Varför målar vi? Om fasadmåleri i stadsmiljö och Karl Johan-stil.

Publicerad den av PS

Tidigare i år fick jag hjälpa till med att färgsätta ett hus i Stockholms innerstad. Fastigheten är från 1860-talet och i Karl Johan-stil. Fasaden är putsad som de flesta hus är i Stockholm. Den har en inramning och överstycke ovan fönster i koppar. Även stuprör och listverk är i koppar vilket ger fina men lågmälda detaljer. Fönstren har troligen haft spröjs tidigare.

Karl Johan-stilen kännetecknas av förenklade klassicistiska stildrag, en symmetrisk putsad fasad och som utsmyckning horisontella lister en bit under tak och ovan fönsterraden på första våningen. Färgsättningen på fasader från tiden var ljust gult, ljust rosa eller ljusgrått. Fönsterbågarna målades mörkare i brunt, rött eller grönt.

Men varför målar vi egentligen? Det primära skälet är att skydda huset från väder och vind och slitage. Färgen blir som husets ”kläder” och skyddar underliggande material. Om man låter ytor få sprickor och skador så kan fukt tränga in och på sikt förstöra byggnaden. Vi behöver vara rädda om husets värde.

Ett annat skäl är att det är lättare att ta hand om väl underhållna, hela och rena målade ytor. Nu kanske vi inte rengör fasader i stan, men om vi tar bort pollen och luftföroreningar så håller sig en husfasad fräsch så mycket längre. Det kan man tänka på när det gäller villor och småhus, men även fönsterbågarna i flerbostadshusen.

Slutligen så är det också av estetiska skäl. Vi vill ju gärna omge oss med vackra kulörer som passar fint ihop. Det är hela gatubilden som är viktig, inte bara ett av husen.

Bilden föreställer ett förslag till färgsättning av en fasad. Av Pernilla Ström.

Färgsättning av 1800-talshuset med snickarglädje

Publicerad den av PS

Jag har nöjet att arbeta med färgsättningen av några underbara äldre hus från förr-förra seklet just nu. Det jag gör är att jag skissar, dokumenterar och målar. Efter två, tre färgsatta målningar börjar idéerna formas. När jag vet vad jag tycker passar in i sammanhanget, letar jag såklart efter inspiration också.

Det finns minst två huvudspår när det gäller färgsättning för 1800-tals husen. Antingen de lite murriga och dämpade kulörerna som ibland återfinns på hus inom Schweizerstilen eller de ljusa, pastelliga kulörerna som också finns på hus från tiden om vi nu tänker på andra halvan av 1800-talet. Särskilt i stan ser vi en hel del svagt gula, beiga och rosa fasader från tiden.

När det gäller villaarkitekturen och flotta 1800-tals hus med snickarglädje så tycker jag att ljusgult med lätt dragning åt det citrongula är så vackert. Jag hittade en fantastisk bild fotad av Jan Hejra. Det sägs att det är i detta hus som Pippi Långstrump spelades in.

Vad ska man då tänka på om man ska färgsätta om sitt hus? Mitt tips är att fundera över omgivningen. Finns det andra tongivande hus i närheten? Vilka material finns att ta hänsyn till? När du valt med omsorg, då kan du provmåla. Men tänk då på att alla förutsättningar ska finnas med. Alla kulörer som ska finnas på fasaden bör jämföras ihop med befintliga material. Slutligen bör man ta i beaktande att en fasadkulör kommer att se olika ut i olika väderstreck, under dygnets olika timmar och dessutom under olika årstider.

Lycka till!

Fotograf: Jan Hejra

Vilka är trendkulörerna 2024?

Publicerad den av PS

Ja det beror förstås på vem du frågar. Jag fick frågan i en intervju och då blev mitt svar följande:

Kulörtrender som vi ser just nu är traditionella kulörer som kommer från jordpigment, men även klorofyllgrönt och andra färger ur naturens kulörschema. Grönt är stort, grågrönt, bladgrönt, men även friskare limegrönt. Lila och brunt ser vi också, liksom en del blå färger. Men de varma kulörerna som beige, ockragult och brända röda toner är kanske de mest populära nu.

Med jordpigment menar jag ockra, terra, sienna – de klassiska gula, orangea, bruna tonerna som också finns som namn på konstnärsfärger. Blanda en gnutta av något av dessa pigment i vitt och pyttelite lite svart, så får man en ljus, varm beige kulör och BEIGE är förmodligen den mest populära kulören hos svenskar i inredning just nu. Vi är ju försiktiga av oss.

Kritvitt eller neutralvitt är i alla fall inte högst på listan längre när vi väljer färg och det kan bero på att den neutrala vita färgen inte gifter sig lika bra mot naturens färgschema som de brutna tonerna av vitt eller ljust beige. Nästan allt i naturen har ju en gulton.

Inspirationsbild från Slettvoll. Foto: Pernilla Ström.
Inspirationsbild från Slettvoll. Foto: Pernilla Ström

Glöm inte kontraster i inredningen. Det är dynamiken mellan ljus och skugga som skapar en fin rumslighet.

Publicerad den av PS

Deltidsutbildningen Diplomerad färgsättare är i full gång och vi har klarat av den del som innefattar ”belysning och ljussättning”. Färg är ju som bekant beroende av ljuset och vi hade nyligen besök av en riktigt intressant gästföreläsare – Johanna Enger.

Johanna Enger är assisterande professor i ljusdesign från Perceptionsstudion på Konstfack och hon föreläste för oss om sin forskning och gav många proffstips. Råden nedan är min egen tolkning av det jag noterade från föreläsningen. Själv jobbar jag som huvudlärare på utbildningen och mitt område är färgsättning.

Om vi vill ha ett visuellt ljusare rum, då kan det skapas genom kontraster. Ett vitt rum upplevs inte ljusare eller mer tydligt bara för att det är vitt. Det är kontrasterna mellan ljus och skugga som ger upplevelsen av ljushet.

Bra belysning och dagsljus gör våra rum vackrare, men det handlar inte om att lysa upp ett rum så mycket som möjligt. Vi behöver istället skapa skuggor och variation. Ett trivsamt och behagligt rum kommer vanligen från ett lagom och varierat ljus.

För att skapa ett tydligt rum, så bör man jobba med ljuset och kontraster. Ett sätt kan vara att använda mer direkt ljus, istället för diffust ljus. Anledningen är att direkt ljus skapar starkare skuggor och därmed mer kontrast.

Johanna Enger talade om att vi gärna ska ljussätta det som ska vara i fokus i rummet, men vi ska inte heller glömma bort ljuset runt omkring oss. Ljussätt gärna föremål för att få fram rumslighet och form genom skuggor och tänk på att man inte ska se ljuskällan.

Tusen Tack Johanna Enger för att du kom och föreläste hos oss på Diplomerad färgsättare på Folkuniversitetet!

Johanna Enger föreläser om ljus på Diplomerad färgsättare på Folkuniversitetet. Foto: Pernilla Ström

Färg som material och en checklista vad du behöver tänka på när du väljer vilken sorts färg du ska använda.

Publicerad den av PS

Vad är det egentligen för skillnad på färg och kulör? Färg är innehållet i färgburken. Färg är materialet. Ordet målarfärg kan översättas med engelskans Paint. I svenska språket och i folkmun används ”färg” och ”kulör” ibland synonymt och ibland på det korrekta sättet. Därför är det bra att förtydliga vad vi menar.

Om du är målare eller arbetar i färgaffär, använder du troligtvis orden mer noggrant. Färg är materialet och kulör används för att beskriva vad vi ser, till exempel ”den röda kulören på fasaden”.

Förra veckan hade vi besök av Pelle från Jotun på Diplomerad färgsättare. Då fick vi en lektion i färg som material och vad färg kan innehålla.

Färg innehåller:

  • BINDEMEDEL, olja, akryl, PVA, epoxi.
  • PIGMENT, titandioxid, järnoxid. *Pigment kan vara syntetiska eller gjorda av mineraler som jordpigment – mitt eget tillägg.
  • FYLLNADSMEDEL, krita, kalk osv.
  • LÖSNINGSMEDEL, vatten eller lacknafta.
  • TILLSATSER, fungicider, antimögelmedel, biocider, torkningsmedel, förtjockningsmedel osv.

När man ska välja färg eller produkt för måleriet bör man tänka på:

  • Hur mycket slitage kommer ytan att utsättas för?
  • Vilken typ av yta ska behandlas? Vägg, snickerier eller en fasad?
  • Vilket utseende önskas?
  • Analysera underlaget. Vilken fuktbelastning kan vi räkna med?

Om du ska måla om en fasad, tänk då på att valet av fasadfärg är extra viktigt. Vad fasaden har målats med för typ av färg tidigare är viktigt att ta reda på. Ta hjälp av en renommerad målerifirma.

Foto: Pernilla Ström.

Färg och ljus i rumsliga sammanhang – om olika nivåer av perception.

Publicerad den av PS

Nu är utbildningen Diplomerad färgsättare igång för den här terminen. Det är fjärde gången jag är huvudlärare på deltidsutbildningen på Folkuniversitetet. Vi studerar färg, ljus och rum på olika sätt, dels var för sig, men framförallt i sammanhang. Det blir en hel del fokus på rumsligheter.

Här är ett exempel på sammanhang: Om det är solnedgång i ett rum, då förstår vi att det är solens varma ljus som förändrar färgerna i rummet. Vi förstår och tolkar sammanhanget, kvällsljuset förvränger färgerna. Det kallas också adaption, vi anpassar oss till rådande kvällsljus men förstår att rummet ser annorlunda ut annars.

Vår perception kan delas in i tre upplevelsenivåer enligt Ulf Klarén som tidigare var min lärare i Perceptionsstudion på Konstfack. Kategorisk perception, direkt erfarenhet och indirekt erfarenhet. Den kategoriska perceptionen är automatisk och innebär att vi människor till exempel delar in färger i olika grupper. Det kan vara kulörtonlika färger och nyanslika färger. Dessa grupperingar är lika för alla och handlar inte om smak.

Den direkta erfarenheten är hur gräset känns att gå på och hur skarpt grönt det kan vara på sommaren eller hur en sammetsgardin upplevs. Den indirekta erfarenheten handlar om kulturella associationer, seder och trender. Den förändras över tid. Det är bra att känna till att vi upplever omvärlden och rummen genom olika nivåer av perception. Vi väver ihop en hel rad sinnesupplevelser i vår förståelse och tolkning av ett rum.

På bilden nedan kan vi se att gardinerna och väggen hör ihop – de är i samma kategori av kulörtonlika färger. Det är vår automatiserade kategoriska perception som hjälper oss att avgöra detta. Ett enkelt sätt att skapa harmoni.

Foto: Pernilla Ström. Bilden föreställer Mys All’ Italianas lokal för event.

Ljus, färg och visuell perception

Publicerad den av PS

På fredag börjar deltidsutbildningen Diplomerad färgsättare på Folkuniversitetet där jag är huvudlärare. Jag ser mycket fram emot att träffa alla deltagare och jag kan lova vi har riktigt spännande gästföreläsare.

Färg och ljus hör ihop, därför undervisar vi i båda ämnena och lägger en hel del tid på hur de samverkar både i rumsligheter och i exteriörer.

Stort tack till Johanna Enger, assisterande professor i ljusdesign, forskare, ljusdesigner och ansvarig för Perceptionsstudion på Konstfack, för att du delar din kunskap med oss. Det ska bli så roligt.

Själv har jag studerat i Perceptionsstudion i två omgångar och det är verkligen fantastiskt roligt att studera och jobba med färg och ljus.

Tack även till Zero Lighting och iGuzzini, studiebesöken hos er är alltid så givande och bra.

Vill du lära dig mer om färg och ljus? Det finns ett par platser kvar. Välkommen!

Foto: Pernilla Ström

Guldiga olivtoner i matlagningsstudion

Publicerad den av PS

En iskall vinterdag samlades vi en grupp personer som skulle laga italiensk mat. Vi kom in i värmen från den stränga kylan utanför. Här mötes vi av goda tilltugg och senare fantastisk mat som vi lagade själva under ledning av Lorenzo Biacchi från Mys All Italiana.

Det är inte första gången jag hjälper till med färgsättning och inredning till en matlagningsstudio. Denna gång fick jag föreslå färg och gardiner till det runda rummet, men det kommer fler inredningsdetaljer och bättre ljus framöver.

Konceptet är att Du ska uppleva en bit av landskapet Parma i Italien. Känn på färgerna och upplev dofterna och maten. Guldiga olivtoner dominerar i det runda matlagningsrummet och i matsalen ska det istället bli varma färger som i en solnedgång.

Sa jag att maten är ljuvlig? Boka en plats på ett matlagningsevent och prova!

Hur kan färg skapa en trygg och bra rumslighet i vårdmiljöer?

Publicerad den av PS

Hur vi uppfattar färg skiljer sig åt hos människor. Vi uppfattar färg olika på grund av en viss situation, förväntan, avsikt, erfarenhet, kulturella preferenser och mycket mer. Även yttre faktorer som ljus, form och rumslighet påverkar. Om en färg är fin eller ful i ett visst sammanhang är därför relativt. När det handlar om färg i vårdmiljöer, så vet vi att det i vårdmiljöer finns det särskilda behov och därför är det av stort vikt att färgsätta med kunskap och eftertanke.

Målgrupper som vården särskilt behöver anpassas till är de som har nedsatt funktion på grund av ålder, sjukdom eller någon funktionsvariation. Det kräver att miljöer är lätta att tolka och förstå. En sådan miljö ger en känsla av trygghet, kontroll och lugn i stället för motsatsen som kan framkalla stress.

Flera studier har visat att hemlika och berikade miljöer bidrar till välbefinnande. Det betyder inte att det behöver se gammalmodigt ut. En fin hemliknande miljö kan skapas med ett modernt intryck.

Vackra färger och trivsam inredning är så viktigt inom vården vare sig vi talar om det stora sjukhuset eller den lilla privata mottagningen. Här kommer ett par inspirationsbilder med kulörer som jag själv skulle uppskatta att se i vårdmiljöer. Den sista bilden är ett inredningsprojekt jag själv har gjort till företaget Inför2halvlek, som arbetar med massage och yoga bland annat.

Foto: Pernilla Ström. Inspirationsbild.
Foto och inredningsprojekt: Pernilla Ström

Flera rapporter har blivit skrivna om bland annat färgsättning. Nu senast blev det rapporten: Färgsättning i vården. Hur kan färg skapa en trygg och bra rumslighet i vårdmiljöer? (Pernilla Ström, Högskolan Borås, 2023). I rapporten tas det upp hur man kan tillgänglighetsanpassa en vårdmiljö med färg och inredning.

Välkommen 2024! Nu startar snart en ny termin med Diplomerad färgsättare.

Publicerad den av PS

Så härligt med ett nytt år. Det ska bli roligt att starta upp en ny termin med utbildningen Diplomerad färgsättare. Terminen startar den 16 februari. Varmt välkomna alla nya deltagare.

Mitt ledord för året är harmoni. Det ska vara kul att utbilda sig och att jobba. Tillsammans skapar vi våra bästa erfarenheter.

En av kursdeltagarna skrev en fin rekommendation efter utbildningen, den låter så här:

”Pernilla har varit min lärare på utbildningen Diplomerad färgsättare vid Folkuniversitetet i Stockholm och jag vill starkt rekommendera henne och utbildningen för alla som har intresset i ämnet och vill arbeta med kulörer. Pernilla har djup teoretisk och praktisk kunskap och erfarenhet inom färg- och ljussättning, inredningsarkitektur och stilhistoria. Dessutom är hon en fantastiskt pedagog som inspirerar sina studenter och är lyhörd till deras önskemål. Tack vare henne och utbildningen tog jag steget att mitt i livet byta yrkesbana. Stort tack, Pernilla!” – Aleksandra, tidigare elev på Diplomerad färgsättare, 2022.

Se filmen om utbildningen här.

Läs mer om utbildningen på Folkuniversitetet här.

Bild: Folkuniversitetet Stockholm.