Färgsättning av trapphus i Jugendstil

I Lärkstaden i Stockholm finns en vacker stadsvilla i Jugendstil. Den ritades av P O Hallman som också står bakom stadsplanen för området. I Lärkan ville Hallman skapa en villastad med hus i två till tre våningar. Till varje hus skulle det finnas en liten trädgård. P O Hallmans egen villa, Sånglärkan 6, uppfördes 1909 under den period som vi kallar Jugendstilen (Art Noveau) och den ligger i hörnet Baldersgatan/Vallhallavägen. Byggnaden är blåmärkt av Stadsmuseet för att den anses ha synnerligen högt kulturhistoriskt värde.

Huset är ett stiligt exempel på Jugend-arkitekturen. Det är det cremevita huset med brunröda fönster och detaljer på bilden nedan. I området finns också många fastigheter i Nationalromantisk stil. Ett område som är värt ett besök.

Bor du i en Bostadsrättsförening och kanske i ett hus i Jugendstil? Står ni inför en renovering av trapphuset? Då kan ni anlita mig för en timmes information om bland annat följande:

  • Vad man bör tänka på inför renovering & restaurering av trapphuset.
  • Hur trapphuset kan passa ihop med arkitekturstilen i övrigt.
  • Punkter att ta med när man tar in pris på måleriet.
  • Vad är kvalitet och hållbart över tid.
  • Hur påverkar färgsättningen husets värde.
  • Trygghet och ergonomiska värden som kan stärkas genom färg/ljus/form.
  • Ytterligare information om den arkitekturstil det gäller för er del.

Varmt välkommen att kontakta mig för mer information!

© Bildkollage av Pernilla Ström ID Design.

Det vita vackra huset – Thielska Galleriet och Jugendarkitektur i Stockholm.

Arkitekten Ferdinand Boberg ritade Thielska Galleriet som är ett vackert konstmuseum på Djurgården i Stockholm. Huset byggdes 1904-1905 och stod klart 1907. Det skapades till finansmannen Ernest Thiel och hans konstsamling. Det är en enastående vacker vit byggnad med fantastiska stildrag och som rymmer en extraordinär konstsamling på insidan.

Stilen kan kallas jugend, eller wienerjugend en senare variant av jugendstilen. I byggnaden syns även stildrag av italiensk renässans och viss sydeuropeisk byggnadstradition. Jugendstilen kallas också Art Noveau och är ingen enhetlig stil utan har influenser från flera länder som till exempel Belgien, Tyskland och Österrike. Huset är i huvudsak bevarat i sitt ursprungliga skick.

Thielska Galleriet har som sagt delvis stildrag från jugend men också ett stramare formspråk med geometriska och kubiska former. I mitten finns ett torn med en kupol och här finns vacker och sparsam dekor i form av infällda kakelplattor i grönt och andra pastellfärger och fasaden har en vit slätputsad yta.

Lägg märke till det vackra räcket, bården och utsmyckningarna på fasaden. Arkitektur som inspirerar, eller hur?

Foto: Pernilla Ström. Detalj Thielska Galleriet.

Källor:

https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/anlaggning/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&anlaggningId=21300000010099

https: thielskagalleriet.se

Centralbadet och jugendstilen

Centralbadet i Stockholm har sin entré genom en sirlig smidesgrind från Drottninggatan i Stockholm. Huset och badanläggningen är i jugendstil, vilket syns på de böljande formerna, de stora men småspröjsade fönstren och växtmotiven i fasaden. Byggnaden ritades mellan 1902 och 1904 av arkitekten och entreprenören Wilhelm Klemming. Det sägs att det användes en byggteknik med armerad betong som var helt ny för tiden.

Den vackra parken utanför badet speglar interiören på flera sätt. Även utanför byggnaden finns det vatten i form av en damm och växterna på utsidan återfinns i ornamentiken på insidan. Klemming sägs ha ritat om trädgården som från början gestaltades av Johan Hårleman, trädgårdsarkitekt och far till slottsarkitekten Carl Hårleman som bodde i byggnaden intill parken, den s k Hårlemanska malmgården.

Centralbadet. Foto: Pernilla Ström
Centralbadet. Foto: Pernilla Ström

Jugendarkitektur i Stockholm

Omkring 1900 uppkom Jugendstilen i Sverige. I Europa kallades stilen också Art Noveau som betyder den nya konsten. Det blev en ny stil, helt annorlunda än det sena 1800-talets stilideal som byggde på tidigare klassiska ideal. Den nya stilen fick en organisk mjukhet och växtmotiv blev vanliga. Växtmotiven kan synas runt portar och i balkongräcken.

Fasaderna har ofta välvda burspråk och slät- eller spritputs. Putsen är ibland sparsamt dekorerad. Jugendfasadernas kulörer är vitgrå, svagt rosa eller svagt gula med fönster i mörkgrönt, engelskt rött, ockragult eller brunt. Jugendfönster finns i olika uppsättningar men karaktäristiskt är småspröjsade övre fönsterlufter. Portar har ofta speglar och glaspartier. Valvbågar över fönster och portar har ibland en fri form som är helt ny i stilen.
Foto: Pernilla Ström
Foto: Pernilla Ström