Ett vackert grönt pigment som används till att blanda gröna kulörer är kromoxidgrönt. Pigmentet blev alltmer vanligt under andra halvan av 1800-talet, men har använts flitigt och framställts industriellt sedan 1860-talet. Har du ett 1800-tals hus och letar efter den rätta gröna kulören till detaljer så kika på kulörer i den kromoxidgröna skalan. Det kan vara den accentkulör du söker.
Kromoxidgrönt är hållbart, vilket gör pigmentet lämpligt för utomhusbruk. Det har god täckförmåga och är ljusbeständigt, vilket är bra för vi vill inte ha kulörer som snabbt blir solblekta. Det kromoxidgröna pigmentet kan ge en dämpad eller relativt kulört och kraftig grön färg.
Kromoxidgrönt lyser verkligen upp och är riktigt vackert mot svagt gula, rosa och aprikos-beiga fasader.
Vitt är en kulör som kan vara knepig när det gäller husfasader. Rent vitt eller kritvitt lämpar sig oftast inte på fasader eftersom huset kan blir alltför vitt och till och med göra ont i ögonen för att det lyser för starkt.
I naturen har mycket av det vi ser en gulton och för att den vita färgen ska passa in behöver den ha en gnutta gult och pyttelite svart i sig. Utan detta, kan färgen uppfattas ha lite blåton. Men, det kan också bli mycket snyggt att knäcka av den vita med lite grön umbra. Att låta huset ha en svagt beige eller grön ton kan bli väldigt snyggt mot kulörtare eller mörkare gröna detaljer.
Grått kan bli mycket snyggt på hus, men här gäller samma regel. En varm grå färg gör sig bättre exteriört. Neutralt grått bör undvikas, för den kulören får en blåton och huset kan uppfattas som blågrått eller till och med lila. Det är både det starka dagsljuset och kontrasten mot naturens färger som gör att vi upplever färger utomhus som ljusare och lite blåare än på det lilla provet.
Det går bra att kontakta mig om du vill ha hjälp med exteriör färgsättning. Kom ihåg att det kan behövas bygglov för att ändra en exteriör. Varmt välkommen!
Foto: P. Ström. Inspirationsbild. En vacker ljus fasad.Foto: P. Ström. Inspirationsbild. Ett vackert ljust målat hus.
Funderar du på att måla om ditt hus i sommar? Mitt förslag är att titta på kulörer som passar in i naturen. Gå gärna ut i naturen och låt dig inspireras av färgerna. Har du tänkt på hur många vackra kulörer och nyanser som som man kan hitta i stenar? Om du väljer naturliga kulörer så kommer ditt hus passa in i omgivningen bättre. Vi vet också att människor brukar uppskatta kulörer på hus som passar in i det naturliga färgschemat bättre.
Naturen är inte särskilt ljus. Jämför stenarna på bilden nedan och det torra gräset med de uppmålade proverna. Inte så konstigt att vi ofta hamnar i en färgpalett som är beige-rosa, brun-rosa, varmgrå, beige, rostbrun, gulaktig osv. Vill du ha vitt? Välj gärna en bruten vit med lite svärta i. När det handlar om att färgsätta ett putsat hus, så tycker jag att stenar är en väldigt fin inspirationskälla. Tänk också på att det kan krävas bygglov för att färga om ett hus.
Varmt välkommen att höra av dig om du vill ha hjälp!
Tidigare i år fick jag hjälpa till med att färgsätta ett hus i Stockholms innerstad. Fastigheten är från 1860-talet och i Karl Johan-stil. Fasaden är putsad som de flesta hus är i Stockholm. Den har en inramning och överstycke ovan fönster i koppar. Även stuprör och listverk är i koppar vilket ger fina men lågmälda detaljer. Fönstren har troligen haft spröjs tidigare.
Karl Johan-stilen kännetecknas av förenklade klassicistiska stildrag, en symmetrisk putsad fasad och som utsmyckning horisontella lister en bit under tak och ovan fönsterraden på första våningen. Färgsättningen på fasader från tiden var ljust gult, ljust rosa eller ljusgrått. Fönsterbågarna målades mörkare i brunt, rött eller grönt.
Men varför målar vi egentligen? Det primära skälet är att skydda huset från väder och vind och slitage. Färgen blir som husets ”kläder” och skyddar underliggande material. Om man låter ytor få sprickor och skador så kan fukt tränga in och på sikt förstöra byggnaden. Vi behöver vara rädda om husets värde.
Ett annat skäl är att det är lättare att ta hand om väl underhållna, hela och rena målade ytor. Nu kanske vi inte rengör fasader i stan, men om vi tar bort pollen och luftföroreningar så håller sig en husfasad fräsch så mycket längre. Det kan man tänka på när det gäller villor och småhus, men även fönsterbågarna i flerbostadshusen.
Slutligen så är det också av estetiska skäl. Vi vill ju gärna omge oss med vackra kulörer som passar fint ihop. Det är hela gatubilden som är viktig, inte bara ett av husen.
Bilden föreställer ett förslag till färgsättning av en fasad. Av Pernilla Ström.
Jag har nöjet att arbeta med färgsättningen av några underbara äldre hus från förr-förra seklet just nu. Det jag gör är att jag skissar, dokumenterar och målar. Efter två, tre färgsatta målningar börjar idéerna formas. När jag vet vad jag tycker passar in i sammanhanget, letar jag såklart efter inspiration också.
Det finns minst två huvudspår när det gäller färgsättning för 1800-tals husen. Antingen de lite murriga och dämpade kulörerna som ibland återfinns på hus inom Schweizerstilen eller de ljusa, pastelliga kulörerna som också finns på hus från tiden om vi nu tänker på andra halvan av 1800-talet. Särskilt i stan ser vi en hel del svagt gula, beiga och rosa fasader från tiden.
När det gäller villaarkitekturen och flotta 1800-tals hus med snickarglädje så tycker jag att ljusgult med lätt dragning åt det citrongula är så vackert. Jag hittade en fantastisk bild fotad av Jan Hejra. Det sägs att det är i detta hus som Pippi Långstrump spelades in.
Vad ska man då tänka på om man ska färgsätta om sitt hus? Mitt tips är att fundera över omgivningen. Finns det andra tongivande hus i närheten? Vilka material finns att ta hänsyn till? När du valt med omsorg, då kan du provmåla. Men tänk då på att alla förutsättningar ska finnas med. Alla kulörer som ska finnas på fasaden bör jämföras ihop med befintliga material. Slutligen bör man ta i beaktande att en fasadkulör kommer att se olika ut i olika väderstreck, under dygnets olika timmar och dessutom under olika årstider.
Ja det beror förstås på vem du frågar. Jag fick frågan i en intervju och då blev mitt svar följande:
Kulörtrender som vi ser just nu är traditionella kulörer som kommer från jordpigment, men även klorofyllgrönt och andra färger ur naturens kulörschema. Grönt är stort, grågrönt, bladgrönt, men även friskare limegrönt. Lila och brunt ser vi också, liksom en del blå färger. Men de varma kulörerna som beige, ockragult och brända röda toner är kanske de mest populära nu.
Med jordpigment menar jag ockra, terra, sienna – de klassiska gula, orangea, bruna tonerna som också finns som namn på konstnärsfärger. Blanda en gnutta av något av dessa pigment i vitt och pyttelite lite svart, så får man en ljus, varm beige kulör och BEIGE är förmodligen den mest populära kulören hos svenskar i inredning just nu. Vi är ju försiktiga av oss.
Kritvitt eller neutralvitt är i alla fall inte högst på listan längre när vi väljer färg och det kan bero på att den neutrala vita färgen inte gifter sig lika bra mot naturens färgschema som de brutna tonerna av vitt eller ljust beige. Nästan allt i naturen har ju en gulton.
Inspirationsbild från Slettvoll. Foto: Pernilla Ström.Inspirationsbild från Slettvoll. Foto: Pernilla Ström
Nu är utbildningen Diplomerad färgsättare igång för den här terminen. Det är fjärde gången jag är huvudlärare på deltidsutbildningen på Folkuniversitetet. Vi studerar färg, ljus och rum på olika sätt, dels var för sig, men framförallt i sammanhang. Det blir en hel del fokus på rumsligheter.
Här är ett exempel på sammanhang: Om det är solnedgång i ett rum, då förstår vi att det är solens varma ljus som förändrar färgerna i rummet. Vi förstår och tolkar sammanhanget, kvällsljuset förvränger färgerna. Det kallas också adaption, vi anpassar oss till rådande kvällsljus men förstår att rummet ser annorlunda ut annars.
Vår perception kan delas in i tre upplevelsenivåer enligt Ulf Klarén som tidigare var min lärare i Perceptionsstudion på Konstfack. Kategorisk perception, direkt erfarenhet och indirekt erfarenhet. Den kategoriska perceptionen är automatisk och innebär att vi människor till exempel delar in färger i olika grupper. Det kan vara kulörtonlika färger och nyanslika färger. Dessa grupperingar är lika för alla och handlar inte om smak.
Den direkta erfarenheten är hur gräset känns att gå på och hur skarpt grönt det kan vara på sommaren eller hur en sammetsgardin upplevs. Den indirekta erfarenheten handlar om kulturella associationer, seder och trender. Den förändras över tid. Det är bra att känna till att vi upplever omvärlden och rummen genom olika nivåer av perception. Vi väver ihop en hel rad sinnesupplevelser i vår förståelse och tolkning av ett rum.
På bilden nedan kan vi se att gardinerna och väggen hör ihop – de är i samma kategori av kulörtonlika färger. Det är vår automatiserade kategoriska perception som hjälper oss att avgöra detta. Ett enkelt sätt att skapa harmoni.
Foto: Pernilla Ström. Bilden föreställer Mys All’ Italianas lokal för event.
En iskall vinterdag samlades vi en grupp personer som skulle laga italiensk mat. Vi kom in i värmen från den stränga kylan utanför. Här mötes vi av goda tilltugg och senare fantastisk mat som vi lagade själva under ledning av Lorenzo Biacchi från Mys All Italiana.
Det är inte första gången jag hjälper till med färgsättning och inredning till en matlagningsstudio. Denna gång fick jag föreslå färg och gardiner till det runda rummet, men det kommer fler inredningsdetaljer och bättre ljus framöver.
Konceptet är att Du ska uppleva en bit av landskapet Parma i Italien. Känn på färgerna och upplev dofterna och maten. Guldiga olivtoner dominerar i det runda matlagningsrummet och i matsalen ska det istället bli varma färger som i en solnedgång.
Sa jag att maten är ljuvlig? Boka en plats på ett matlagningsevent och prova!
Hur vi uppfattar färg skiljer sig åt hos människor. Vi uppfattar färg olika på grund av en viss situation, förväntan, avsikt, erfarenhet, kulturella preferenser och mycket mer. Även yttre faktorer som ljus, form och rumslighet påverkar. Om en färg är fin eller ful i ett visst sammanhang är därför relativt. När det handlar om färg i vårdmiljöer, så vet vi att det i vårdmiljöer finns det särskilda behov och därför är det av stort vikt att färgsätta med kunskap och eftertanke.
Målgrupper som vården särskilt behöver anpassas till är de som har nedsatt funktion på grund av ålder, sjukdom eller någon funktionsvariation. Det kräver att miljöer är lätta att tolka och förstå. En sådan miljö ger en känsla av trygghet, kontroll och lugn i stället för motsatsen som kan framkalla stress.
Flera studier har visat att hemlika och berikade miljöer bidrar till välbefinnande. Det betyder inte att det behöver se gammalmodigt ut. En fin hemliknande miljö kan skapas med ett modernt intryck.
Vackra färger och trivsam inredning är så viktigt inom vården vare sig vi talar om det stora sjukhuset eller den lilla privata mottagningen. Här kommer ett par inspirationsbilder med kulörer som jag själv skulle uppskatta att se i vårdmiljöer. Den sista bilden är ett inredningsprojekt jag själv har gjort till företaget Inför2halvlek, som arbetar med massage och yoga bland annat.
Foto: Pernilla Ström. Inspirationsbild.Foto och inredningsprojekt: Pernilla Ström
Flera rapporter har blivit skrivna om bland annat färgsättning. Nu senast blev det rapporten: Färgsättning i vården. Hur kan färg skapa en trygg och bra rumslighet i vårdmiljöer? (Pernilla Ström, Högskolan Borås, 2023). I rapporten tas det upp hur man kan tillgänglighetsanpassa en vårdmiljö med färg och inredning.
Så härligt med ett nytt år. Det ska bli roligt att starta upp en ny termin med utbildningen Diplomerad färgsättare. Terminen startar den 16 februari. Varmt välkomna alla nya deltagare.
Mitt ledord för året är harmoni. Det ska vara kul att utbilda sig och att jobba. Tillsammans skapar vi våra bästa erfarenheter.
En av kursdeltagarna skrev en fin rekommendation efter utbildningen, den låter så här:
”Pernilla har varit min lärare på utbildningen Diplomerad färgsättare vid Folkuniversitetet i Stockholm och jag vill starkt rekommendera henne och utbildningen för alla som har intresset i ämnet och vill arbeta med kulörer. Pernilla har djup teoretisk och praktisk kunskap och erfarenhet inom färg- och ljussättning, inredningsarkitektur och stilhistoria. Dessutom är hon en fantastiskt pedagog som inspirerar sina studenter och är lyhörd till deras önskemål. Tack vare henne och utbildningen tog jag steget att mitt i livet byta yrkesbana. Stort tack, Pernilla!” – Aleksandra, tidigare elev på Diplomerad färgsättare, 2022.
Colour Design Blog 