Färgsättare Pernilla Ström – Sida 5

Vad betyder olika kulörer? Om färgpsykologi.

Publicerad den 7 juli, 20247 juli, 2024 av PS

Är rosa en kvinnlig kulör? Nej, egentligen inte, men det beror på vem du frågar. Det sägs att rosa blev en populär kvinnlig färg i Sverige på 1940-talet. Det sägs också att männens samlingsrum i vissa kulturer har en rosa väggfärg och kanske är det så fortfarande.

Det är alltså inte helt relevant att säga vad som är kvinnligt eller manligt, att blått är flott och gult är fult, för vad vi anser kan skifta över tid, vara olika i olika kulturer eller sammanhang. Men det är roligt att diskutera färg och att fundera över hur känsloupplevelser kan kopplas till färg och färgpsykologi.

För företag är det ändå viktigt att kommunicera med färg och att välja sina företagsfärger med omsorg. Jag föreläser gärna om färg och färgpsykologi och för några år sedan föreläste jag på Stockholmsmässan om färgers betydelse i professionella sammanhang.

Det är spännande att skapa ”nya” kombinationer av kulörer och sätta ihop kulörpaletter för olika sammanhang. Behöver ditt företag hjälp med att ta fram en fräsch kulörpalett att använda i olika sammanhang, hör av dig, jag hjälper gärna till. Samma sak om ni vill ha en föreläsning om färgsättning, färg i inredning, färglära eller färgpsykologi.

Foto: Olle Sjögren. Pernilla Ström föreläser på Stockholmsmässan och kulörer och dess betydelse för företag.

Bilden visar kulörer och en lek med värdeord. Orden är subjektiva och uppfattningen om vad kulörer kan ha för betydelse är olika för olika människor.

Vad betyder egentligen färg, ljus och material i läkande miljöer?

Publicerad den 3 juli, 2024 av PS

I vårdmiljöer finns särskilda krav på färg- och ljus när det gäller till exempel tillgänglighet. Att kunna orientera sig på platsen är viktigt för alla, men speciellt viktigt om man har en funktionsnedsättning. Det kan vara att synen är nedsatt, men det finns också kognitiva hinder hos oss människor. Jag är påläst när det gäller färg- och ljus i läkande miljöer och vill gärna se att vårdcentraler, tandläkare, sjukhus, privatkliniker och andra aktörer lägger större vikt vid färg, ljus och material. Det gör så oerhört mycket för trivseln, men påverkar funktion och hållbarhet också.

Här kommer ett smakprov om vad som kan vara bra att tänka på när det gäller färgsättning i läkande miljöer. Texten kommer från min egen uppsats i ämnet på Högskolan Borås. Texten baseras på forskning i ämnet, men har egna tillägg, tankar och slutsatser.

•Hur vi uppfattar färg skiljer sig åt hos oss människor. Vi uppfattar färg olika på grund av en viss situation, förväntan, avsikt, erfarenhet, kulturella preferenser och mycket mer. En harmonisk färgmiljö kan dock skapas utifrån vad vi alla uppfattar som harmoniskt. Det vet vi genom att studera färg och så kallad kategorisk perception. Sammanhang och likheter i kulörkombinationer kan uppfattas som mer harmoniska än andra. I vårdmiljöer är det önskvärt att skapa trygghet och harmoni. Det kan man hjälpa till med genom välkomponerad färg- och ljussättning.

•Att försöka förstå vårdtagarens perspektiv i planeringsskedet kan öka möjligheten till kontroll och komfort hos patienten i en färdigställd miljö. Att anlägga ett hälsofrämjande perspektiv på färg- och ljusdesign av miljöer är en komplex uppgift som förutsätter kunskap och att den målgrupp som ska och bruka miljön är i centrum (Wijk & Häggström, 2014). Tillräckliga kontraster när det gäller färg och ljus i rumsliga sammanhang behövs för att alla ska kunna orientera sig och särskilja miljön på ett bra sätt, men även för estetikens skull.

I augusti har vi en fördjupningskurs för färgsättare på Folkuniversitetet Stockholm. Det är en helgkurs den 31 augusti – 1 september. Då kommer vi ta upp färg och ljus i läkande miljöer. Hör av dig om du vill veta mer. Kursen kan bokas här.

Bilden är en visualisering av en reception i en vårdmiljö av Pernilla Ström, ID Design.

Kulörer som återfinns i den vackra Schweizerstilen 1850-1880

Publicerad den 22 juni, 202424 juni, 2024 av PS

Schweizerstilen är en arkitekturstil med riklig snickarglädje och lövsågade sirliga detaljer. Stilen uppfördes ungefär mellan 1850-1880. Fasaden är artikulerad och här skapas en effekt mellan ljus och skugga. Husen är symmetriska med stora tak och markerade takutsprång. Verandor och listverk är framträdande. Taken är tunna och plåtklädda om de inte är omlagda under senare år. De fina fönster- och dörromfattningarna är som smycken och den panelklädda fasaden är avdelad med lister som ger en uppfattning om konstruktionen.

Enligt Stockholms läns museum blev färgsättningen friare än tidigare och kulörerna liknade träets naturliga färger. Brunt, grönt, grått, gult och beige i olika nyanser var vanligt. Fönsterbågarna är mörka i engelskt rött, brunt eller grönt. Taken är svarta, röda eller gröna liknande ärgad koppar. Ofta var det flera kulörer på en och samma byggnad.

Färgsättningen på Schweizervillorna var ofta murrig och om vi ska dyka in i de gula färgerna på husen är de ibland i ockragult, mörkgult eller gulbrunt. Men de gula Schweizervillorna finns i varierande gula kulörtoner. De kan gå aningen mot citrongult eller senapsgult och ibland vara ljusare gula, eller ha en gulbrun ton med lite rött i. Fasaden och listverket kan vara i två olika mörka gula kulörer. Villa Eolsund på Djurgården i Stockholm är ett exempel som man kan se här.

En annan gul villa, som dock inte är murrig, i Schweizerstil är Gustavslund i Nacka från 1889. Färgsättningen med gul fasad och vita lövsågade snickerier skulle kunna ses som diskret om det inte vore för det gröna på fönsterfoder och listverk som ramar in byggnaden. Elegant om du frågar mig. Det finns också Schweizervillor som har ett ljusare utseende. Ljusare gult och vanilj, brutet gul-vitt ses ibland. Se till exempel Villa Fridhem här.

Jag har provmålat en hel rad kulörer som passar i stilperioden. Bilderna nedan är dels en inspirationsbild av en Schweizervilla i mörk ockragult och dels en bild på mina målade prover i mörk ockra och beige. De lite kraftigare huskulörerna gör sig så bra mot klorofyllgrönt, men även mot rött. Mina personliga favoritkulörer för denna stil är dock lite ljusare nyanser av gult och grönt.

Foto: Pernilla Ström. Inspirationsbild, mörkare gul villa i Schweizerstil.

Foto: Pernilla Ström. Provmålning av diverse kulörer som passar till Schweizerstilen.

How can color create room? Den frågan ställde jag mig när jag skrev en uppsats om kulörer och dess sammanhang på KTH för ett antal år sedan.

Publicerad den 17 juni, 202417 juni, 2024 av PS

En väl färgsatt miljö kan ha så många olika syften och mening. Det beror på vilket sammanhang det handlar om. Ska kulörerna väcka känslor? Skapa lugn och ro? Ge så hög estetisk upplevelse som möjligt och vem får tycka till om det?

Färgsättning kan skapa ett emotionellt värde och höja självkänslan både i en bostad, på ett företag och i ett samhälle. Är det trevligt omkring oss påverkar det oss positivt och vi blir stoltare. Men hur viktigt är det egentligen med rätt färgsättning för ett företag? Det är oerhört viktigt.

För några år sedan skrev jag en uppsats på KTH om hur färgsättning kan skapa mening och i samband med det diskuterade jag egna utförda projekt. Här kommer ett mindre utdrag ur uppsatsen som handlar om hur jag tänkte när jag fick färgsätta en personalmatsal till ICA.

For a company right colors mean strategy. It is an economical choice. Colors are connected to the brand and what the company wants to communicate. In the staff dining room the aim was to strengthening the brand, to make a comfortable room, to make it modern but not as much trendy modern as classical modern. We wanted the staff to like it and if possible feel special and appreciated. If we think about the opposite; if a company owner just let the staff dining room be worn down. The staff could feel unappreciated and unhappy in their workplace. It also lowers the company brand. Of course colors do not stand alone. You cannot disregard from lighting and the effect of daylight. A well colored room is a well lightened room or a room with a good daylight. Colors also interact with other materials and surfaces that you cannot neglect. All surfaces are colors. Therefore I suggest all companies who are thinking of a renovation to hire a good architect or an interior designer. This is a field that requires some knowledge, not only about colors, but also about architecture, materials, lighting and not to forget; some psychological and perceptual effects that colors brings with them.

Om du ansvarar för renoveringen av lokaler eller på ett företag, kontakta mig gärna för en förutsättningslös diskussion. Välkommen!

Fotografiet föreställer Pernilla Ström, ID Design. Fotograf: Ewa Malmsten Nordell.

Uppsats av Pernilla Ström – How Can Color Create Room – KTH School of Architecture, 2012.

Kromoxidgrönt är en fin accentkulör på hus och passar speciellt bra på fasader från sent 1800-tal

Publicerad den 16 juni, 2024 av PS

Ett vackert grönt pigment som används till att blanda gröna kulörer är kromoxidgrönt. Pigmentet blev alltmer vanligt under andra halvan av 1800-talet, men har använts flitigt och framställts industriellt sedan 1860-talet. Har du ett 1800-tals hus och letar efter den rätta gröna kulören till detaljer så kika på kulörer i den kromoxidgröna skalan. Det kan vara den accentkulör du söker.

Kromoxidgrönt är hållbart, vilket gör pigmentet lämpligt för utomhusbruk. Det har god täckförmåga och är ljusbeständigt, vilket är bra för vi vill inte ha kulörer som snabbt blir solblekta. Det kromoxidgröna pigmentet kan ge en dämpad eller relativt kulört och kraftig grön färg.

Kromoxidgrönt lyser verkligen upp och är riktigt vackert mot svagt gula, rosa och aprikos-beiga fasader.

Att tänka på om du ska måla om huset ljust eller vitt

Publicerad den 3 juni, 2024 av PS

Vitt är en kulör som kan vara knepig när det gäller husfasader. Rent vitt eller kritvitt lämpar sig oftast inte på fasader eftersom huset kan blir alltför vitt och till och med göra ont i ögonen för att det lyser för starkt.

I naturen har mycket av det vi ser en gulton och för att den vita färgen ska passa in behöver den ha en gnutta gult och pyttelite svart i sig. Utan detta, kan färgen uppfattas ha lite blåton. Men, det kan också bli mycket snyggt att knäcka av den vita med lite grön umbra. Att låta huset ha en svagt beige eller grön ton kan bli väldigt snyggt mot kulörtare eller mörkare gröna detaljer.

Grått kan bli mycket snyggt på hus, men här gäller samma regel. En varm grå färg gör sig bättre exteriört. Neutralt grått bör undvikas, för den kulören får en blåton och huset kan uppfattas som blågrått eller till och med lila. Det är både det starka dagsljuset och kontrasten mot naturens färger som gör att vi upplever färger utomhus som ljusare och lite blåare än på det lilla provet.

Det går bra att kontakta mig om du vill ha hjälp med exteriör färgsättning. Kom ihåg att det kan behövas bygglov för att ändra en exteriör. Varmt välkommen!

Foto: P. Ström. Inspirationsbild. En vacker ljus fasad.

Foto: P. Ström. Inspirationsbild. Ett vackert ljust målat hus.

Ska du välja fasadkulör i sommar? Att inspireras av naturens färger är ofta en bra lösning.

Publicerad den 29 maj, 2024 av PS

Funderar du på att måla om ditt hus i sommar? Mitt förslag är att titta på kulörer som passar in i naturen. Gå gärna ut i naturen och låt dig inspireras av färgerna. Har du tänkt på hur många vackra kulörer och nyanser som som man kan hitta i stenar? Om du väljer naturliga kulörer så kommer ditt hus passa in i omgivningen bättre. Vi vet också att människor brukar uppskatta kulörer på hus som passar in i det naturliga färgschemat bättre.

Naturen är inte särskilt ljus. Jämför stenarna på bilden nedan och det torra gräset med de uppmålade proverna. Inte så konstigt att vi ofta hamnar i en färgpalett som är beige-rosa, brun-rosa, varmgrå, beige, rostbrun, gulaktig osv. Vill du ha vitt? Välj gärna en bruten vit med lite svärta i. När det handlar om att färgsätta ett putsat hus, så tycker jag att stenar är en väldigt fin inspirationskälla. Tänk också på att det kan krävas bygglov för att färga om ett hus.

Varmt välkommen att höra av dig om du vill ha hjälp!

Varför målar vi? Om fasadmåleri i stadsmiljö och Karl Johan-stil.

Publicerad den 27 maj, 2024 av PS

Tidigare i år fick jag hjälpa till med att färgsätta ett hus i Stockholms innerstad. Fastigheten är från 1860-talet och i Karl Johan-stil. Fasaden är putsad som de flesta hus är i Stockholm. Den har en inramning och överstycke ovan fönster i koppar. Även stuprör och listverk är i koppar vilket ger fina men lågmälda detaljer. Fönstren har troligen haft spröjs tidigare.

Karl Johan-stilen kännetecknas av förenklade klassicistiska stildrag, en symmetrisk putsad fasad och som utsmyckning horisontella lister en bit under tak och ovan fönsterraden på första våningen. Färgsättningen på fasader från tiden var ljust gult, ljust rosa eller ljusgrått. Fönsterbågarna målades mörkare i brunt, rött eller grönt.

Men varför målar vi egentligen? Det primära skälet är att skydda huset från väder och vind och slitage. Färgen blir som husets ”kläder” och skyddar underliggande material. Om man låter ytor få sprickor och skador så kan fukt tränga in och på sikt förstöra byggnaden. Vi behöver vara rädda om husets värde.

Ett annat skäl är att det är lättare att ta hand om väl underhållna, hela och rena målade ytor. Nu kanske vi inte rengör fasader i stan, men om vi tar bort pollen och luftföroreningar så håller sig en husfasad fräsch så mycket längre. Det kan man tänka på när det gäller villor och småhus, men även fönsterbågarna i flerbostadshusen.

Slutligen så är det också av estetiska skäl. Vi vill ju gärna omge oss med vackra kulörer som passar fint ihop. Det är hela gatubilden som är viktig, inte bara ett av husen.

Bilden föreställer ett förslag till färgsättning av en fasad. Av Pernilla Ström.

Färgsättning av 1800-talshuset med snickarglädje

Publicerad den 15 maj, 202415 maj, 2024 av PS

Jag har nöjet att arbeta med färgsättningen av några underbara äldre hus från förr-förra seklet just nu. Det jag gör är att jag skissar, dokumenterar och målar. Efter två, tre färgsatta målningar börjar idéerna formas. När jag vet vad jag tycker passar in i sammanhanget, letar jag såklart efter inspiration också.

Det finns minst två huvudspår när det gäller färgsättning för 1800-tals husen. Antingen de lite murriga och dämpade kulörerna som ibland återfinns på hus inom Schweizerstilen eller de ljusa, pastelliga kulörerna som också finns på hus från tiden om vi nu tänker på andra halvan av 1800-talet. Särskilt i stan ser vi en hel del svagt gula, beiga och rosa fasader från tiden.

När det gäller villaarkitekturen och flotta 1800-tals hus med snickarglädje så tycker jag att ljusgult med lätt dragning åt det citrongula är så vackert. Jag hittade en fantastisk bild fotad av Jan Hejra. Det sägs att det är i detta hus som Pippi Långstrump spelades in.

Vad ska man då tänka på om man ska färgsätta om sitt hus? Mitt tips är att fundera över omgivningen. Finns det andra tongivande hus i närheten? Vilka material finns att ta hänsyn till? När du valt med omsorg, då kan du provmåla. Men tänk då på att alla förutsättningar ska finnas med. Alla kulörer som ska finnas på fasaden bör jämföras ihop med befintliga material. Slutligen bör man ta i beaktande att en fasadkulör kommer att se olika ut i olika väderstreck, under dygnets olika timmar och dessutom under olika årstider.

Lycka till!

Vilka är trendkulörerna 2024?

Publicerad den 1 maj, 2024 av PS

Ja det beror förstås på vem du frågar. Jag fick frågan i en intervju och då blev mitt svar följande:

Kulörtrender som vi ser just nu är traditionella kulörer som kommer från jordpigment, men även klorofyllgrönt och andra färger ur naturens kulörschema. Grönt är stort, grågrönt, bladgrönt, men även friskare limegrönt. Lila och brunt ser vi också, liksom en del blå färger. Men de varma kulörerna som beige, ockragult och brända röda toner är kanske de mest populära nu.

Med jordpigment menar jag ockra, terra, sienna – de klassiska gula, orangea, bruna tonerna som också finns som namn på konstnärsfärger. Blanda en gnutta av något av dessa pigment i vitt och pyttelite lite svart, så får man en ljus, varm beige kulör och BEIGE är förmodligen den mest populära kulören hos svenskar i inredning just nu. Vi är ju försiktiga av oss.

Kritvitt eller neutralvitt är i alla fall inte högst på listan längre när vi väljer färg och det kan bero på att den neutrala vita färgen inte gifter sig lika bra mot naturens färgschema som de brutna tonerna av vitt eller ljust beige. Nästan allt i naturen har ju en gulton.