Vill du utvecklas kreativt i höst och lära dig mer om färg, inredning och arkitektur? Spana in våra kurser på Folkuniversitetet!

Publicerad den av PS

Snart drar höstterminen igång med studier och kortare kvällskurser. Som utbildare och kursledare ser jag fram emot en ny termin på Folkuniversitetet.

De utbildningar jag leder är Diplomerad färgsättare, Arkitekturlinjen och kvällskursen Inredningsarkitektur – rum, form, färg. Inredningskursen har gått varje termin sedan hösten 2018 och i höst har vi en alldeles ny helgkurs som är en fördjupningskurs i färgsättning. Den går helgen 31 augusti-1 september. Alla utbildningarna har kreativt fokus och det blir en hel del skapande genom skisser, ritningar och modellbyggen på olika nivåer.

Går du en utbildning på dagtid 20 %, det vill säga en dag per vecka, då gäller det att läsa på ordentligt mellan tillfällena och komma förberedd till nästa gång. Det blir också hemuppgifter av olika karaktär varje vecka. Väljer du en kvällskurs, då är det inte samma krav på hemarbete. Då går det bra att komma utan förkunskaper och utan att läsa på under veckan. Men om du väljer att läsa på kursavsnittet och öva hemma, då lär du dig så mycket mer.

Det roliga är att vi har alla sorters deltagare. Det finns både unga och äldre, de som kommer direkt från gymnasiet och en del som redan har en universitetsexamen eller lång yrkeserfarenhet. Denna blandning är så trevlig, alla har unika erfarenheter och samlas kring glädjen i att skapa och kreera.

Glöm inte att du ska tycka om att arbeta kreativt. Vill du veta mer? Alla kurser och utbildningar ligger uppe för bokning nu. Vill du komma på ett kostnadsfritt prova-på tillfälle så går det också att boka sin plats nu. Först till kvarn! Surfa in på Folkuniversitetet.se skriv Pernilla Ström i sökrutan så kommer mina utbildningar upp. Varmt välkommen och hoppas vi ses! Länk här.

Foto: Pernilla Ström. Bilden föreställer miniatyrmodeller av stolar i bland annat Bruno Mathssons design.

Vad berättar rummen i 1700-talets slottsarkitektur? Om färgsättning, konst och inredningens underliggande betydelser i Gustav III paviljong.

Publicerad den av PS

Vilka kulörer kommer först upp om du tänker på byggnader från 1700-talet? Kanske gult och grått? Ett exempel på riktigt vacker slottsarkitektur är Gustav III:s paviljong i Haga. Arkitekten Olof Tempelman ritade paviljongen 1787 med instruktioner från Gustav den III som hade besökt utgrävningarna av Pompeji och Herculaneum. Exteriören är väldigt stilig i klassisk stil inspirerad av antiken, men insidan är ännu mer intressant. Louis Masreliez, en av de mest framstående konstnärerna och inredningsarkitekterna på 1700-talet har skapat inredningen. Den kallas Pompejansk och hämtar som sagt sin inspiration från Pompeji, men även antikens Grekland och Rom. Vi brukar även tala om arkitekturstilen som klassicistisk och inredningen som gustaviansk. Här finns kolonner, valvbågar och symmetri och invändigt stiliga möblemang och väggmålningar med motiv av antikens gudar.

En av de mest intressanta konstvetenskapliga kurserna jag läst på Stockholms Universitet var ”Det skapande rummet” med Thérèse von Lampe. Den handlade bland annat om väggmålningarna i Gustav III:s paviljong. Rummets betydelse var för Gustav III oerhört viktig, men också bilden av honom själv. Arkitekturen och rummen berättar om hans ambitioner, hans kreativitet och kunskap och hans skaparlust. Rummen skulle vara estetiskt tilltalande men också ha en underliggande mening. Ingenting är lämnat åt slumpen. Här finns både politiska och kulturella betydelser. Rummen skulle dessutom spegla funktionen och markera graden av viktighet.

Louis Masreliez skapar poetiska väggmålningar som berättar om antikens gudar och deras egenskaper. Detta skulle kunna ses som ”bara konst”, men har naturligtvis en djupare mening. Man skulle kunna likna gudarnas egenskaper vid människornas och som von Lampe skriver: ”Apollo är givetvis ämnad att föra tanken till Gustav III och, ännu mer specifikt, till kungen som byggmästare i både yttre och inre mening”. Här finns också flera hjältemotiv, som kan vara tänkta att kunna associeras till kungen. För gästerna är berättelserna i form av väggmålningar ett givet samtalsämne som visar vem som kan historia.

Vad betyder inredningen för oss idag? Hur medvetna är dagens inredningsarkitekter, konstnärer och slottsarkitekter om att skapa betydelser som kan tolkas av eftervärlden? Det är spännande att se på arkitektur och inredning som konst som berättar en historia om vår tid.

Källor:

Thérèse von Lampe: Det skapande rummet, Stockholm 2004.

https://www.kungligaslotten.se/vara-besoksmal/gustav-iiis-paviljong/paviljongens-salar.html

Foto: Pernilla Ström. Gustav III paviljong på Haga.

Foto: Pernilla Ström

Foto: Pernilla Ström. Bokomslag till Thérèse von Lampes avhandling ”Det skapande rummet”.

Mönster, mosaik och kulörer. Materialens betydelse och helhetskompositionen i en interiör.

Publicerad den av PS

Under sommaren har jag besökt olika museer i bland annat Köpenhamn och fascinerats av vackra färger, mönster, mosaik, konst, skulptur och takmålningar. Förundran känns som ett milt ord i sammanhanget. Här kommer en sammanfattning: WOW!

Golven är en stor del av en yta och de vackra mosaikgolven på de danska museerna ger en helt annan totalupplevelse än de så vanliga parkettgolven som vanligen finns i konstmuseer.

Jag kan varmt rekommendera Glyptoteket och Thorvaldsens museum. Här finns otroligt vacker konst, skulptur och extraordinära takmålningar och golvmosaiker. Det ger mersmak på flera sätt. Både att besöka fler museer, se på konst och arkitektur och inspiration till att inreda med mer mönster och färg i smått och stort.

Mer information om museerna här: https://www.thorvaldsensmuseum.dk/en https://glyptoteket.dk/

Foto: Pernilla Ström. Bild från Glyptoteket, Köpenhamn.
Foto: Pernilla Ström. Bild från Thorvaldsens museum.
Foto: Pernilla Ström. Bild från Thorvaldsens museum.

Vad betyder olika kulörer? Om färgpsykologi.

Publicerad den av PS

Är rosa en kvinnlig kulör? Nej, egentligen inte, men det beror på vem du frågar. Det sägs att rosa blev en populär kvinnlig färg i Sverige på 1940-talet. Det sägs också att männens samlingsrum i vissa kulturer har en rosa väggfärg och kanske är det så fortfarande.

Det är alltså inte helt relevant att säga vad som är kvinnligt eller manligt, att blått är flott och gult är fult, för vad vi anser kan skifta över tid, vara olika i olika kulturer eller sammanhang. Men det är roligt att diskutera färg och att fundera över hur känsloupplevelser kan kopplas till färg och färgpsykologi.

För företag är det ändå viktigt att kommunicera med färg och att välja sina företagsfärger med omsorg. Jag föreläser gärna om färg och färgpsykologi och för några år sedan föreläste jag på Stockholmsmässan om färgers betydelse i professionella sammanhang.

Det är spännande att skapa ”nya” kombinationer av kulörer och sätta ihop kulörpaletter för olika sammanhang. Behöver ditt företag hjälp med att ta fram en fräsch kulörpalett att använda i olika sammanhang, hör av dig, jag hjälper gärna till. Samma sak om ni vill ha en föreläsning om färgsättning, färg i inredning, färglära eller färgpsykologi.

Foto: Olle Sjögren. Pernilla Ström föreläser på Stockholmsmässan och kulörer och dess betydelse för företag.

Bilden visar kulörer och en lek med värdeord. Orden är subjektiva och uppfattningen om vad kulörer kan ha för betydelse är olika för olika människor.

Vad betyder egentligen färg, ljus och material i läkande miljöer?

Publicerad den av PS

I vårdmiljöer finns särskilda krav på färg- och ljus när det gäller till exempel tillgänglighet. Att kunna orientera sig på platsen är viktigt för alla, men speciellt viktigt om man har en funktionsnedsättning. Det kan vara att synen är nedsatt, men det finns också kognitiva hinder hos oss människor. Jag är påläst när det gäller färg- och ljus i läkande miljöer och vill gärna se att vårdcentraler, tandläkare, sjukhus, privatkliniker och andra aktörer lägger större vikt vid färg, ljus och material. Det gör så oerhört mycket för trivseln, men påverkar funktion och hållbarhet också.

Här kommer ett smakprov om vad som kan vara bra att tänka på när det gäller färgsättning i läkande miljöer. Texten kommer från min egen uppsats i ämnet på Högskolan Borås. Texten baseras på forskning i ämnet, men har egna tillägg, tankar och slutsatser.

•Hur vi uppfattar färg skiljer sig åt hos oss människor. Vi uppfattar färg olika på grund av en viss situation, förväntan, avsikt, erfarenhet, kulturella preferenser och mycket mer. En harmonisk färgmiljö kan dock skapas utifrån vad vi alla uppfattar som harmoniskt. Det vet vi genom att studera färg och så kallad kategorisk perception. Sammanhang och likheter i kulörkombinationer kan uppfattas som mer harmoniska än andra. I vårdmiljöer är det önskvärt att skapa trygghet och harmoni. Det kan man hjälpa till med genom välkomponerad färg- och ljussättning.

•Att försöka förstå vårdtagarens perspektiv i planeringsskedet kan öka möjligheten till kontroll och komfort hos patienten i en färdigställd miljö. Att anlägga ett hälsofrämjande perspektiv på färg- och ljusdesign av miljöer är en komplex uppgift som förutsätter kunskap och att den målgrupp som ska och bruka miljön är i centrum (Wijk & Häggström, 2014). Tillräckliga kontraster när det gäller färg och ljus i rumsliga sammanhang behövs för att alla ska kunna orientera sig och särskilja miljön på ett bra sätt, men även för estetikens skull.

I augusti har vi en fördjupningskurs för färgsättare på Folkuniversitetet Stockholm. Det är en helgkurs den 31 augusti – 1 september. Då kommer vi ta upp färg och ljus i läkande miljöer. Hör av dig om du vill veta mer. Kursen kan bokas här.

Bilden är en visualisering av en reception i en vårdmiljö av Pernilla Ström, ID Design.

Kulörer som återfinns i den vackra Schweizerstilen 1850-1880

Publicerad den av PS

Schweizerstilen är en arkitekturstil med riklig snickarglädje och lövsågade sirliga detaljer. Stilen uppfördes ungefär mellan 1850-1880. Fasaden är artikulerad och här skapas en effekt mellan ljus och skugga. Husen är symmetriska med stora tak och markerade takutsprång. Verandor och listverk är framträdande. Taken är tunna och plåtklädda om de inte är omlagda under senare år. De fina fönster- och dörromfattningarna är som smycken och den panelklädda fasaden är avdelad med lister som ger en uppfattning om konstruktionen.

Enligt Stockholms läns museum blev färgsättningen friare än tidigare och kulörerna liknade träets naturliga färger. Brunt, grönt, grått, gult och beige i olika nyanser var vanligt. Fönsterbågarna är mörka i engelskt rött, brunt eller grönt. Taken är svarta, röda eller gröna liknande ärgad koppar. Ofta var det flera kulörer på en och samma byggnad.

Färgsättningen på Schweizervillorna var ofta murrig och om vi ska dyka in i de gula färgerna på husen är de ibland i ockragult, mörkgult eller gulbrunt. Men de gula Schweizervillorna finns i varierande gula kulörtoner. De kan gå aningen mot citrongult eller senapsgult och ibland vara ljusare gula, eller ha en gulbrun ton med lite rött i. Fasaden och listverket kan vara i två olika mörka gula kulörer. Villa Eolsund på Djurgården i Stockholm är ett exempel som man kan se här.

En annan gul villa, som dock inte är murrig, i Schweizerstil är Gustavslund i Nacka från 1889. Färgsättningen med gul fasad och vita lövsågade snickerier skulle kunna ses som diskret om det inte vore för det gröna på fönsterfoder och listverk som ramar in byggnaden. Elegant om du frågar mig. Det finns också Schweizervillor som har ett ljusare utseende. Ljusare gult och vanilj, brutet gul-vitt ses ibland. Se till exempel Villa Fridhem här.

Jag har provmålat en hel rad kulörer som passar i stilperioden. Bilderna nedan är dels en inspirationsbild av en Schweizervilla i mörk ockragult och dels en bild på mina målade prover i mörk ockra och beige. De lite kraftigare huskulörerna gör sig så bra mot klorofyllgrönt, men även mot rött. Mina personliga favoritkulörer för denna stil är dock lite ljusare nyanser av gult och grönt.

Foto: Pernilla Ström. Inspirationsbild, mörkare gul villa i Schweizerstil.
Foto: Pernilla Ström. Provmålning av diverse kulörer som passar till Schweizerstilen.

How can color create room? Den frågan ställde jag mig när jag skrev en uppsats om kulörer och dess sammanhang på KTH för ett antal år sedan.

Publicerad den av PS

En väl färgsatt miljö kan ha så många olika syften och mening. Det beror på vilket sammanhang det handlar om. Ska kulörerna väcka känslor? Skapa lugn och ro? Ge så hög estetisk upplevelse som möjligt och vem får tycka till om det?

Färgsättning kan skapa ett emotionellt värde och höja självkänslan både i en bostad, på ett företag och i ett samhälle. Är det trevligt omkring oss påverkar det oss positivt och vi blir stoltare. Men hur viktigt är det egentligen med rätt färgsättning för ett företag? Det är oerhört viktigt.

För några år sedan skrev jag en uppsats på KTH om hur färgsättning kan skapa mening och i samband med det diskuterade jag egna utförda projekt. Här kommer ett mindre utdrag ur uppsatsen som handlar om hur jag tänkte när jag fick färgsätta en personalmatsal till ICA.

For a company right colors mean strategy. It is an economical choice. Colors are connected to the brand and what the company wants to communicate. In the staff dining room the aim was to strengthening the brand, to make a comfortable room, to make it modern but not as much trendy modern as classical modern. We wanted the staff to like it and if possible feel special and appreciated. If we think about the opposite; if a company owner just let the staff dining room be worn down. The staff could feel unappreciated and unhappy in their workplace. It also lowers the company brand. Of course colors do not stand alone. You cannot disregard from lighting and the effect of daylight. A well colored room is a well lightened room or a room with a good daylight. Colors also interact with other materials and surfaces that you cannot neglect. All surfaces are colors. Therefore I suggest all companies who are thinking of a renovation to hire a good architect or an interior designer. This is a field that requires some knowledge, not only about colors, but also about architecture, materials, lighting and not to forget; some psychological and perceptual effects that colors brings with them.

Om du ansvarar för renoveringen av lokaler eller på ett företag, kontakta mig gärna för en förutsättningslös diskussion. Välkommen!

Fotografiet föreställer Pernilla Ström, ID Design. Fotograf: Ewa Malmsten Nordell.

Uppsats av Pernilla Ström – How Can Color Create Room – KTH School of Architecture, 2012.

Kromoxidgrönt är en fin accentkulör på hus och passar speciellt bra på fasader från sent 1800-tal

Publicerad den av PS

Ett vackert grönt pigment som används till att blanda gröna kulörer är kromoxidgrönt. Pigmentet blev alltmer vanligt under andra halvan av 1800-talet, men har använts flitigt och framställts industriellt sedan 1860-talet. Har du ett 1800-tals hus och letar efter den rätta gröna kulören till detaljer så kika på kulörer i den kromoxidgröna skalan. Det kan vara den accentkulör du söker.

Kromoxidgrönt är hållbart, vilket gör pigmentet lämpligt för utomhusbruk. Det har god täckförmåga och är ljusbeständigt, vilket är bra för vi vill inte ha kulörer som snabbt blir solblekta. Det kromoxidgröna pigmentet kan ge en dämpad eller relativt kulört och kraftig grön färg.

Kromoxidgrönt lyser verkligen upp och är riktigt vackert mot svagt gula, rosa och aprikos-beiga fasader.

Foto: Pernilla Ström.

Att tänka på om du ska måla om huset ljust eller vitt

Publicerad den av PS

Vitt är en kulör som kan vara knepig när det gäller husfasader. Rent vitt eller kritvitt lämpar sig oftast inte på fasader eftersom huset kan blir alltför vitt och till och med göra ont i ögonen för att det lyser för starkt.

I naturen har mycket av det vi ser en gulton och för att den vita färgen ska passa in behöver den ha en gnutta gult och pyttelite svart i sig. Utan detta, kan färgen uppfattas ha lite blåton. Men, det kan också bli mycket snyggt att knäcka av den vita med lite grön umbra. Att låta huset ha en svagt beige eller grön ton kan bli väldigt snyggt mot kulörtare eller mörkare gröna detaljer.

Grått kan bli mycket snyggt på hus, men här gäller samma regel. En varm grå färg gör sig bättre exteriört. Neutralt grått bör undvikas, för den kulören får en blåton och huset kan uppfattas som blågrått eller till och med lila. Det är både det starka dagsljuset och kontrasten mot naturens färger som gör att vi upplever färger utomhus som ljusare och lite blåare än på det lilla provet.

Det går bra att kontakta mig om du vill ha hjälp med exteriör färgsättning. Kom ihåg att det kan behövas bygglov för att ändra en exteriör. Varmt välkommen!

Foto: P. Ström. Inspirationsbild. En vacker ljus fasad.
Foto: P. Ström. Inspirationsbild. Ett vackert ljust målat hus.

Ska du välja fasadkulör i sommar? Att inspireras av naturens färger är ofta en bra lösning.

Publicerad den av PS


Funderar du på att måla om ditt hus i sommar? Mitt förslag är att titta på kulörer som passar in i naturen. Gå gärna ut i naturen och låt dig inspireras av färgerna. Har du tänkt på hur många vackra kulörer och nyanser som som man kan hitta i stenar? Om du väljer naturliga kulörer så kommer ditt hus passa in i omgivningen bättre. Vi vet också att människor brukar uppskatta kulörer på hus som passar in i det naturliga färgschemat bättre.

Naturen är inte särskilt ljus. Jämför stenarna på bilden nedan och det torra gräset med de uppmålade proverna. Inte så konstigt att vi ofta hamnar i en färgpalett som är beige-rosa, brun-rosa, varmgrå, beige, rostbrun, gulaktig osv. Vill du ha vitt? Välj gärna en bruten vit med lite svärta i. När det handlar om att färgsätta ett putsat hus, så tycker jag att stenar är en väldigt fin inspirationskälla. Tänk också på att det kan krävas bygglov för att färga om ett hus.

Varmt välkommen att höra av dig om du vill ha hjälp!

Foto: Pernilla Ström