Färger påverkar hur vi mår

Här kommer ett tips på en ny kurs om färg och välmående. Det är en sensommarkurs som finns att boka nu. Kursen heter Inred för välmående och fokus – från det inre till det yttre. Läs gärna mer här. Vi kommer att ta upp omedvetna psykologiska principer och hur du själv kan påverka dina tankar, ditt fokus och ditt välmående. Men det blir också en dag då vi arbetar med färg och inredning med fokus på hur färgerna påverkar oss. Det finns strategier och harmonier att ta till om du vill hitta färgkombinationer som upplevs balanserade. Men i denna kurs kommer vi gå djupare och även jobba konstnärligt och experimentellt med färg och känsloupplevelser.

Stämmer det att blått är flott? Går det att säga att rött är triggande? Eller att grönt är vilsamt? Det generella svaret är nej. Kulörtoner som rött, blått eller grönt är en sak. Det som är mer intressant är vilken NYANS vi talar om. Intensiva, kulörta färger kan upplevas som just intensiva och triggande medan lugna dämpade nyanser kan känns mer vilsamma oavsett kulör. Därför är det dags att vi talar om färgpsykologi på ett nytt, mer nyanserat sätt. En annan sak som är viktigt att tänka på är att hur EN kulör uppfattas är ganska ointressant. Hur ett helt sammanhang påverkar oss, till exempel en rumslighet som innefattar en hel rad olika kulörer, det är mycket mer intressant.

Det är alltid helheten som räknas. Sammanhang och kulörkombinationer som får oss att må bra är i fokus denna helg i augusti. Du kommer att ha goda idéer och förslag till kulörkombinationer för både kontor, hem och andra miljöer med dig efter kursen. Varmt välkommen att boka in dig om det här känns lockande för dig. Hoppas vi ses!

Kursen Inred för välmående och fokus – från det inre till det yttre handlar bland annat om kulörkombinationer kopplat till känsloupplevelser och hur vi kan påverka hur vi mår med färger. Kursen ges av Folkuniversitetet Stockholm. Kursledare: Pernilla Ström och Madeleine Frisell.

Snart börjar Diplomerad färgsättare. Har du tänkt på varför det är så givande att studera med andra?

Är du kanske intresserad av en kreativ kurs eller utbildning i höst? De utbildningar jag leder går i Stockholm och är i huvudsak live i klassrum. Men det har blivit allt vanligare att studera på distans och det kan vara bra ibland, men fördelarna med att studera i ett klassrum tillsammans med andra är många. Här är några skäl:

*Du delar upplevelse, intryck och idéer med andra. Du arbetar med den kreativa processen och interagerar med andra på ett oslagbart sätt.

*Du får ta del av andras resultat och delar med dig själv vilket ger större utvecklingsmöjligheter.

*Det är socialt och trevligt. Det blir man glad av. Men kanske ännu viktigare, du skapar ett nätverk med likasinnade.

I de utbildningar jag leder är det till stor del kreativt arbete. Vi arbetar med miljöer och inredningar – målade ytor, tyger och textilier, golv och andra material, kakel och klinker och inte minst med ljus och belysning.

Om det här känns spännande, kan jag tipsa om att vi har några platser kvar. Nästa kursstart av Diplomerad färgsättare är 4 oktober 2024. Välkommen! Mer info här.

Foto: Pernilla Ström. Bilderna föreställer deltagarnas kreativa arbete på Diplomerad färgsättare på Folkuniversitetet Stockholm.

Färg som material och en checklista vad du behöver tänka på när du väljer vilken sorts färg du ska använda.

Vad är det egentligen för skillnad på färg och kulör? Färg är innehållet i färgburken. Färg är materialet. Ordet målarfärg kan översättas med engelskans Paint. I svenska språket och i folkmun används ”färg” och ”kulör” ibland synonymt och ibland på det korrekta sättet. Därför är det bra att förtydliga vad vi menar.

Om du är målare eller arbetar i färgaffär, använder du troligtvis orden mer noggrant. Färg är materialet och kulör används för att beskriva vad vi ser, till exempel ”den röda kulören på fasaden”.

Förra veckan hade vi besök av Pelle från Jotun på Diplomerad färgsättare. Då fick vi en lektion i färg som material och vad färg kan innehålla.

Färg innehåller:

  • BINDEMEDEL, olja, akryl, PVA, epoxi.
  • PIGMENT, titandioxid, järnoxid. *Pigment kan vara syntetiska eller gjorda av mineraler som jordpigment – mitt eget tillägg.
  • FYLLNADSMEDEL, krita, kalk osv.
  • LÖSNINGSMEDEL, vatten eller lacknafta.
  • TILLSATSER, fungicider, antimögelmedel, biocider, torkningsmedel, förtjockningsmedel osv.

När man ska välja färg eller produkt för måleriet bör man tänka på:

  • Hur mycket slitage kommer ytan att utsättas för?
  • Vilken typ av yta ska behandlas? Vägg, snickerier eller en fasad?
  • Vilket utseende önskas?
  • Analysera underlaget. Vilken fuktbelastning kan vi räkna med?

Om du ska måla om en fasad, tänk då på att valet av fasadfärg är extra viktigt. Vad fasaden har målats med för typ av färg tidigare är viktigt att ta reda på. Ta hjälp av en renommerad målerifirma.

Foto: Pernilla Ström.

Färg och ljus i rumsliga sammanhang – om olika nivåer av perception.

Nu är utbildningen Diplomerad färgsättare igång för den här terminen. Det är fjärde gången jag är huvudlärare på deltidsutbildningen på Folkuniversitetet. Vi studerar färg, ljus och rum på olika sätt, dels var för sig, men framförallt i sammanhang. Det blir en hel del fokus på rumsligheter.

Här är ett exempel på sammanhang: Om det är solnedgång i ett rum, då förstår vi att det är solens varma ljus som förändrar färgerna i rummet. Vi förstår och tolkar sammanhanget, kvällsljuset förvränger färgerna. Det kallas också adaption, vi anpassar oss till rådande kvällsljus men förstår att rummet ser annorlunda ut annars.

Vår perception kan delas in i tre upplevelsenivåer enligt Ulf Klarén som tidigare var min lärare i Perceptionsstudion på Konstfack. Kategorisk perception, direkt erfarenhet och indirekt erfarenhet. Den kategoriska perceptionen är automatisk och innebär att vi människor till exempel delar in färger i olika grupper. Det kan vara kulörtonlika färger och nyanslika färger. Dessa grupperingar är lika för alla och handlar inte om smak.

Den direkta erfarenheten är hur gräset känns att gå på och hur skarpt grönt det kan vara på sommaren eller hur en sammetsgardin upplevs. Den indirekta erfarenheten handlar om kulturella associationer, seder och trender. Den förändras över tid. Det är bra att känna till att vi upplever omvärlden och rummen genom olika nivåer av perception. Vi väver ihop en hel rad sinnesupplevelser i vår förståelse och tolkning av ett rum.

På bilden nedan kan vi se att gardinerna och väggen hör ihop – de är i samma kategori av kulörtonlika färger. Det är vår automatiserade kategoriska perception som hjälper oss att avgöra detta. Ett enkelt sätt att skapa harmoni.

Foto: Pernilla Ström. Bilden föreställer Mys All’ Italianas lokal för event.

En ljusblå favoritkulör för väggar

Ibland tipsar jag om NCS-kulörer som passar särskilt bra i inredning. Denna gång tänkte tipsa om en väggkulör, som är en av mina absoluta favoriter. Den är ljusblå men har lite grönt i sig. Samtidigt tänkte jag passa på att berätta om ett proffstips som handlar om hur man skapar en fin harmoni i en färgskala. För er vana färgsättare är det ingen nyhet, men för dig som inte känner till olika strategier i färgsättning så kan det vara en fin kunskap att ta med sig.

Se filmen för att höra om min ljusblåa kulör och strategier i färgsättning. Vill du också prenumerera på min nya YouTube-kanal blir jag såklart glad. Vill du framöver höra om något specifikt när det gäller färgsättning? Kom med önskemål, så kommer det ett blogginlägg eller en video om det snart. Se videon här.

Bild från videon: Om en fin väggkulör och hur du hittar harmoni i en färgskala.

Neutralvit, Stockholmsvit eller vitrosa? Vitt är inte bara vitt.

För ett antal år sedan hade vi en stor vit trend när det gäller inredning. Vita väggar och vita möbler var väldigt populärt. När denna trend upphörde är svårt att säga, men 2023 står inte neutralvitt eller kritvitt i fokus som en ”stor” väggkulör när vi inreder. Nu blir det förmodligen brutet vitt för många av oss om vi väljer vita väggar överhuvudtaget.

Den neutralvita färgen har en NCS-kulör som heter S0500-N. Det betyder 5 % svart i det vita. N står för neutral. Stockholmsvitt är den andra ”stora vita” kulören som benämns S0502-Y. Den sägs ha varit lite annorlunda förr. Men i folkmun kallas denna NCS-kod så. I denna kulör är det fortfarande 5 % svart och dessutom 2 % gult. Y står för yellow. Den vitaste NCS-kulören är S0300-N och används i huvudsak till tak.

Nu pekar trenden mot att ha lite rött i den vita. Några snygga vita kulörer med lite rött i är till exempel Jotuns kulör BENVIT. Den har NCS-nummer S0505-Y20R. Det betyder 5 % svart, 5 % gult och en gulröd kulörton, (80 % gult och 20% rött). Jotuns CLARO har en NCS-kod som heter 0603-Y22R. Lägg märke till hur VIT den ser ut på bilden. Den är också vit, men har pyttelite mer svärta än Stockholmvit och är lite mer gulröd. En extremt svag och subtil rosa, (eller om man så vill – beige ton), finns i den vita kulören. Den vita kulören NARCISS har NCS 0005-Y20R. Här finns inget svart och då kan man lättare se en svag rosa ton i det vita.

Varför ska man krångla till det och bryta den vita färgen? Det hänger på vad man ska kombinera med. Om man vill inreda med mörkare färger hemma, till exempel mörkt grönt, dämpat rött eller grafitgrått, då finns det vita färger som är lite mjukare att kombinera med. Det är mer smickrande med en mjukt vit kulör än att lägga till en vit som upplevs som bländvit.

I vissa fall om man har mycket kulörta färger i ett rum, kan en grå eller beige kulör upplevas som vit. Det beror på att våra ögon registrerar det ljusaste partiet i rummet som ett vitankare. Därför behöver man justera den vita kulören man väljer efter omständigheter som andra färger, material, belysning, tillgång på dagsljus, väderstreck och mycket annat. Vill du veta mer om hur man kan anpassa vita kulörer? Håll utkik, det kommer fler inlägg om det.

Slutligen, kan man ha olika vita i samma rum? Ja, absolut. Tänk på snö som subtilt skiftar i sitt utryck. Det kan upplevas som vackert och levande med olika vita färger i rummet. En vit färg på kuddar, en annan vit på väggen osv. Det är oftast inte så petnoga som man ibland kan tro. Men som alltid; det beror på omständigheterna.

Foto: Pernilla Ström.

Historiska kulörer passar fint i sammanhang med äldre hus, inredning och konst och i många andra miljöer.

I fredags startade den tredje omgången av Diplomerad färgsättare på Folkuniversitetet. Deltagare från olika branscher och med olika grad av erfarenheter samlas i utbildningen och vilka intressanta diskussioner det blir. Erfarenheter från mode, scenografi, inredning och bygg finns och det är bara några av de branscher deltagarna representerar.

Förutom grundläggande färglära blev det en föreläsning och diskussion om historiska färger och traditionella pigment. Hur färgsatte man egentligen förr? Vi talade om färgsättning på till exempel slott, i pampiga och mer traditionella hotellmiljöer som på Grand Hotell i Stockholm och på Nationalmuseum i Stockholm.

Guldockra, ljusockra eller ockra gult är ett underbart vackert jordpigment som användes flitigt förr och fortfarande. Pigmentet kan variera i sin karaktär och kan vara ljusare eller mörkare och har traditionellt använts både interiört och exteriört. Engelskt rött eller Venetianskt rött är också jordpigment och kan variera från lite ljusare och mer orange till mörkare rött. Just gult och rött i viss variation är vanliga kulörer i dessa miljöer.

Det som också är väldigt intressant är hur dessa kulörer kombineras med andra färger, material och belysning. I bilden nedan från Svaneholms slott som har en röd vägg finns också en mycket ljusgrå bröstpanel. Den upplever jag alltför ”kall” och ”ljus” för att vara tidstypisk. I bilden längst ned från Nationalmuseum är bröstpanelen i en betydligt varmare och mörkare grå kulör, som istället känns helt rätt i sammanhanget.

Jag har så länge jag kan minnas uppskattat att besöka slott, kyrkor och museer och andra historiska miljöer. Det är något jag har nytta av i min roll som huvudlärare på Diplomerad färgsättare. Ett stort privat bildarkiv finns. Bilden nedan visar ett rum från Svaneholms slott i Skåne där man har klassiskt röda väggar. Den gula interiören längre ned på sidan visar Nationalmuseum och avdelningen för 1700-tals konst.

Foto: Ström. Bilden visar Svaneholm slott i Skåne.
Foto: Pernilla Ström. Bilden visar bland annat en färgsättningskomposition från Nationalmuseum i Stockholm.

Matta och hållbara väggfärger

Färgsättning handlar inte bara om snygga kulörer. Att färgen sitter bra och går att torka av utan att fläckar uppstår är viktigt. På utbildningen Diplomerad färgsättare har vi materialkunskap på schemat. I ett av momenten handlar det om färg, bindemedel, hållbarhet och mycket annat kring tekniska och praktiska detaljer.

Väljer du en väggfärg innehållande polyakrylat som bindemedel så håller även en matt väggfärg för slitage och att man torkar av den utan att det blir olika glans eller märken på väggen. Det berättar Pelle från Jotun under en föreläsning. Ett tips kan alltså vara att kolla upp Jotun Ladys sortiment och särskilt kolla upp bindemedlet akryl eller polyakrylat om du ska köpa matt väggfärg.

Foto: Jotun färg

Hållbart stilperspektiv i trapphus på Maria Skolgata 38

Min profession som färgsättare startade på 1990-talet och tog fart då jag 1995 blev anlitad för att färgsätta trapphus till Svenska Bostäder. Jag hade jobbat några år med inrednings- och dekorationsuppdrag och mellan 1992-1994 var jag lärare i dekorationsmåleri på Folkuniversitetet. Några beställare av färgsättning från det nämnda bostadsbolaget såg mina arbeten och utifrån det startade en ganska omfattande bana av att färgsätta trapphus.

Det stilhistoriska perspektivet hade jag med mig från barndomen, då vi ofta i familjen roade oss med att peka ut olika arkitekturstilar i staden. Lite senare pluggade jag arkitekturhistoria på Stockholms universitet och KTH.

Denna vecka gick jag förbi ett trapphus som jag färgsatte och dekorationsmålade för 25 år sen och förvånande nog var det välbevarat. 1997 valde jag kulörer med omsorg till Maria Skolgata 38 i Stockholm och funderade nog en hel del på vad som skulle vara hållbara kulörval med respekt för fastighetens befintliga materialval och arkitekturstil. Men självklart också utifrån ett boendeperspektiv. Så här blev resultatet då.

Med facit i hand så blev det en över tid hållbar färgsättning och ett hållbart stilperspektiv. Även om motiv som blomstergirlanger varit omodernt vissa år, så har ingen målat över det och nu verkar det återigen vara omtyckt med figurativa motiv från till exempel naturen. Allt kommer och går, det kanske kan vara värt att fundera över. Idag vet vi att alla slags renoveringar behöver hålla över tid, därför att det belastar miljön på ett minimalt sätt.

Foto Pernilla Ström. Färgsättning och dekorationsmåleri Pernilla Ström 1997.

Färgsättning av Pernilla Ström 1997.

Foto: Pernilla Ström. Färgsättning Pernilla Ström 1997.

Skapa en minnesvärd rumslighet med färg, ljus och material i en lyckad kombination.

Färgsättning är så mycket mer än färg. Färg eller kulör skapar sammanhang och rumsupplevelse. Känslor och minnen aktiveras med hjälp av färg och en väl färgsatt miljö kan skapa trygghet i till exempel vårdmiljöer eller en känsla av glädje och välbefinnande i hotell eller restaurangmiljö.

Men det är inte bara kulörerna i rummet som står för upplevelsen. Ljusflödet från fönster och dagsljus tillsammans med det välplanerade artificiella ljuset är avgörande för en funktionell och tilltalande miljö. Utöver det så spelar materialen i rummet en stor roll. Golvet och taket är stora ytor som påverkar rumsligheten. Ett trägolv ger en viss karaktär och en heltäckningsmatta en annan. Ett målat tak kan vara ljust eller mörkt och påverkar vår uppfattning av rummets form och volym mycket.

Vill man åstadkomma ett ljus som förbättrar hela rummets totalupplevelse kan man tänka på omfältsljuset. En subtil och indirekt ljussättning för väggar och tak. Glöm inte heller bort ytor som reflekterar ljus. Något blankt i rummet kan tilltala ögat och göra det lilla extra.

Foto av Max Vakhtbovych pu00e5 Pexels.com