Modern inredningskonst möter äldre tiders vingslag på Finska ambassadörsresidenset.

I veckan var jag på visning och designcocktail på Finska ambassadörsresidenset på Västra Trädgårdsgatan i Stockholm. Här fick vi se vackert inredningsglas av finska företaget Essis by Lasilinkki och stilfulla ljudabsorbenter av Okko design.

Presentationen av inredningsprodukterna skedde i vackra rum i fastigheten som har kallats De Geerska palatset och det Wachtmeisterska huset. Det utfördes en nybyggnad av fastigheten 1769 – 1774. (Källa: Riksantikvarieämbetet). Carl de Geer var byggherre och Jean Eric Rehn arkitekt.

Jean Eric Rehn var grafiker, konstnär och arkitekt/inredningsarkitekt som arbetade bland annat för drottning Lovisa Ulrika på Stockholms slott, Drottningholms slott och Kina slott. Han arbetade både i gustaviansk, klassicistisk stil och rokoko. Rosen-girlanger, lagerkransar och festonger, romerska hjältesagor, antika urnor och mycket mer kan ses i hans vackra inredningar och dekor på slotten. Källa Riksarkivet.

Inredningar har sedan dess renoverats och ny inredning tillkommit på Finska ambassadörsresidenset.

Tusen tack Essis by Lasilinkki och Okko design för ett trevligt event. Så fina produkter ni har!

Foto: Pernilla Ström. Nytänkande inredningsglas av Essis by Lasilinkki.
Foto: Pernilla Ström. Stilfulla ljudabsorbeter av Okko design.
Foto: Pernilla Ström. Bild från Finska ambassadörsresidenset i Stockholm.

Observatoriet och 1700-talets arkitektur

Många har säkert som jag själv gått förbi den vackra byggnaden på kullen i Observatorielunden och varit nyfiken på användningsområdet, historien och arkitekten bakom och inte minst stilen. Observatoriet kom till som en plats för mätningar och astronomiska observationer, har ett tag varit museum, men har nyligen öppnats igen som ett nytt naturvetenskapligt centrum. Stilen på byggnaden är symmetrisk med tydliga geometriska former och för tankarna till renässansen och klassisk symmetri.

Byggnaden uppfördes av mellan 1747 och 1753 av Kungliga vetenskapsakademien. Arkitekt var Carl Hårleman som var delaktig arkitekt av flera viktiga byggnader och slott i bland annat Stockholm och han var också riksdagsledamot, trädgårdsarkitekt och överintendent. Han studerade arkitektur i Frankrike och i Italien och förmodligen blev han djupt imponerad och inspirerad av arkitekturen där, vars stildrag han delvis tog med sig hem till Sverige. Visst kan man se de klassicistiska dragen i Observatoriet. Den nuvarande kupolen tillkom dock senare – 1977. År 1756 började man med meteorologiska och astronomiska observationer i observatoriet.

Foto: Pernilla Ström

1700-talets färgsättning

Under 1700-talet blev det alltmer gula fasader i Stockholm. Även gulrosa och stenliknande gråbruna eller grågröna kulörer förekom. Putsade stenhus kunde få antika stildrag som pilastrar och frontoner. Lister och pilastrar färgades ibland vita och det sägs vara för att härma vit marmor som var populärt i italiensk och fransk arkitektur och tidigare i antikens Grekland och Rom.

Klassicismen som arkitekturstil har stildrag från den grekiska och romerska klassiska arkitekturen. Stilen präglas av klarhet, symmetri och harmoni. Klassicistiska stildrag fanns även under den italienska renässansen. I Sverige hämtades det inspiration till slott och adelsmiljöer från 1700-talets klassicism i Frankrike.

Spökslottet, eller Schefflerska huset, stod klart 1702. Det ligger på Drottninggatan på Norrmalm i Stockholm och är egentligen en herrgårdsbyggnad, men med en plan inspirerad från 1600-talets adelspalats. Stenhuset har en plan med förgård och flyglar fogade till en huvudbyggnad. Det höga järnstaketet ger ett pampigt intryck till fastigheten. Exteriören har klassicistiska stildrag.

Spökslottet i Stockholm.
Spökslottet. Foto: Pernilla Ström
Spökslottet, sett från Spökparken. Foto: Pernilla Ström