Det vita vackra huset – Thielska Galleriet och Jugendarkitektur i Stockholm.

Arkitekten Ferdinand Boberg ritade Thielska Galleriet som är ett vackert konstmuseum på Djurgården i Stockholm. Huset byggdes 1904-1905 och stod klart 1907. Det skapades till finansmannen Ernest Thiel och hans konstsamling. Det är en enastående vacker vit byggnad med fantastiska stildrag och som rymmer en extraordinär konstsamling på insidan.

Stilen kan kallas jugend, eller wienerjugend en senare variant av jugendstilen. I byggnaden syns även stildrag av italiensk renässans och viss sydeuropeisk byggnadstradition. Jugendstilen kallas också Art Noveau och är ingen enhetlig stil utan har influenser från flera länder som till exempel Belgien, Tyskland och Österrike. Huset är i huvudsak bevarat i sitt ursprungliga skick.

Thielska Galleriet har som sagt delvis stildrag från jugend men också ett stramare formspråk med geometriska och kubiska former. I mitten finns ett torn med en kupol och här finns vacker och sparsam dekor i form av infällda kakelplattor i grönt och andra pastellfärger och fasaden har en vit slätputsad yta.

Lägg märke till det vackra räcket, bården och utsmyckningarna på fasaden. Arkitektur som inspirerar, eller hur?

Foto: Pernilla Ström. Detalj Thielska Galleriet.

Källor:

https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/anlaggning/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&anlaggningId=21300000010099

https: thielskagalleriet.se

Varför målar vi? Om fasadmåleri i stadsmiljö och Karl Johan-stil.

Tidigare i år fick jag hjälpa till med att färgsätta ett hus i Stockholms innerstad. Fastigheten är från 1860-talet och i Karl Johan-stil. Fasaden är putsad som de flesta hus är i Stockholm. Den har en inramning och överstycke ovan fönster i koppar. Även stuprör och listverk är i koppar vilket ger fina men lågmälda detaljer. Fönstren har troligen haft spröjs tidigare.

Karl Johan-stilen kännetecknas av förenklade klassicistiska stildrag, en symmetrisk putsad fasad och som utsmyckning horisontella lister en bit under tak och ovan fönsterraden på första våningen. Färgsättningen på fasader från tiden var ljust gult, ljust rosa eller ljusgrått. Fönsterbågarna målades mörkare i brunt, rött eller grönt.

Men varför målar vi egentligen? Det primära skälet är att skydda huset från väder och vind och slitage. Färgen blir som husets ”kläder” och skyddar underliggande material. Om man låter ytor få sprickor och skador så kan fukt tränga in och på sikt förstöra byggnaden. Vi behöver vara rädda om husets värde.

Ett annat skäl är att det är lättare att ta hand om väl underhållna, hela och rena målade ytor. Nu kanske vi inte rengör fasader i stan, men om vi tar bort pollen och luftföroreningar så håller sig en husfasad fräsch så mycket längre. Det kan man tänka på när det gäller villor och småhus, men även fönsterbågarna i flerbostadshusen.

Slutligen så är det också av estetiska skäl. Vi vill ju gärna omge oss med vackra kulörer som passar fint ihop. Det är hela gatubilden som är viktig, inte bara ett av husen.

Bilden föreställer ett förslag till färgsättning av en fasad. Av Pernilla Ström.

Att färga om en fasad kan kräva bygglov och om du ändå planerar att ansöka om en fasadändring, vill jag gärna tipsa om fler saker.

Vill du återskapa ett tidstypiskt utseende på ett äldre hus? Kanske vill du ha en finare färgsättning och samtidigt passa på att återställa fönster eller andra detaljer? Det kan öka värdet på din fastighet.

Om du funderar på att också kosta på nya fönster, så kanske tankarna går till interiören. Passar planlösningen fortfarande? Det blir helt enkelt synergieffekter när man börjar renovera och fasaden och interiören är två sidor av samma mynt.

Jag kan hjälpa dig hela vägen, från en bra exteriör färgsättning, till ritningar på en fasadändring och förbättring av interiören om du vill. Självklart får du även bygglovshandlingar på allt som kräver det. Här kan du se en kort film om detta.

Hör av dig om du vill veta mer. Välkommen!

Bilden är från filmen av Pernilla Ström om Exteriör färgsättning och bygglov.

Om 1890-talets drömmiga villor med tinnar och torn. Färgsättningsinspiration och detaljer i 1800-talets villaarkitektur.

Färgsättningen under 1890-talet präglas av kontraster. Linoljefärg var vanligt och ofta användes en ljusare och mörkare nyans av samma eller liknande kulörton. Den mest tidstypiska kombinationen är att fasadpanelen var ljusast, sen valdes foder i en något mörkare kulör och oftast var fönsterbågarna allra mörkast. Men ibland ser man fönsterbågar i en kontrasterande kulör – ofta i mörkrött.

Villorna är ibland asymmetriska med charmiga hörntorn. De har en kombination av stående och liggande panel. Konstruktionen anas genom placeringen av listverk och målad plåt är ett vanligt takmaterial. Sockeln är av huggen natursten. Under denna period var det vanligt med snickarglädje speciellt på gavelspetsar och förstukvistar. Spana in räcket på bild två. Hur vackert är inte detta? En sagolik arkitekturstil att inspireras av.

Husen på bilderna nedan har med all säkerhet blivit renoverade i omgångar och kanske har en del tidstypiska detaljer fallit bort. Oavsett det, så finns det många vackra detaljer, kulörer och annat i formspråken att inspireras av.

Vill du ha hjälp med ett färgsättningsförslag till en exteriör? Jag hjälper dig att digitalisera dina ritningar och färgsätter tidstypiskt med ett stort engagemang. Välkommen att höra av dig! Blir du nyfiken på arkitekturstilar och vill lära dig mer? Då kan jag tipsa om Arkitekturlinjen som ges av Folkuniversitetet i höst. Mer info. här.

Foto: Pernilla Ström
Foto: Pernilla Ström.
Foto: Pernilla Ström.
Foto: Pernilla Ström

CIRKULÄR EKONOMI handlar inte bara om det mest uppenbara som att sopsortera. Vad kan vi som företagare göra lite bättre?

Idag när jag fick tillfälle att ligga i hängmattan och titta på fjärilarna och den vackra naturen omkring oss tänkte jag på utbildningen i cirkulär ekonomi som jag påbörjat under veckan. Den har verkligen väckt frågeställningar om vad jag egentligen kan göra för miljön, för människor och natur och den globala ekonomin. Cirkulär ekonomi handlar också om att utrota världens hunger, inte bara att sopsortera. Samtidigt måste vi ju börja där vi står och med det vi kan påverka.

Det korta svaret är att vi kan börja med att lära oss mer. Inom min bransch, arkitektur och inredning, finns många punkter som vi kan titta mer på, till exempel. Nr. 3 – God hälsa och välbefinnande. Det är en fråga som hör ihop med byggmaterial, textilier och alla produkter vi använder. Är de materialen bra tillverkade? Innehåller de gifter? Är det en schysst arbetsmiljö för de som arbetar i produktionen? Många fler frågeställningar finns inom ramen för den rubriken. Nr. 12 Hållbar konsumtion och produktion är också väldigt intressant. Kan material och produkter återvinnas och ingå i kretsloppet? Det är viktigt för en cirkulär ekonomi som behövs för att inte förstöra planeten. Mer kunskap är nyckeln till att göra mer och för att ta vettiga beslut. Sen handlar det om att lyfta blicken och inte bara se på sin egen bransch och omgivning, för allt hänger i hop. Det är ett jordklot.

Jag kan verkligen rekommendera den cirka åtta timmar långa utbildningen i cirkulär ekonomi. Frågorna får djup på ett helt annat sätt. Det är kunskapen som kommer att göra skillnad. Vill du gå utbildningen, läs mer här: Cireko.se

Vill du veta mer om vad de Globala målen är. Kika in här.

Foto: Pernilla Ström

Hållbar färgsättning i trapphus på Södermalm från 1890.

Av en händelse var jag i kvarteren på Södermalm, närmare bestämt vid Slussen och tänkte att jag måste gå förbi trapphusen på söder som jag färgsatte under sent 1990-tal och se om färgsättningarna och målningarna finns kvar. Det roliga är att flera av dem gör det. Det fick mig att tänka på hållbarhet och vad det egentligen innebär.

Hållbarhet kan delas in i olika kategorier som social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet.

Social hållbarhet handlar om att möta våra mänskliga behov. Den utformade miljön ska möjliggöra delaktighet och jämlikhet, trygghet och en bra kultur för oss människor samt utgöra en fin miljö genom bland annat estetik. Miljövänlig och ekologisk hållbarhet handlar om att produkter som används ska ta hänsyn till människa och miljö i till exempel tillverkningen.

I en ekonomiskt hållbar arkitektur eller inredning ska man inte bygga, renovera eller förändra en miljö så att det medför negativa konsekvenser för den ekologiska eller sociala hållbarheten. Hälsa och välmående, trygghet, biologiskt och klimatsmarta miljöer med mera ska värnas.

Ekonomisk hållbarhet kan också handla om ekonomisk tillväxt. Till exempel, att renovera ett trapphus varsamt och stilfullt med bättre belysning och hållbara material och kulörer kan ge fastigheten ett ökat värde, men också spara energi, öka trygghet och trivsel med mera. Jag skulle säga att färgsättningen av fastigheten på Timmermansgatan 18 uppfyller flera av dessa punkter vilket gläder mig mycket.

Se mer information i portfoliobladet nedan. Beställare var Svenska Bostäder år 1997 och designer var jag själv Pernilla Ström samma år. Foto på hur trapphuset ser ut idag är från 2023.

Foto och portfolioblad av Pernilla Ström.

UTBILDNINGSTIPS – Få inblick i arkitekturhistoria, hur en arkitekt jobbar samt testa ritprogrammet Archicad.

Nu i januari är det dags att fundera på om man vill vidareutbilda sig. Själv jobbar jag som lärare i arkitektur, inredning och färgsättning på Folkuniversitetet. Nästa vecka, vecka 3, drar vi igång helt kostnadsfria prova-på-tillfällen. Då kan man komma och kolla in lokalerna, lärarna och inte minst få veta mer om sin drömutbildning.

Jag är huvudlärare för Diplomerad färgsättare och Arkitekturlinjen. Vill du boka en plats på prova-på för Arkitekturlinjen så hittar du den här. Vill du se en film om utbildningen, se här. Varmt välkommen!

Bilderna kommer från Folkuniversitetets film om Arkitekturlinjen.

Arkitekturkursen får en storasyster som heter Arkitekturlinjen

Arkitekturkursen är en kvällskurs i arkitektur på Folkuniversitetet Stockholm där jag har haft förmånen att vara huvudlärare. Den har gått varje termin sedan 2018. Många duktiga deltagare har varit med och byggt fina husmodeller till hus de har ritat själva.

Vi är stolta över våra samarbetspartners som är bland annat är Tengbom arkitektkontor och ArkDes, Arkitektur och designcentrum i Stockholm. Då och då kommer också andra arkitekter och föreläser och berättar om sitt arbete, som nu senast Clas Vallin från Clas Vallin Arkitekter.

Till våren 2023 kommer Folkuniversitetet att utöka utbudet med Arkitekturlinjen. Det är en utbildningslinje som ges en dag per vecka i fjorton veckor och som går under kategorin folkbildning. Vem som helst får gå som har ett stort intresse och vill veta mer om arkitektur. Man bör dock tycka om att arbeta kreativt och vara beredd på att arbeta hemma mellan tillfällena. Jag själv är huvudlärare på utbildningen, men vi kommer också ha gästlärare.

Arkitekturlinjen är mer avancerad än Arkitekturkursen eftersom det till exempel blir en del undervisning i ritprogrammet ArchiCAD. Här krävs datorvana och engagemang. Varmt välkommen om detta känns som något för dig. Läs mer om utbildningen här:

I Arkitekturkursen har vi ett smörgåsbord av olika ämnen och teman som relaterar till arkitektur. Se bilder från Instagram nedan #arkitekturkursen

På Arkitekturlinjen kommer det vara ett liknande upplägg men med fördjupande uppgifter och mer fokus på det digitala arbetet med att rita hus i 2D och 3D samt mer fokus på villaarkitekturen.

Fotografier av Pernilla Ström. Bilderna och mer info. hittar du på Instagram #arkitekturkursen
Bilderna visar moment i Arkitekturkursen som ges av Folkuniversitetet Stockholm.

Att arbeta kreativt tillsammans med andra är kanske det roligaste som finns

Att lära sig mer om något man tycker om och dela upplevelser och erfarenheter med andra, det är verkligen livskvalitet. I veckan gjordes det en film på Folkuniversitetet om den nya Arkitekturlinjen som startar i februari 2023 och då talade vi om vad som är det roligaste med att undervisa. Det är bland annat gemenskapen och det gemensamma intresset för arkitektur, inredning, konst och design.

På Arkitekturlinjen kommer vi att bygga modell, skissa på planlösningar, lära oss mer om villor, stilar, byggmaterial, olika synsätt och ideal och inte minst formspråk. På bilden en modell av Villa Savoye, som jag och en klasskamrat gjorde på Orienteringskursen i arkitektur på KTH för ett antal år sen. Ett bra sätt att lära sig mer om arkitektur.

Villa Savoye är ritad av Le Corbusier och uppförd 1928-1930. Han hade intressanta tankar om hur bostaden skulle fungera som en maskin och vara funktionell. Byggnaden vilar på pelare i betong och har många fönster runt om i de icke bärande väggarna. En öppen planlösning med stora möjligheter till förändring finns. Villan är ett exempel på ett hus som har ett fint samband mellan inne och ute.

Den funktionalistiska stilen och Villa Savoye känns fortfarande modern nästan hundra år senare. Vilken kommer bli vår nästa stora byggnadsstil tror du?

Foto: Pernilla Ström

Arkitekturlinjen våren 2023

Vårterminen 2023 lanseras Arkitekturlinjen på Folkuniversitetet. Ni som följer den här bloggen vet säkert redan att jag delvis arbetar som lärare. Mina ämnen är arkitektur, färgsättning och inredningsarkitektur. Allt hänger ihop. Arkitektur ligger mig varmt om hjärtat och jag har tidigare varit lärarpraktikant på KTH, Orienteringskurs i arkitektur. Sedan 2018 undervisar jag på Folkuniversitetet.

Den nya utbildningslinjen har speciellt fokus på villaarkitektur. Det kommer att bli arbete med ritningar och modellbyggen, enklare bygglovshandlingar och en introduktion till ritprogrammet ArchiCAD.

Men förutom kreativt arbete, vad lär man sig på arkitekturlinjen? Man får lära sig om småhus och villor, om arkitekturstilar, byggnadsdetaljer och byggteknik, om uppvärmning och hållbara val, om planlösningar och dess utveckling och mycket annat. Självklart kommer det intressanta föreläsare, bland annat arkitekt Clas Vallin. Vill du veta mer, kika in här.