Modern inredningskonst möter äldre tiders vingslag på Finska ambassadörsresidenset.

I veckan var jag på visning och designcocktail på Finska ambassadörsresidenset på Västra Trädgårdsgatan i Stockholm. Här fick vi se vackert inredningsglas av finska företaget Essis by Lasilinkki och stilfulla ljudabsorbenter av Okko design.

Presentationen av inredningsprodukterna skedde i vackra rum i fastigheten som har kallats De Geerska palatset och det Wachtmeisterska huset. Det utfördes en nybyggnad av fastigheten 1769 – 1774. (Källa: Riksantikvarieämbetet). Carl de Geer var byggherre och Jean Eric Rehn arkitekt.

Jean Eric Rehn var grafiker, konstnär och arkitekt/inredningsarkitekt som arbetade bland annat för drottning Lovisa Ulrika på Stockholms slott, Drottningholms slott och Kina slott. Han arbetade både i gustaviansk, klassicistisk stil och rokoko. Rosen-girlanger, lagerkransar och festonger, romerska hjältesagor, antika urnor och mycket mer kan ses i hans vackra inredningar och dekor på slotten. Källa Riksarkivet.

Inredningar har sedan dess renoverats och ny inredning tillkommit på Finska ambassadörsresidenset.

Tusen tack Essis by Lasilinkki och Okko design för ett trevligt event. Så fina produkter ni har!

Foto: Pernilla Ström. Nytänkande inredningsglas av Essis by Lasilinkki.
Foto: Pernilla Ström. Stilfulla ljudabsorbeter av Okko design.
Foto: Pernilla Ström. Bild från Finska ambassadörsresidenset i Stockholm.

Det är detaljerna som gör helheten i ett trapphus

I en färgsättning är det viktigt att se till befintliga material och detaljer. Det är ju detaljerna som tillsammans bildar helheten. Allt ska hänga samman och passa ihop. När jag fick uppdraget att färgsätta trapphuset på Grev Turegatan lades stor vikt vid material och detaljer.

Vackra material och omsorg om detaljer fick bli ledord. Det var också viktigt att se till tillgängligheten och skapa tillräckliga kontraster. Material, färg och ljus samverkar.

Golvet i entrén är i grön kolmårdsmarmor och dörrarna som var målade i mahognyimitation var rätt slitna. Det blev ny ådringsmålning på dörrar och marmorering på andra ytor. Fönsterbrädorna fick kalkstensimitation och väggarna fick en enkel kyrkmarmorering. Resultatet blev lugnt och elegant och kontrasterna gör att trapphuset är lätt att orientera sig i.

Fotografier och färgsättning: Pernilla Ström ID Design 2024.
Fotografier och färgsättning: Pernilla Ström ID Design 2024.

Arkitekturlinjen är en deltidsutbildning på Folkuniversitetet. Nästa kursstart är 8 oktober. Häng med oss på en rolig kurs!

Arkitekturlinjen vänder sig till dig som är intresserad av ämnet arkitektur och i synnerhet privathus- och villaarkitektur. Kanske står du själv inför en ombyggnation av ditt hus, en nybyggnation eller renovering av din villa och vill få kunskap om hur du ska tänka när det gäller arkitekturen. Eller så vill du öka dina kunskaper inom villaarkitektur, är nyfiken på hur en arkitekt jobbar eller kanske tänker du senare söka dig vidare till en arkitekturskola.

Utbildningen har många praktiska och kreativa övningar, så du bör tycka om att skapa på flera olika sätt. Om det här låter intressant är du varmt välkommen. Mer info. finns här.

Foto: Pernilla Ström. Bilden visar en kursdeltagares arbete.
Foto: Pernilla Ström. Bilden visar en kursdeltagares arbete.

Om 1920-tals klassicismens villaarkitektur. Fönster, dörrar och detaljer är som smycken och värda de finaste kulörerna.

1920-tals klassicismen är en av våra mest omtyckta arkitekturstilar genom tiderna. Den är symmetrisk och enkel men med fina och lågmälda detaljer.

Fönstren har i regel sex rutor och en mittpost, men det är vanligt att fönstren skiljer sig åt på bottenvåning och ovanvåning när det gäller höjd. Bredden brukar vara densamma. På ovanvåningen är det ofta en spröjs per fönsterbåge och fyra rutor totalt. Lunettfönstret, det lilla charmiga fönstret som liknar en apelsinklyfta, är vanligt för stilen och ger husen en extra utsmyckning.

När det gäller trähus har fönstren ofta en dekorativ omfattning i klassisk stil. På de putsade husen saknas omfattning, men där kan det ibland och istället finnas fönsterluckor. Ett klassiskt stildrag är hörnpilastrar, en pelarliknande relief i putsen målad i avvikande kulör. På trävillorna är pilastrarna mer dekorativt utformade med kapitäl, ett överstycke, med inspiration från Antiken.

Fasaderna målades traditionellt i milda kulörer som brutet vitt , ljusgult eller ljust grått. Men fönsterbågar och spröjs har ofta en mörkare kulör även om vitt också förekommer. Grönt, grått, ockragult är kulörer som passar riktigt bra på fönsterbågar i 1920-tals klassicismens villaarkitektur.

Här är två inspirerande färgsättningar med vackert färgsatta fasader och fönster i en mörkare kulör. Det är färgsättningen på fönstren som ger husen dess speciella och stiliga utseende. Vita fönster hade inte varit samma sak här. En slutsats kan då vara: en ljus fasadfärg kräver ofta en mörk kulör på fönster, för att skapa en fin kontrastverkan.

Foto: Pernilla Ström. Ett vackert målat hus med ockragula fönsterbågar.
Foto: Pernilla Ström. Ett vackert målat hus med mörkare grå eller grågröna fönsterbågar.

Snart börjar Diplomerad färgsättare. Har du tänkt på varför det är så givande att studera med andra?

Är du kanske intresserad av en kreativ kurs eller utbildning i höst? De utbildningar jag leder går i Stockholm och är i huvudsak live i klassrum. Men det har blivit allt vanligare att studera på distans och det kan vara bra ibland, men fördelarna med att studera i ett klassrum tillsammans med andra är många. Här är några skäl:

*Du delar upplevelse, intryck och idéer med andra. Du arbetar med den kreativa processen och interagerar med andra på ett oslagbart sätt.

*Du får ta del av andras resultat och delar med dig själv vilket ger större utvecklingsmöjligheter.

*Det är socialt och trevligt. Det blir man glad av. Men kanske ännu viktigare, du skapar ett nätverk med likasinnade.

I de utbildningar jag leder är det till stor del kreativt arbete. Vi arbetar med miljöer och inredningar – målade ytor, tyger och textilier, golv och andra material, kakel och klinker och inte minst med ljus och belysning.

Om det här känns spännande, kan jag tipsa om att vi har några platser kvar. Nästa kursstart av Diplomerad färgsättare är 4 oktober 2024. Välkommen! Mer info här.

Foto: Pernilla Ström. Bilderna föreställer deltagarnas kreativa arbete på Diplomerad färgsättare på Folkuniversitetet Stockholm.

Färgpsykologi och trender har gemensamma nämnare och säger också något om tidsandan.

Augusti har startat upp på ett fantastiskt roligt sätt. Jag har haft föreläsning på företag om bland annat färgpsykologi och trender, jag har startat upp ett kontorsprojekt och haft en supertrevlig helgkurs – en fördjupningskurs i färgsättning. Sämre kan man ha det. Tusen tack till alla trevliga deltagare som var med. Ni bidrar så mycket och är så grymma!

Det är kul att diskutera färgpsykologi. Det är uppenbart att det aldrig är bara EN kulör som sätter mening och betydelse. Det är hela sammanhanget som skapar en riktning, en vision, en andemening.

I stort sett alla miljöer består av flera material, kulörer och andra element. Det som blir uppenbart när man diskuterar vad färger betyder är att det som är trendigt eller aktuellt just nu när det gäller färgkombinationer ses mer positivt och de kulörer som är mindre populära ses som mindre attraktiva. Vad är det då som är aktuellt nu?

Just nu har vi en riktning inom inredning som pekar mot maximalism. Blanda gärna olika mönster och färger som du gillar. Var lite vågad. Vi har en tid av stark färgglädje. Kanske är det en reaktion mot tråkigheter som att vi har krig i världen eller kanske symboliserar det framtidstro.

När jag föreläste på inredningsföretaget Bemz i veckan konstaterades det att djurmönstrat är hett i inredning nu. Men även blommönstrat och randigt. Vi hade en rolig workshop, där deltagarna fick komponera en interiör utifrån givna ramar.

Om ditt företag skulle vilja ha en föreläsning om inredning, färgpsykologi eller liknande – hör av er!

Foto: Pernilla Ström.

Färgsättning på kontor och betydelsen av kontraster

Vad är det som gör att vi människor trivs med inredningen på arbetsplatsen? Ja, det kan förstås vara praktiska detaljer som att möblerna är ergonomiska och bekväma och att belysningen är tillräcklig. Om vi får ställa högre krav än så, vill vi att inredningen ska vara vacker eller estetiskt tilltalande. Det går att hitta harmonier i material, färger och eventuella mönster som många tilltalas av.

Men en aspekt som vi inte bör glömma bort är vikten att kontraster. Kontrasterna i rummet gör att vi lättare kan orientera oss. Vi vill gärna tydligt kunna se var dörren är eller var korridoren slutar. Men det får inte vara kontraster på fel ställen. Ett randigt golv kan vara väldigt obehagligt för någon med synnedsättning eller annat funktionshinder. Alltför starka kulörer kan upplevas påfrestande och skrikiga. Det går att skapa kontraster med lugna, sköna färger som ger karaktär, komfort och trivsel.

Kontraster kan skapas genom fast och lös inredning, med hjälp av material, genom möbler, mattor, ljudabsorbenter och textilier och såklart även med all annan inredning som konst och detaljer liksom målade väggar och snickerier. Inspirationsbilder nedan från R40 center på Rosenlundsgatan i Stockholm.

I fördjupningskursen i färgsättning som ges av Folkuniversitetet Stockholm kommer vi ta upp kontraster i publika miljöer som ett av flera ämnen. Kursen ges redan sista helgen i augusti 31/8-1/9. Mer information om kursinnehåll och hur man bokar finns här. Varmt välkommen!

Se en kort filmsnutt om helgkursen i augusti och om kontraster i inredning här.

Foto: Pernilla Ström. Inspirationsbild från R40 center.
Foto: Pernilla Ström. Inspirationsbild från R40 center.

Vill du utvecklas kreativt i höst och lära dig mer om färg, inredning och arkitektur? Spana in våra kurser på Folkuniversitetet!

Snart drar höstterminen igång med studier och kortare kvällskurser. Som utbildare och kursledare ser jag fram emot en ny termin på Folkuniversitetet.

De utbildningar jag leder är Diplomerad färgsättare, Arkitekturlinjen och kvällskursen Inredningsarkitektur – rum, form, färg. Inredningskursen har gått varje termin sedan hösten 2018 och i höst har vi en alldeles ny helgkurs som är en fördjupningskurs i färgsättning. Den går helgen 31 augusti-1 september. Alla utbildningarna har kreativt fokus och det blir en hel del skapande genom skisser, ritningar och modellbyggen på olika nivåer.

Går du en utbildning på dagtid 20 %, det vill säga en dag per vecka, då gäller det att läsa på ordentligt mellan tillfällena och komma förberedd till nästa gång. Det blir också hemuppgifter av olika karaktär varje vecka. Väljer du en kvällskurs, då är det inte samma krav på hemarbete. Då går det bra att komma utan förkunskaper och utan att läsa på under veckan. Men om du väljer att läsa på kursavsnittet och öva hemma, då lär du dig så mycket mer.

Det roliga är att vi har alla sorters deltagare. Det finns både unga och äldre, de som kommer direkt från gymnasiet och en del som redan har en universitetsexamen eller lång yrkeserfarenhet. Denna blandning är så trevlig, alla har unika erfarenheter och samlas kring glädjen i att skapa och kreera.

Glöm inte att du ska tycka om att arbeta kreativt. Vill du veta mer? Alla kurser och utbildningar ligger uppe för bokning nu. Vill du komma på ett kostnadsfritt prova-på tillfälle så går det också att boka sin plats nu. Först till kvarn! Surfa in på Folkuniversitetet.se skriv Pernilla Ström i sökrutan så kommer mina utbildningar upp. Varmt välkommen och hoppas vi ses! Länk här.

Foto: Pernilla Ström. Bilden föreställer miniatyrmodeller av stolar i bland annat Bruno Mathssons design.

Vad berättar rummen i 1700-talets slottsarkitektur? Om färgsättning, konst och inredningens underliggande betydelser i Gustav III paviljong.

Vilka kulörer kommer först upp om du tänker på byggnader från 1700-talet? Kanske gult och grått? Ett exempel på riktigt vacker slottsarkitektur är Gustav III:s paviljong i Haga. Arkitekten Olof Tempelman ritade paviljongen 1787 med instruktioner från Gustav den III som hade besökt utgrävningarna av Pompeji och Herculaneum. Exteriören är väldigt stilig i klassisk stil inspirerad av antiken, men insidan är ännu mer intressant. Louis Masreliez, en av de mest framstående konstnärerna och inredningsarkitekterna på 1700-talet har skapat inredningen. Den kallas Pompejansk och hämtar som sagt sin inspiration från Pompeji, men även antikens Grekland och Rom. Vi brukar även tala om arkitekturstilen som klassicistisk och inredningen som gustaviansk. Här finns kolonner, valvbågar och symmetri och invändigt stiliga möblemang och väggmålningar med motiv av antikens gudar.

En av de mest intressanta konstvetenskapliga kurserna jag läst på Stockholms Universitet var ”Det skapande rummet” med Thérèse von Lampe. Den handlade bland annat om väggmålningarna i Gustav III:s paviljong. Rummets betydelse var för Gustav III oerhört viktig, men också bilden av honom själv. Arkitekturen och rummen berättar om hans ambitioner, hans kreativitet och kunskap och hans skaparlust. Rummen skulle vara estetiskt tilltalande men också ha en underliggande mening. Ingenting är lämnat åt slumpen. Här finns både politiska och kulturella betydelser. Rummen skulle dessutom spegla funktionen och markera graden av viktighet.

Louis Masreliez skapar poetiska väggmålningar som berättar om antikens gudar och deras egenskaper. Detta skulle kunna ses som ”bara konst”, men har naturligtvis en djupare mening. Man skulle kunna likna gudarnas egenskaper vid människornas och som von Lampe skriver: ”Apollo är givetvis ämnad att föra tanken till Gustav III och, ännu mer specifikt, till kungen som byggmästare i både yttre och inre mening”. Här finns också flera hjältemotiv, som kan vara tänkta att kunna associeras till kungen. För gästerna är berättelserna i form av väggmålningar ett givet samtalsämne som visar vem som kan historia.

Vad betyder inredningen för oss idag? Hur medvetna är dagens inredningsarkitekter, konstnärer och slottsarkitekter om att skapa betydelser som kan tolkas av eftervärlden? Det är spännande att se på arkitektur och inredning som konst som berättar en historia om vår tid.

Källor:

Thérèse von Lampe: Det skapande rummet, Stockholm 2004.

https://www.kungligaslotten.se/vara-besoksmal/gustav-iiis-paviljong/paviljongens-salar.html

Foto: Pernilla Ström. Gustav III paviljong på Haga.

Foto: Pernilla Ström

Foto: Pernilla Ström. Bokomslag till Thérèse von Lampes avhandling ”Det skapande rummet”.

Mönster, mosaik och kulörer. Materialens betydelse och helhetskompositionen i en interiör.

Under sommaren har jag besökt olika museer i bland annat Köpenhamn och fascinerats av vackra färger, mönster, mosaik, konst, skulptur och takmålningar. Förundran känns som ett milt ord i sammanhanget. Här kommer en sammanfattning: WOW!

Golven är en stor del av en yta och de vackra mosaikgolven på de danska museerna ger en helt annan totalupplevelse än de så vanliga parkettgolven som vanligen finns i konstmuseer.

Jag kan varmt rekommendera Glyptoteket och Thorvaldsens museum. Här finns otroligt vacker konst, skulptur och extraordinära takmålningar och golvmosaiker. Det ger mersmak på flera sätt. Både att besöka fler museer, se på konst och arkitektur och inspiration till att inreda med mer mönster och färg i smått och stort.

Mer information om museerna här: https://www.thorvaldsensmuseum.dk/en https://glyptoteket.dk/

Foto: Pernilla Ström. Bild från Glyptoteket, Köpenhamn.
Foto: Pernilla Ström. Bild från Thorvaldsens museum.
Foto: Pernilla Ström. Bild från Thorvaldsens museum.