Vad berättar rummen i 1700-talets slottsarkitektur? Om färgsättning, konst och inredningens underliggande betydelser i Gustav III paviljong.

Vilka kulörer kommer först upp om du tänker på byggnader från 1700-talet? Kanske gult och grått? Ett exempel på riktigt vacker slottsarkitektur är Gustav III:s paviljong i Haga. Arkitekten Olof Tempelman ritade paviljongen 1787 med instruktioner från Gustav den III som hade besökt utgrävningarna av Pompeji och Herculaneum. Exteriören är väldigt stilig i klassisk stil inspirerad av antiken, men insidan är ännu mer intressant. Louis Masreliez, en av de mest framstående konstnärerna och inredningsarkitekterna på 1700-talet har skapat inredningen. Den kallas Pompejansk och hämtar som sagt sin inspiration från Pompeji, men även antikens Grekland och Rom. Vi brukar även tala om arkitekturstilen som klassicistisk och inredningen som gustaviansk. Här finns kolonner, valvbågar och symmetri och invändigt stiliga möblemang och väggmålningar med motiv av antikens gudar.

En av de mest intressanta konstvetenskapliga kurserna jag läst på Stockholms Universitet var ”Det skapande rummet” med Thérèse von Lampe. Den handlade bland annat om väggmålningarna i Gustav III:s paviljong. Rummets betydelse var för Gustav III oerhört viktig, men också bilden av honom själv. Arkitekturen och rummen berättar om hans ambitioner, hans kreativitet och kunskap och hans skaparlust. Rummen skulle vara estetiskt tilltalande men också ha en underliggande mening. Ingenting är lämnat åt slumpen. Här finns både politiska och kulturella betydelser. Rummen skulle dessutom spegla funktionen och markera graden av viktighet.

Louis Masreliez skapar poetiska väggmålningar som berättar om antikens gudar och deras egenskaper. Detta skulle kunna ses som ”bara konst”, men har naturligtvis en djupare mening. Man skulle kunna likna gudarnas egenskaper vid människornas och som von Lampe skriver: ”Apollo är givetvis ämnad att föra tanken till Gustav III och, ännu mer specifikt, till kungen som byggmästare i både yttre och inre mening”. Här finns också flera hjältemotiv, som kan vara tänkta att kunna associeras till kungen. För gästerna är berättelserna i form av väggmålningar ett givet samtalsämne som visar vem som kan historia.

Vad betyder inredningen för oss idag? Hur medvetna är dagens inredningsarkitekter, konstnärer och slottsarkitekter om att skapa betydelser som kan tolkas av eftervärlden? Det är spännande att se på arkitektur och inredning som konst som berättar en historia om vår tid.

Källor:

Thérèse von Lampe: Det skapande rummet, Stockholm 2004.

https://www.kungligaslotten.se/vara-besoksmal/gustav-iiis-paviljong/paviljongens-salar.html

Foto: Pernilla Ström. Gustav III paviljong på Haga.

Foto: Pernilla Ström

Foto: Pernilla Ström. Bokomslag till Thérèse von Lampes avhandling ”Det skapande rummet”.