Varför målar vi? Om fasadmåleri i stadsmiljö och Karl Johan-stil.

Tidigare i år fick jag hjälpa till med att färgsätta ett hus i Stockholms innerstad. Fastigheten är från 1860-talet och i Karl Johan-stil. Fasaden är putsad som de flesta hus är i Stockholm. Den har en inramning och överstycke ovan fönster i koppar. Även stuprör och listverk är i koppar vilket ger fina men lågmälda detaljer. Fönstren har troligen haft spröjs tidigare.

Karl Johan-stilen kännetecknas av förenklade klassicistiska stildrag, en symmetrisk putsad fasad och som utsmyckning horisontella lister en bit under tak och ovan fönsterraden på första våningen. Färgsättningen på fasader från tiden var ljust gult, ljust rosa eller ljusgrått. Fönsterbågarna målades mörkare i brunt, rött eller grönt.

Men varför målar vi egentligen? Det primära skälet är att skydda huset från väder och vind och slitage. Färgen blir som husets ”kläder” och skyddar underliggande material. Om man låter ytor få sprickor och skador så kan fukt tränga in och på sikt förstöra byggnaden. Vi behöver vara rädda om husets värde.

Ett annat skäl är att det är lättare att ta hand om väl underhållna, hela och rena målade ytor. Nu kanske vi inte rengör fasader i stan, men om vi tar bort pollen och luftföroreningar så håller sig en husfasad fräsch så mycket längre. Det kan man tänka på när det gäller villor och småhus, men även fönsterbågarna i flerbostadshusen.

Slutligen så är det också av estetiska skäl. Vi vill ju gärna omge oss med vackra kulörer som passar fint ihop. Det är hela gatubilden som är viktig, inte bara ett av husen.

Bilden föreställer ett förslag till färgsättning av en fasad. Av Pernilla Ström.

Färgsättning av 1800-talshuset med snickarglädje

Jag har nöjet att arbeta med färgsättningen av några underbara äldre hus från förr-förra seklet just nu. Det jag gör är att jag skissar, dokumenterar och målar. Efter två, tre färgsatta målningar börjar idéerna formas. När jag vet vad jag tycker passar in i sammanhanget, letar jag såklart efter inspiration också.

Det finns minst två huvudspår när det gäller färgsättning för 1800-tals husen. Antingen de lite murriga och dämpade kulörerna som ibland återfinns på hus inom Schweizerstilen eller de ljusa, pastelliga kulörerna som också finns på hus från tiden om vi nu tänker på andra halvan av 1800-talet. Särskilt i stan ser vi en hel del svagt gula, beiga och rosa fasader från tiden.

När det gäller villaarkitekturen och flotta 1800-tals hus med snickarglädje så tycker jag att ljusgult med lätt dragning åt det citrongula är så vackert. Jag hittade en fantastisk bild fotad av Jan Hejra. Det sägs att det är i detta hus som Pippi Långstrump spelades in.

Vad ska man då tänka på om man ska färgsätta om sitt hus? Mitt tips är att fundera över omgivningen. Finns det andra tongivande hus i närheten? Vilka material finns att ta hänsyn till? När du valt med omsorg, då kan du provmåla. Men tänk då på att alla förutsättningar ska finnas med. Alla kulörer som ska finnas på fasaden bör jämföras ihop med befintliga material. Slutligen bör man ta i beaktande att en fasadkulör kommer att se olika ut i olika väderstreck, under dygnets olika timmar och dessutom under olika årstider.

Lycka till!

Fotograf: Jan Hejra