Etikett: Måleridesign

Kulörer som återfinns i den vackra Schweizerstilen 1850-1880

Publicerad den av PS

Schweizerstilen är en arkitekturstil med riklig snickarglädje och lövsågade sirliga detaljer. Stilen uppfördes ungefär mellan 1850-1880. Fasaden är artikulerad och här skapas en effekt mellan ljus och skugga. Husen är symmetriska med stora tak och markerade takutsprång. Verandor och listverk är framträdande. Taken är tunna och plåtklädda om de inte är omlagda under senare år. De fina fönster- och dörromfattningarna är som smycken och den panelklädda fasaden är avdelad med lister som ger en uppfattning om konstruktionen.

Enligt Stockholms läns museum blev färgsättningen friare än tidigare och kulörerna liknade träets naturliga färger. Brunt, grönt, grått, gult och beige i olika nyanser var vanligt. Fönsterbågarna är mörka i engelskt rött, brunt eller grönt. Taken är svarta, röda eller gröna liknande ärgad koppar. Ofta var det flera kulörer på en och samma byggnad.

Färgsättningen på Schweizervillorna var ofta murrig och om vi ska dyka in i de gula färgerna på husen är de ibland i ockragult, mörkgult eller gulbrunt. Men de gula Schweizervillorna finns i varierande gula kulörtoner. De kan gå aningen mot citrongult eller senapsgult och ibland vara ljusare gula, eller ha en gulbrun ton med lite rött i. Fasaden och listverket kan vara i två olika mörka gula kulörer. Villa Eolsund på Djurgården i Stockholm är ett exempel som man kan se här.

En annan gul villa, som dock inte är murrig, i Schweizerstil är Gustavslund i Nacka från 1889. Färgsättningen med gul fasad och vita lövsågade snickerier skulle kunna ses som diskret om det inte vore för det gröna på fönsterfoder och listverk som ramar in byggnaden. Elegant om du frågar mig. Det finns också Schweizervillor som har ett ljusare utseende. Ljusare gult och vanilj, brutet gul-vitt ses ibland. Se till exempel Villa Fridhem här.

Jag har provmålat en hel rad kulörer som passar i stilperioden. Bilderna nedan är dels en inspirationsbild av en Schweizervilla i mörk ockragult och dels en bild på mina målade prover i mörk ockra och beige. De lite kraftigare huskulörerna gör sig så bra mot klorofyllgrönt, men även mot rött. Mina personliga favoritkulörer för denna stil är dock lite ljusare nyanser av gult och grönt.

Foto: Pernilla Ström. Inspirationsbild, mörkare gul villa i Schweizerstil.
Foto: Pernilla Ström. Provmålning av diverse kulörer som passar till Schweizerstilen.

How can color create room? Den frågan ställde jag mig när jag skrev en uppsats om kulörer och dess sammanhang på KTH för ett antal år sedan.

Publicerad den av PS

En väl färgsatt miljö kan ha så många olika syften och mening. Det beror på vilket sammanhang det handlar om. Ska kulörerna väcka känslor? Skapa lugn och ro? Ge så hög estetisk upplevelse som möjligt och vem får tycka till om det?

Färgsättning kan skapa ett emotionellt värde och höja självkänslan både i en bostad, på ett företag och i ett samhälle. Är det trevligt omkring oss påverkar det oss positivt och vi blir stoltare. Men hur viktigt är det egentligen med rätt färgsättning för ett företag? Det är oerhört viktigt.

För några år sedan skrev jag en uppsats på KTH om hur färgsättning kan skapa mening och i samband med det diskuterade jag egna utförda projekt. Här kommer ett mindre utdrag ur uppsatsen som handlar om hur jag tänkte när jag fick färgsätta en personalmatsal till ICA.

For a company right colors mean strategy. It is an economical choice. Colors are connected to the brand and what the company wants to communicate. In the staff dining room the aim was to strengthening the brand, to make a comfortable room, to make it modern but not as much trendy modern as classical modern. We wanted the staff to like it and if possible feel special and appreciated. If we think about the opposite; if a company owner just let the staff dining room be worn down. The staff could feel unappreciated and unhappy in their workplace. It also lowers the company brand. Of course colors do not stand alone. You cannot disregard from lighting and the effect of daylight. A well colored room is a well lightened room or a room with a good daylight. Colors also interact with other materials and surfaces that you cannot neglect. All surfaces are colors. Therefore I suggest all companies who are thinking of a renovation to hire a good architect or an interior designer. This is a field that requires some knowledge, not only about colors, but also about architecture, materials, lighting and not to forget; some psychological and perceptual effects that colors brings with them.

Om du ansvarar för renoveringen av lokaler eller på ett företag, kontakta mig gärna för en förutsättningslös diskussion. Välkommen!

Fotografiet föreställer Pernilla Ström, ID Design. Fotograf: Ewa Malmsten Nordell.

Uppsats av Pernilla Ström – How Can Color Create Room – KTH School of Architecture, 2012.

Kromoxidgrönt är en fin accentkulör på hus och passar speciellt bra på fasader från sent 1800-tal

Publicerad den av PS

Ett vackert grönt pigment som används till att blanda gröna kulörer är kromoxidgrönt. Pigmentet blev alltmer vanligt under andra halvan av 1800-talet, men har använts flitigt och framställts industriellt sedan 1860-talet. Har du ett 1800-tals hus och letar efter den rätta gröna kulören till detaljer så kika på kulörer i den kromoxidgröna skalan. Det kan vara den accentkulör du söker.

Kromoxidgrönt är hållbart, vilket gör pigmentet lämpligt för utomhusbruk. Det har god täckförmåga och är ljusbeständigt, vilket är bra för vi vill inte ha kulörer som snabbt blir solblekta. Det kromoxidgröna pigmentet kan ge en dämpad eller relativt kulört och kraftig grön färg.

Kromoxidgrönt lyser verkligen upp och är riktigt vackert mot svagt gula, rosa och aprikos-beiga fasader.

Foto: Pernilla Ström.

Att tänka på om du ska måla om huset ljust eller vitt

Publicerad den av PS

Vitt är en kulör som kan vara knepig när det gäller husfasader. Rent vitt eller kritvitt lämpar sig oftast inte på fasader eftersom huset kan blir alltför vitt och till och med göra ont i ögonen för att det lyser för starkt.

I naturen har mycket av det vi ser en gulton och för att den vita färgen ska passa in behöver den ha en gnutta gult och pyttelite svart i sig. Utan detta, kan färgen uppfattas ha lite blåton. Men, det kan också bli mycket snyggt att knäcka av den vita med lite grön umbra. Att låta huset ha en svagt beige eller grön ton kan bli väldigt snyggt mot kulörtare eller mörkare gröna detaljer.

Grått kan bli mycket snyggt på hus, men här gäller samma regel. En varm grå färg gör sig bättre exteriört. Neutralt grått bör undvikas, för den kulören får en blåton och huset kan uppfattas som blågrått eller till och med lila. Det är både det starka dagsljuset och kontrasten mot naturens färger som gör att vi upplever färger utomhus som ljusare och lite blåare än på det lilla provet.

Det går bra att kontakta mig om du vill ha hjälp med exteriör färgsättning. Kom ihåg att det kan behövas bygglov för att ändra en exteriör. Varmt välkommen!

Foto: P. Ström. Inspirationsbild. En vacker ljus fasad.
Foto: P. Ström. Inspirationsbild. Ett vackert ljust målat hus.

Varför målar vi? Om fasadmåleri i stadsmiljö och Karl Johan-stil.

Publicerad den av PS

Tidigare i år fick jag hjälpa till med att färgsätta ett hus i Stockholms innerstad. Fastigheten är från 1860-talet och i Karl Johan-stil. Fasaden är putsad som de flesta hus är i Stockholm. Den har en inramning och överstycke ovan fönster i koppar. Även stuprör och listverk är i koppar vilket ger fina men lågmälda detaljer. Fönstren har troligen haft spröjs tidigare.

Karl Johan-stilen kännetecknas av förenklade klassicistiska stildrag, en symmetrisk putsad fasad och som utsmyckning horisontella lister en bit under tak och ovan fönsterraden på första våningen. Färgsättningen på fasader från tiden var ljust gult, ljust rosa eller ljusgrått. Fönsterbågarna målades mörkare i brunt, rött eller grönt.

Men varför målar vi egentligen? Det primära skälet är att skydda huset från väder och vind och slitage. Färgen blir som husets ”kläder” och skyddar underliggande material. Om man låter ytor få sprickor och skador så kan fukt tränga in och på sikt förstöra byggnaden. Vi behöver vara rädda om husets värde.

Ett annat skäl är att det är lättare att ta hand om väl underhållna, hela och rena målade ytor. Nu kanske vi inte rengör fasader i stan, men om vi tar bort pollen och luftföroreningar så håller sig en husfasad fräsch så mycket längre. Det kan man tänka på när det gäller villor och småhus, men även fönsterbågarna i flerbostadshusen.

Slutligen så är det också av estetiska skäl. Vi vill ju gärna omge oss med vackra kulörer som passar fint ihop. Det är hela gatubilden som är viktig, inte bara ett av husen.

Bilden föreställer ett förslag till färgsättning av en fasad. Av Pernilla Ström.

Färgsättning av 1800-talshuset med snickarglädje

Publicerad den av PS

Jag har nöjet att arbeta med färgsättningen av några underbara äldre hus från förr-förra seklet just nu. Det jag gör är att jag skissar, dokumenterar och målar. Efter två, tre färgsatta målningar börjar idéerna formas. När jag vet vad jag tycker passar in i sammanhanget, letar jag såklart efter inspiration också.

Det finns minst två huvudspår när det gäller färgsättning för 1800-tals husen. Antingen de lite murriga och dämpade kulörerna som ibland återfinns på hus inom Schweizerstilen eller de ljusa, pastelliga kulörerna som också finns på hus från tiden om vi nu tänker på andra halvan av 1800-talet. Särskilt i stan ser vi en hel del svagt gula, beiga och rosa fasader från tiden.

När det gäller villaarkitekturen och flotta 1800-tals hus med snickarglädje så tycker jag att ljusgult med lätt dragning åt det citrongula är så vackert. Jag hittade en fantastisk bild fotad av Jan Hejra. Det sägs att det är i detta hus som Pippi Långstrump spelades in.

Vad ska man då tänka på om man ska färgsätta om sitt hus? Mitt tips är att fundera över omgivningen. Finns det andra tongivande hus i närheten? Vilka material finns att ta hänsyn till? När du valt med omsorg, då kan du provmåla. Men tänk då på att alla förutsättningar ska finnas med. Alla kulörer som ska finnas på fasaden bör jämföras ihop med befintliga material. Slutligen bör man ta i beaktande att en fasadkulör kommer att se olika ut i olika väderstreck, under dygnets olika timmar och dessutom under olika årstider.

Lycka till!

Fotograf: Jan Hejra

Trapphusentrén i nationalromantisk stil som inspirerar. Mörkgrönt och mönstrat är så 2023 också.

Publicerad den av PS

Igår gick jag förbi ett trapphus i nationalromantisk stil – en stilperiod som varade ungefär mellan 1910-1919. En stil som var mycket omtyckt bara ett drygt decennium innan funktionalismen slog igenom med ett ideal som var väldigt långt ifrån det överdekorerade och krusidulliga.

Det nationalromantiska trapphuset är så vackert med rikliga mönster och dova färger. Även om jag själv uppskattar stilen, så skulle jag inte vilja att den återupprepades. Varför då? Jo, för att vi människor måste förnya oss är det enkla svaret, men vi vill inte heller härma något som var populärt tidigare. Självklart kan vi göra nytolkningar.

Bor du i en fastighet med ett trapphus från denna epok som behöver målas och färgsättas om? Kanske finns det inga tidstypiska färger eller målningar kvar. Då kan jag hjälpa er med en ny färgsättning som passar husets stil och karaktär och som känns harmonisk och rätt för vår tid. Hör av er så kan vi diskutera möjligheter.

2023 är ett år då vi ser att mörka fasader och mörkare inredningar liksom tapetmönster blir mer och mer populära. Blickar vi tillbaka på historien eller är det en ny tid? Vilken stilperiod anser du att vi är i idag? Är du en traditionalist eller modernist?

Foto: Pernilla Ström

Disiga pasteller i trapphus.

Publicerad den av PS

Måste trapphus vara diskreta? Ja och nej om du frågar mig. De ska helst inte vara tråkiga och helst inte för extroverta heller. Trapphus ska tilltala många och hålla över tid.

Det här fastigheten i funktionalistisk stil är uppförd under sent 1950-tal. Jag fick färgsätta en serie av trapphus i området och ritade samma design fast i olika färgställningar. Den här varianten med dämpat grålila och violblå inslag är min egen favorit.

För att mönstret eller kulörerna inte skulle bli för mycket finns det geometriska motivet bara på fondväggen. Men blockindelningen följer med upp i trapphuset. De stora ytorna har en mer diskret blockindelning.

Tack för förtroendet till Svenska Bostäder för att jag fick färgsätta trapphusen i Grimsta.

Min stiligaste kulörpalett 2023

Publicerad den av PS

Vi människor har alla olika personlighet, preferenser, stil och smak när det kommer till färg och kulörer. Vissa tycker om de kulörta färgerna, andra gillar de trendiga. Personligen fascineras jag av naturens mer stillsamma färger, men också av den byggda arkitekturen.

Var olika kulörer passar in beror på sammanhanget. I vissa miljöer passar de kulörtaste färgerna fint och upplevs stimulerande, i andra rum vill vi ha det mer vilsamt.

Min vackraste kulörpalett för hösten 2023 och för färger i inredning är naturnära och favoritkulör no. 1 ligger på den grön-gula skalan. Ett fenomen som jag tror återkommer hos oss färgsättare är att vi jobbar oss runt i färgcirkeln. Kanske saknar jag de gul-gröna kulörerna nu.

Grön-gult som kulör piggar upp och står för fräschör, men beige och grått finns också kvar som en stabil grundpalett.

Om jag ska nämna tre bra väggkulörer kulörer ur Jotuns kollektion så tycker jag att Vårluft 1715-G87Y, Granskugga 3007-Y04R och Refresh 1706-G29Y är riktigt fina.

Några projekt jag har jobbat med tidigare får illustrera kulörerna jag gillar allra mest hösten 23. Bild 4 i kollaget: Imitationsmålad kolmårdsmarmor till trapphusentré – här är det mycket gul-gröna nyanser. Bild 6. Ett annat trapphus med toner åt beige. Bild 7. Ett hotellrum som fick en varmgrå väggkulör. Obs! Det är inte de exakta Jotun-kulörerna på bilderna.

Lycka till med din färgsättning. Välkommen att höra av dig om du vill veta mer om kulörer och färgsättning!

Bildkollage av Pernilla Ström.

Hållbar färgsättning i trapphus på Södermalm från 1890.

Publicerad den av PS

Av en händelse var jag i kvarteren på Södermalm, närmare bestämt vid Slussen och tänkte att jag måste gå förbi trapphusen på söder som jag färgsatte under sent 1990-tal och se om färgsättningarna och målningarna finns kvar. Det roliga är att flera av dem gör det. Det fick mig att tänka på hållbarhet och vad det egentligen innebär.

Hållbarhet kan delas in i olika kategorier som social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet.

Social hållbarhet handlar om att möta våra mänskliga behov. Den utformade miljön ska möjliggöra delaktighet och jämlikhet, trygghet och en bra kultur för oss människor samt utgöra en fin miljö genom bland annat estetik. Miljövänlig och ekologisk hållbarhet handlar om att produkter som används ska ta hänsyn till människa och miljö i till exempel tillverkningen.

I en ekonomiskt hållbar arkitektur eller inredning ska man inte bygga, renovera eller förändra en miljö så att det medför negativa konsekvenser för den ekologiska eller sociala hållbarheten. Hälsa och välmående, trygghet, biologiskt och klimatsmarta miljöer med mera ska värnas.

Ekonomisk hållbarhet kan också handla om ekonomisk tillväxt. Till exempel, att renovera ett trapphus varsamt och stilfullt med bättre belysning och hållbara material och kulörer kan ge fastigheten ett ökat värde, men också spara energi, öka trygghet och trivsel med mera. Jag skulle säga att färgsättningen av fastigheten på Timmermansgatan 18 uppfyller flera av dessa punkter vilket gläder mig mycket.

Se mer information i portfoliobladet nedan. Beställare var Svenska Bostäder år 1997 och designer var jag själv Pernilla Ström samma år. Foto på hur trapphuset ser ut idag är från 2023.

Foto och portfolioblad av Pernilla Ström.