Etikett: Arkitekturstilar

1920-tals klassicismen och Hötorget i stockholm

Publicerad den av PS

Igår promenerade jag i Stockholm vid Hötorget och kunde såklart inte låta bli att fota det vackra huset som tidigare var ett varuhus, PUB, men som nu har blivit ett hotell och heter Haymarket by Scandic.

Byggnaden har ritats i omgångar av flera arkitekter. Cyrillus Joahnsson ritade den vackra fasaden mot Kungsgatan. Den stod färdig 1916, i alla fall om man ska lita på inskriptionen på gavelfasaden. Se de två nedersta bilderna i bildkollaget.

Den större och dominerande delen av huset idag, med fasad mot Hötorget-Gamla Brogatan, ritades och uppfördes 1924-25. Arkitekter var E Bernhard och H Ahlberg. Byggherre var Paul U Bergström som också ägde varuhuset PUB.

Den senare delen av fasaden mot Hötorget uppfördes under den tidsperiod vi brukar kalla för 1920-tals klassicismen. Stilen kallas även för Swedish Grace och har hämtat sin inspiration delvis från Antiken. 20-tals klassicismen är dock enklare och mer avskalad än tidigare perioder som inspirerats av klassicism.

Symmetri, pilastrar och fönster med sex rutor är kännetecken för stilen. Rödbrunt, brunrosa och en jordnära rosa ton hör till klassicismens färger. Det ljust gröna ärgade koppartaket är så vackert ihop med fasadfärgen. Metaller som mässing förhöjer stilen ytterligare.

I Arkitekturkursen som ges av Folkuniversitetet Stockholm föreläser jag om arkitektur i staden.

© Bildkollage: Pernilla Ström

Färgsättning av fasad

Publicerad den av PS

Funktionalismen är den arkitekturstil som fick sitt startskott i och med Stockholmsutställningen 1930. Stilen kom med nya idéer om levnadsvanor och social utjämning – att många skulle kunna bo bra. Men det handlade också om hälsa. Funktionalismens ideal är ljus, luft och rymd.

Byggnadsarkitekturen var en reaktion mot den täta stenstaden. Friliggande lamellhus byggdes i tre-fyra våningar. Lägenheterna är genomgående och har vanligtvis fönster åt två eller flera håll. Dekorativ utsmyckning blev sällsynt eller uteslöts helt. Funktionen är prioriterad före form.

Husen kallas smalhus, tjockhus och punkthus. Vitt, ljusgrått och ljusgult är förmodligen de vanligaste kulörerna. Men ibland är fönsterbågar och detaljer som balkonger i en mörkare kulör som till exempel grönt.

I Stockholm finns fasader som är i brutet vitt, ljusgult, aprikos, ljusrosa och svagt grönt. Det är eleganta och ljusa kulörer som passar med det nordiska ljuset. Ska du måla om eller renovera ett hus i funktionalistisk stil? Vore det intressant att höra en föreläsning med exempel på vackra färgsättningar? Välkommen att höra av dig i så fall!

© Fotokollage Pernilla Ström.

Färgsättning av trapphus i Jugendstil

Publicerad den av PS

I Lärkstaden i Stockholm finns en vacker stadsvilla i Jugendstil. Den ritades av P O Hallman som också står bakom stadsplanen för området. I Lärkan ville Hallman skapa en villastad med hus i två till tre våningar. Till varje hus skulle det finnas en liten trädgård. P O Hallmans egen villa, Sånglärkan 6, uppfördes 1909 under den period som vi kallar Jugendstilen (Art Noveau) och den ligger i hörnet Baldersgatan/Vallhallavägen. Byggnaden är blåmärkt av Stadsmuseet för att den anses ha synnerligen högt kulturhistoriskt värde.

Huset är ett stiligt exempel på Jugend-arkitekturen. Det är det cremevita huset med brunröda fönster och detaljer på bilden nedan. I området finns också många fastigheter i Nationalromantisk stil. Ett område som är värt ett besök.

Bor du i en Bostadsrättsförening och kanske i ett hus i Jugendstil? Står ni inför en renovering av trapphuset? Då kan ni anlita mig för en timmes information om bland annat följande:

  • Vad man bör tänka på inför renovering & restaurering av trapphuset.
  • Hur trapphuset kan passa ihop med arkitekturstilen i övrigt.
  • Punkter att ta med när man tar in pris på måleriet.
  • Vad är kvalitet och hållbart över tid.
  • Hur påverkar färgsättningen husets värde.
  • Trygghet och ergonomiska värden som kan stärkas genom färg/ljus/form.
  • Ytterligare information om den arkitekturstil det gäller för er del.

Varmt välkommen att kontakta mig för mer information!

© Bildkollage av Pernilla Ström ID Design.

Måla om på kontoret?

Publicerad den av PS

Hur väl trivs du på kontoret? Skapar ditt arbetsrum värde för dig? Att ha en meningsfull arbetsplats kan också betyda att ha det fint omkring sig. Att måla om kostar inte så mycket men kan generera ett stort värde för den som vistas i miljön.

För ett antal år sen skapade jag denna KULÖRGUIDE till bland annat Stockholmshem. Men jag är fortfarande samma färgsättare. Det är kulörer i broschyren som aldrig går ur tiden. Själv använder jag dem fortfarande, men jag kanske kombinerar kulörerna på ett nytt sätt.

Stirra dig inte blind på en kulör. Det är hur väl kulören spelar mot andra färger, material och ytor, det vill säga hela sammanhanget som spelar roll. Men att välja en mjuk ton på väggarna istället för kritvitt kan göra stor skillnad. Mjuka, lugna kulörer kan skapa en skön stämning på kontoret.

Tänk om våra klassrum och mötesrum, korridorer och kontorsrum kunde få ha vackra kulörer. Det skulle ändra på vår upplevelse av omgivningen.

Jag brinner för färg och ljus. Tveka inte att höra av dig om du vill ha lite hjälp på traven.

Blå detaljer i trapphuset

Publicerad den av PS

I ett trapphus är det kanske inte väggarna som måste vara färgglada. Tvärtom, så kan trapphuset hålla stilen över tid, om det är neutrala och lugna kulörer på väggarna som många trivs med.

Men kontraster och kulörer som bryter av och skapar en upplevelse behövs också. Då kan man fundera lite extra över detaljerna.

Förutom att jag hjälper till med färgsättning och föreskrivningar, så kommer jag gärna med förslag till:

  • Belysning och ljussättning
  • Entrémattor och namntavlor
  • Elementskydd och beslag

Visst gör de blå inslagen skillnad?

Hör gärna av er om ni vill ha hjälp med något av detta. Varmt välkommen!

© Bildkollage av Pernilla Ström ID Design.

Färgsättning till bostadsrättsföreningar.

Publicerad den av PS

Bostadsrättsföreningar se hit! Planerar ni för en renovering eller ommålning? ID Design erbjuder en timmes rådgivning på ert nästa styrelsemöte. Värdefull kunskap utlovas.

Efter 30 år som färgsättare så finns det en del erfarenhet inom området. Undvik dyra misstag och ta reda på tillräckligt mycket innan renoveringen startar.

Nu kan ni få svar på alla era frågor inför en renovering. Vilka kulörer passar till er fastighet? Vad är en rimlig kostnad? Vilka målare är bra? Hur kan man tänka kring ljuset?

En timmes diskussion är en bra början för att ta reda på just det er bostadsrättsförening behöver veta om färg- och ljussättning, tidstypiska tekniker och mycket mer.

Varmt välkomna. Skicka gärna in din förfrågan genom kontaktformuläret. Tack!

Foto och färgsättning: Pernilla Ström

Sjuvillorna i Saltsjöbaden och exempel på eleganta färgsättningar i 1890-taletets villaarkitektur.

Publicerad den av PS

Sjuvillorna kallas en serie exklusiva, fantasifulla villor från sent 1800-tal i Saltsjöbaden. Villorna är numera bara sex till antalet för en av dem revs enligt uppgift 1965. De vackra husen ritades av arkitekt Erik Lundroth.

Villorna uppfördes 1896-1897 och är i 1890-tals stil, men har alla olika utseende. De är trähus med fina detaljer och lövsågeri – ett annat ord för tunna, fina utsågade detaljer – så kallad snickarglädje. De ritades som åretruntbostäder för välbeställda familjer och hade 7-8 rum.

Lägg märke till de vackra färgsättningarna på bilderna nedan. Den ena villan i mjukt gult med listverk i beige och fönsterbågar i rött. Den andra villan mycket ljust grön, med mörkare gröna listverk och fönsterbågar i rött. Båda mycket elegant färgsatta.

Färgsättningarna under 1890-talet är ofta kontrastrika, det är vanligt med en ljus och en mörk nyans av samma kulör. Tidstypiska drag är falsat och målat plåttak, takdekorationer i figursågat trä, avdelande listverk, frontespis – en gaveluppbyggnad av mittpartiet genom takfot, fasad med liggande enkelfasspont, sockel av huggen natursten med mera.

Om du tycker att det är intressant med villaarkitektur från 1890-talet och framåt kan jag tipsa om Arkitekturlinjen på Folkuniversitetet. Det är en deltidsutbildning på 20%. Där är jag Pernilla Ström huvudlärare, men jag har flera duktiga medarbetare som föreläser också.

Foto: Pernilla Ström
Foto: Pernilla Ström

Det vita vackra huset – Thielska Galleriet och Jugendarkitektur i Stockholm.

Publicerad den av PS

Arkitekten Ferdinand Boberg ritade Thielska Galleriet som är ett vackert konstmuseum på Djurgården i Stockholm. Huset byggdes 1904-1905 och stod klart 1907. Det skapades till finansmannen Ernest Thiel och hans konstsamling. Det är en enastående vacker vit byggnad med fantastiska stildrag och som rymmer en extraordinär konstsamling på insidan.

Stilen kan kallas jugend, eller wienerjugend en senare variant av jugendstilen. I byggnaden syns även stildrag av italiensk renässans och viss sydeuropeisk byggnadstradition. Jugendstilen kallas också Art Noveau och är ingen enhetlig stil utan har influenser från flera länder som till exempel Belgien, Tyskland och Österrike. Huset är i huvudsak bevarat i sitt ursprungliga skick.

Thielska Galleriet har som sagt delvis stildrag från jugend men också ett stramare formspråk med geometriska och kubiska former. I mitten finns ett torn med en kupol och här finns vacker och sparsam dekor i form av infällda kakelplattor i grönt och andra pastellfärger och fasaden har en vit slätputsad yta.

Lägg märke till det vackra räcket, bården och utsmyckningarna på fasaden. Arkitektur som inspirerar, eller hur?

Foto: Pernilla Ström. Detalj Thielska Galleriet.

Källor:

https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/anlaggning/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&anlaggningId=21300000010099

https: thielskagalleriet.se

Röda vackra hus som inspirerar

Publicerad den av PS

Rött är en klassisk fasadkulör i Sverige. Men måste det vara en röd fasad med vita knutar? Nej, det kan bli vackrare och mer spännande med fina kulörer på detaljerna. Vad spröjs, foder, knutar, dörrar och detaljer har för kulör spelar stor roll och självklart är det viktigt hur kulörerna samspelar.

Grått kan vara vackrare än vitt på detaljer mot röda husfasader. Tänk på att det inte är neutralt grått som blir bäst i så fall. Väljer du en neutralt grå kulör så kommer den att upplevas blågrå eller lila-tonad och det vill vi ju inte. Den grå kulören ska ha lite gult eller grönt i sig för att upplevas som snygg utomhus.

Grå eller grön umbra och ockragult i olika nyanser ser vi ofta tillsammans med röda hus och det är klassiskt och vackert. Kika på de traditionella kulörerna om du har ett äldre hus eller ta hjälp för att diskutera möjliga kombinationer till just ditt hus. Varmt välkommen om du vill diskutera exteriör färgsättning.

Fotografier: Pernilla Ström

Färgsättning av trapphus från 1920-talet

Publicerad den av PS

Bor du i en bostadsrättsförening och i ett flerbostadshus byggt på 1920-talet? Kanske är det dags att renovera och måla om? Då är det bra att planera noga. Anlita gärna en professionell färgsättare och arkitekt för att få idéer och förslag på hur det kan bli.

I trapphus från perioden vi kallar 1920-tals klassicism är dörrarna ofta bruna. De kan vara mörkbetsade, täckmålade eller ådringsmålade och det är en god idé att ta hand om dörrarna på ett bra sätt. En första frågeställning kan vara om dörrarna ska bättras eller restaureras i sitt nuvarande utseende. Mitt förslag är att låta dörrarna vara bruna och gärna bättra eller restaurera dem alternativt låta ådringmåla dem snyggt.

Sen kommer nästa fråga; vilken eller vilka väggkulörer passar till de bruna dörrarna?

Väggkulörer som passar till bruna dörrar kan vara flera. Nedan syns ett trapphus jag har gjort ett färgsättningsförslag till. Byggår är 1925. Här har jag anpassat färgsättningen till de bruna dörrarna och de tidstypiska kulörerna som syns i trapplopp och i dekor, men valt en ljusare grön kulör än tidigare. Tanken med det var att trapphuset var väldigt mörkt och murrigt och hade dålig belysning, vilket är vanligt.

Dekorförslaget med väggfältsindelningen är min egen, men detaljer är inspirerade av befintlig dekor som takrosetten för att följa en röd tråd. För att få den gröna väggen att gifta ihop sig fint med det brunröda i trapphuset så finns en mindre rödbrun detalj i dekoren.

Måste man anlita någon för att skrapa ned lager av väggfärg för att ta reda på hur det såg ut från början? Nej. Det kan man självklart göra, men det kan bli kostsamt att restaurera till ett originalskick. Det kan också vara så att den ursprungliga målningen är väldigt sliten och därför blivit övermålad.

När jag pluggade Internationell restaureringshistoria på KTH lärde jag mig att när man ändrar något gammalt bör det synas att det är en ändring som är gjord. Därför tänker jag att ett måleri i ett trapphus gärna får följa den röda tråden och gifta sig med det gamla måleriet, men det får också särskilja sig på ett genomtänkt sätt. Spara ut det som går att spara. Låt det synas vad som är vad.

Ändringen i förslaget nedan var bara tänkt till entrén som inte hade något originalmåleri kvar. Det var ett av flera förslag som bostadsrättsföreningen fick. Varmt välkommen att höra av dig om du vill diskutera färgsättning av trapphus!