att skrapa ned lager av väggfärg för att ta reda på hur det såg ut från början? Nej. Det kan man självklart göra, men det kan bli kostsamt att restaurera till ett originalskick. Det kan också vara så att den ursprungliga målningen är väldigt sliten och därför blivit övermålad.

När jag pluggade Internationell restaureringshistoria på KTH lärde jag mig att när man ändrar något gammalt bör det synas att det är en ändring som är gjord. Därför tänker jag att ett måleri i ett trapphus gärna får följa den röda tråden och gifta sig med det gamla måleriet, men det får också särskilja sig på ett genomtänkt sätt. Spara ut det som går att spara. Låt det synas vad som är vad.

Ändringen i förslaget nedan var bara tänkt till entrén som inte hade något originalmåleri kvar. Det var ett av flera förslag som bostadsrättsföreningen fick. Varmt välkommen att höra av dig om du vill diskutera färgsättning av trapphus!

Stockholms vackra lejongula stadsvy och tips på en fin sommarupplevelse.

Kanske finns det flera städer som domineras av ett lejongult tema i stadsvyn, men jag tänker på Stockholm, som har så fint kulörschema och som är min hemstad. Igår stod jag högst upp på Observatorielunden och tittade ut över stan och slogs av hur vackert det är. Husen, arkitekturen, färgerna, formerna och naturen – wow, vilken stad vi har.

Stadsbiblioteket på Sveavägen hamnade i fokus och så här i maj, innan all grönska har slagit ut ordentligt, får man en bra överblick av biblioteket från kullen. Biblioteket ritades av Gunnar Asplund på 1920-talet och öppnade 1928. Epoken kallas nyklassicism, tjugotalsklassicism eller Swedish Grace. Det är verkligen en mycket elegant stil som blickar tillbaka på den klassiska arkitekturen från Antiken, även om den nyklassiska stilen är avskalad och enklare.

Biblioteket bygger på klassiska geometriska former, en kub som omsluter en cylinder. Konstruktionen är i tegel med en putsad fasad som är målad i kalkfärg. Kulören skulle kunna vara någonstans i guldockra-familjen. Den upplevs som ockragul i vissa ljus, men känns ibland mer orange vilket för tankarna till pigmentet Terra di Siena. Båda pigmenten är framställda av naturliga jordpigment, vilka kan variera i nyans och kulörton beroende på fyndplatsen.

Biblioteket med omgivningar är väl värda ett besök. Det finns mycket att se och upptäcka. Om du tar dig upp på kullen på Observatorielunden finns Stockholms gamla observatorium från 1700-talet att se. Här finns också det mysiga caféet Himlavalvet. För den som är intresserad av parker är detta också en upplevelse.

Foto: Pernilla Ström
Foto: Pernilla Ström
Foto: Pernilla Ström

Inredningsarkitekturkursen och studiebesök på Svenskt Tenn

Nu är bokningen öppen för vårens inredningsarkitekturkurs jag leder på Folkuniversitetet. Mycket är nytt på kursen, dels är det numera en kvällskurs som kommer att gå onsdagkvällar kl. 18-21 och dels så är det en del nyheter i innehållet.

På kursen lär du dig rita fackteckning för hand och om du har extra tid mellan tillfällena så kan du även lära dig att rita digitalt. Du kommer att få använda ett enklare ritprogram som är kostnadsfritt för de digitala ritningarna eller ett mer avancerat program som branschen använder. Det är fritt att välja det som passar dig och hur mycket tid du har att lägga på övningar.

En annan nyhet för vårens kurs är studiebesöket på Svenskt Tenn. Vi kommer att besöka deras inredningsateljé och få en rundvisning i lokalerna med lite historia från ett spännande kulturarv. Här bokar du kursen: https://www.folkuniversitetet.se/Kurser–Utbildningar/Konsthantverk/Design-och-inredning/Inredning/Stockholm/inredningsarkitektur—rum-form-farg/

Vill du veta mer om Svenskt Tenn så kan man läsa bland annat detta på deras hemsida. ”På Svenskt Tenn är mönsterrikedom nyckelordet, och blommig textil står i fokus. Den österrikiske arkitekten och formgivaren Josef Frank efterlämnade över 160 textila mönster enbart till Svenskt Tenn, varav många, som trycktes för första gången redan på hans tid, är i produktion än idag”.

”Josef Frank inspirerades ofta av naturen, och många av hans textila mönster är således uppbyggda av färgstarka blommor och blad. Det är en mönsterkonst som är unik i sitt slag, och textilierna skildrar ofta en personlig blandning av välkända blommor och favoriter från blomsterrabatten, kombinerade med bilder, frukter och klätterrankor tagna direkt ur fantasin. Josef Franks textilier har genom åren kommit att bli världsberömda, och idag syns textilierna i många designintresserades hem”.

Källa: https://www.svenskttenn.se/sv/

Interiörbild från Svenskt Tenn. Foto: Pernilla Ström
Interiörbild från Svenskt Tenn. Foto: Pernilla Ström