1920-tals klassicismen och Hötorget i stockholm

Igår promenerade jag i Stockholm vid Hötorget och kunde såklart inte låta bli att fota det vackra huset som tidigare var ett varuhus, PUB, men som nu har blivit ett hotell och heter Haymarket by Scandic.

Byggnaden har ritats i omgångar av flera arkitekter. Cyrillus Joahnsson ritade den vackra fasaden mot Kungsgatan. Den stod färdig 1916, i alla fall om man ska lita på inskriptionen på gavelfasaden. Se de två nedersta bilderna i bildkollaget.

Den större och dominerande delen av huset idag, med fasad mot Hötorget-Gamla Brogatan, ritades och uppfördes 1924-25. Arkitekter var E Bernhard och H Ahlberg. Byggherre var Paul U Bergström som också ägde varuhuset PUB.

Den senare delen av fasaden mot Hötorget uppfördes under den tidsperiod vi brukar kalla för 1920-tals klassicismen. Stilen kallas även för Swedish Grace och har hämtat sin inspiration delvis från Antiken. 20-tals klassicismen är dock enklare och mer avskalad än tidigare perioder som inspirerats av klassicism.

Symmetri, pilastrar och fönster med sex rutor är kännetecken för stilen. Rödbrunt, brunrosa och en jordnära rosa ton hör till klassicismens färger. Det ljust gröna ärgade koppartaket är så vackert ihop med fasadfärgen. Metaller som mässing förhöjer stilen ytterligare.

I Arkitekturkursen som ges av Folkuniversitetet Stockholm föreläser jag om arkitektur i staden.

© Bildkollage: Pernilla Ström

Det vita vackra huset – Thielska Galleriet och Jugendarkitektur i Stockholm.

Arkitekten Ferdinand Boberg ritade Thielska Galleriet som är ett vackert konstmuseum på Djurgården i Stockholm. Huset byggdes 1904-1905 och stod klart 1907. Det skapades till finansmannen Ernest Thiel och hans konstsamling. Det är en enastående vacker vit byggnad med fantastiska stildrag och som rymmer en extraordinär konstsamling på insidan.

Stilen kan kallas jugend, eller wienerjugend en senare variant av jugendstilen. I byggnaden syns även stildrag av italiensk renässans och viss sydeuropeisk byggnadstradition. Jugendstilen kallas också Art Noveau och är ingen enhetlig stil utan har influenser från flera länder som till exempel Belgien, Tyskland och Österrike. Huset är i huvudsak bevarat i sitt ursprungliga skick.

Thielska Galleriet har som sagt delvis stildrag från jugend men också ett stramare formspråk med geometriska och kubiska former. I mitten finns ett torn med en kupol och här finns vacker och sparsam dekor i form av infällda kakelplattor i grönt och andra pastellfärger och fasaden har en vit slätputsad yta.

Lägg märke till det vackra räcket, bården och utsmyckningarna på fasaden. Arkitektur som inspirerar, eller hur?

Foto: Pernilla Ström. Detalj Thielska Galleriet.

Källor:

https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/anlaggning/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&anlaggningId=21300000010099

https: thielskagalleriet.se

Arkitektur och inredning är två sidor av samma mynt

Det brukar jag säga till mina kursdeltagare på Arkitekturkursen och på Inredningsarkitekturkursen. Allt hänger ihop – insidan och utsidan på ett hus. Men också staden och byggnaderna eller människorna och husen.

Jag älskar arkitektur och tycker att städer är spännande resmål. Stockholm är vackert liksom många andra städer.

Nu har jag undervisat på Arkitekturkursen på Folkuniversitetet i tio terminer och på kursen i inredningsarkitektur nästan lika länge. Men nya saker händer. Numera har vi också Arkitekturlinjen och Diplomerad färgsättare där jag är huvudlärare. Med mig har jag flera duktiga gästföreläsare.

Arkitekturlinjen är en utbildning som går under kategorin folkbildning vilket betyder att vem som helst som har ett stort intresse kan börja. Fokus ligger på villaarkitekturen. Kanske äger du ett gammalt hus som du vill lära dig mer om eller så kan det finnas ett allmänt intresse för arkitektur, villor och småhus. Vill du veta mer? Läs mer här.

Varmt välkommen!

Foto: Pernilla Ström
Foto: Pernilla Ström
Foto: Pernilla Ström

Om 1890-talets drömmiga villor med tinnar och torn. Färgsättningsinspiration och detaljer i 1800-talets villaarkitektur.

Färgsättningen under 1890-talet präglas av kontraster. Linoljefärg var vanligt och ofta användes en ljusare och mörkare nyans av samma eller liknande kulörton. Den mest tidstypiska kombinationen är att fasadpanelen var ljusast, sen valdes foder i en något mörkare kulör och oftast var fönsterbågarna allra mörkast. Men ibland ser man fönsterbågar i en kontrasterande kulör – ofta i mörkrött.

Villorna är ibland asymmetriska med charmiga hörntorn. De har en kombination av stående och liggande panel. Konstruktionen anas genom placeringen av listverk och målad plåt är ett vanligt takmaterial. Sockeln är av huggen natursten. Under denna period var det vanligt med snickarglädje speciellt på gavelspetsar och förstukvistar. Spana in räcket på bild två. Hur vackert är inte detta? En sagolik arkitekturstil att inspireras av.

Husen på bilderna nedan har med all säkerhet blivit renoverade i omgångar och kanske har en del tidstypiska detaljer fallit bort. Oavsett det, så finns det många vackra detaljer, kulörer och annat i formspråken att inspireras av.

Vill du ha hjälp med ett färgsättningsförslag till en exteriör? Jag hjälper dig att digitalisera dina ritningar och färgsätter tidstypiskt med ett stort engagemang. Välkommen att höra av dig! Blir du nyfiken på arkitekturstilar och vill lära dig mer? Då kan jag tipsa om Arkitekturlinjen som ges av Folkuniversitetet i höst. Mer info. här.

Foto: Pernilla Ström
Foto: Pernilla Ström.
Foto: Pernilla Ström.
Foto: Pernilla Ström

Hållbart stilperspektiv i trapphus på Maria Skolgata 38

Min profession som färgsättare startade på 1990-talet och tog fart då jag 1995 blev anlitad för att färgsätta trapphus till Svenska Bostäder. Jag hade jobbat några år med inrednings- och dekorationsuppdrag och mellan 1992-1994 var jag lärare i dekorationsmåleri på Folkuniversitetet. Några beställare av färgsättning från det nämnda bostadsbolaget såg mina arbeten och utifrån det startade en ganska omfattande bana av att färgsätta trapphus.

Det stilhistoriska perspektivet hade jag med mig från barndomen, då vi ofta i familjen roade oss med att peka ut olika arkitekturstilar i staden. Lite senare pluggade jag arkitekturhistoria på Stockholms universitet och KTH.

Denna vecka gick jag förbi ett trapphus som jag färgsatte och dekorationsmålade för 25 år sen och förvånande nog var det välbevarat. 1997 valde jag kulörer med omsorg till Maria Skolgata 38 i Stockholm och funderade nog en hel del på vad som skulle vara hållbara kulörval med respekt för fastighetens befintliga materialval och arkitekturstil. Men självklart också utifrån ett boendeperspektiv. Så här blev resultatet då.

Med facit i hand så blev det en över tid hållbar färgsättning och ett hållbart stilperspektiv. Även om motiv som blomstergirlanger varit omodernt vissa år, så har ingen målat över det och nu verkar det återigen vara omtyckt med figurativa motiv från till exempel naturen. Allt kommer och går, det kanske kan vara värt att fundera över. Idag vet vi att alla slags renoveringar behöver hålla över tid, därför att det belastar miljön på ett minimalt sätt.

Foto Pernilla Ström. Färgsättning och dekorationsmåleri Pernilla Ström 1997.

Färgsättning av Pernilla Ström 1997.

Foto: Pernilla Ström. Färgsättning Pernilla Ström 1997.

Är kanske rosa, rödbrunt och grått dina nya favoritkulörer? En hel del inspiration från dagens trender går att hitta i 1880-talets arkitektur.

Brunt och rosa, ljusa och mörka färger i samma komposition ser vi i fasader från sent 1800-tal, men även i inredning idag. Kulörerna återfanns då både på fasader och i inredning som i tapeter och tunga draperier. Det är spännande att det som var populärt på 1880-talet även är omtyckt i dag. Kulörerna syns i flera nyanser och svämmar över i möbelbutikerna nu.

Behöver din fastighet och trapphus renoveras? Då kan jag hjälpa till med ett färgsättningsförslag. Många fastighetsägare vill diskutera tidstypiska kvalitéer inför en renovering och det är alltid klokt att behandla arkitektur varsamt och med eftertanke. Varmt välkommen!